• Sunes

    Är det okej att göra slut med en vän?

    Jag har under många år haft en vän där det historiskt funnits en del skav oss emellan, eller jag har upplevt ett skav gentemot henne. Relationen har känts bra i omgångar och dålig i omgångar, men många gånger har jag haft ångest kring relationen. Hen hör av sig mer och vill ses väldigt ofta medan jag inte vill det, alltid orkar samt att jag har fler relationer jag vill underhålla. Hen har inte lika många vänner.


    Hen är ganska dominant i sin personlighet, även om hen mjuknat något under årens gång och försökt utveckla sig själv, vilket såklart är jättefint och bra. Det är inget fel på personen alls, det är snarare jag som skäms över att känna som jag gör och det är jag som distanserat mig på senaste för att jag helt enkelt inte klarar av att få frågan om att ses och behöva säga nej, igen, när jag inte vill ge ett motförslag heller. Jag känner mig falsk och oärlig men är konflikträdd som tusan, så jag hittar på ursäkter och hoppas att hen ska förstå, men det skaver i mig, för det känns inte rakryggat.

    Problemet nu är att jag har kommit till insikt att jag mår väldigt dåligt av relationen, eller snarare den ger mig ren ångest och jag har ett ständigt dåligt samvete över hur jag behandlar hen. Ser jag ett missat samtal eller ett sms får jag en klump i magen direkt, på autopilot. Trots att personen bara vill fråga hur jag mår och visar att hen bryr sig. Det känns så ologiskt för mig, hur kan jag få denna ångest av någon som egentligen bara bryr sig om mig?

    Jag har väldigt stort umgänge och flera nära (närmare) vänner som jag inte alls har den här upplevelsen med, där jag känner mig avslappnad och inte spänd, både när vi är med varandra och under tiden vi inte är med varandra.

    Det är helt enkelt ingenting specifikt som har hänt, jag bara känner såhär och det börjar bli ohållbart. Jag känner att jag borde göra slut. Har någon annan varit med om detta? Att personen är snäll och vill väl, men att den ändå ger en ångest och att det känns fel i hela kroppen? Jag blir verkligen inte klok på detta och tycker synd om min vän som inte har någon aning, fast hen säkert känt på sig detta då jag distanserat mig. 

  • Svar på tråden Är det okej att göra slut med en vän?
  • Sunes
    Anonym (G) skrev 2022-12-04 04:24:50 följande:

    Tror jag har en vän som dig. Saken är att hen är falsk. Känner av vibbarna du pratar om, samtidigt som när jag själv drar mig undan lite kommer kärleksfulla sms och ?Jag saknar dig?. Tror i mitt fall personen som sagt är svag och inte vågar stå upp för sig samtidigt som den innerst inne njuter av bekräftelsen att jag haft möjlighet att höra av mig mer. Tror detta är ganska vanligt, sen när man slutar ge uppmärksamhet eller de märker man börjar umgås mer med nån annan kastar de ut sitt spö för o tanka bekräftelse igen. Är lite som när man dejtar en del, men på vänskapsplan. I mitt fall känner jag mig rätt färdig med min vän också men har nog hängt kvar av gammal vana. Kommer också dra mig ur relationen. Främst för att jag vet att hon egentligen är falsk då hon pratar skit om sina andra vänner hon gärna visar upp sig på Facebook med. Så självklart pratar hon illa om mig också. Även pratat om nån hon känt i mååånga år och som ska vara en väldigt nära vän som hon i nästa andetag hyllar i inlägg på Facebook, så man kan fråga sig varför jag ens fortsatt umgås med personen. 
    Tack för ditt inlägg, det öppnade upp en del insikt för en på andra sidan. 


     


    Det låter tråkigt att du är med om det du beskriver. Det låter kanske som att er relation också har passerat ett bäst-före-datum. Vi har också känt varandra i över 10 år och bott utomlands ihop i yngre ålder ett tag och gjort mycket tillsammans, så kanske är det av gammal vana vi fortsätter.


    Jag känner dock inte igen mig i allt du skriver, då jag inte njuter av att hon hör av sig och har varit ytterst försiktig med att vara kärleksfull på det sätt du beskriver, just för att jag inte känner att jag saknar eller vill ha umgänget i livet, just nu. Pratar heller inte skit om mina andra vänner och jag har inte sociala medier. Men låter verkligen som en person som är ganska så osäker.


    Det kanske kan handla om att vi är så otroligt icke-lärda till att ge ärlig feedback och säga som det är i samhället? Att man hellre "smooth things over" än att faktiskt säga sanningen, även när den är hård? 


    Skönt för dig att mitt inlägg gav dig insikt, är väl viktigt att vara ärlig mot sig själv.

  • Sunes
    Anonym (Anonym) skrev 2022-12-03 21:22:56 följande:

    Jag hade mått jättedåligt av att varit ovetandes om att en vän kände så för mig. Det är lätt pga rädsla att man gör fel val, som jag anser att du gör. Jag tycker du ska berätta om din upplevelse, för tyvärr är du väldigt falsk mot din vän även om du på ett sätt vill personen väl. Men du gör inget gott för någon av er i situationen! Lär din vän något, innan det är försent, så kanske hen kan få möjlighet att bygga bättre relationer i framtiden. Var en bra medmänniska, snälla!


    Tack för insikten, du har rätt, jag borde verkligen säga som det är även fast sanningen är som den är. Jag vill vara en bra medmänniska och vill vara ärlig.
  • Sunes
    Anonym skrev 2022-12-03 22:48:47 följande:

    Jag tror du mår dåligt över att vännen faktiskt ignorerar dina signaler om att du vill vara ifred. Om någon inte ringer, jämt tackar nej och aldrig själv tar initiativ till något så förstår ju de flesta att man väntar till kompisen hör av sig själv och man fortsätter inte ringa / bomba med sms.
    Du får ju inget andrum. Ibland får det bli pauser. Korta eller långa och sedan tar man upp kontakten igen.
    Ibland rinner det ut i sanden. Då får det vara så. Man kan inte tvinga någon att umgås. 


    Där sa du något, det är faktiskt helt sant. Jag har förmedlat vid flera tillfällen att jag har haft mycket (vilket jag har) - då har hen sagt att jag får höra av mig nästa gång just för att jag har mycket. När det gått en tid, hör hen av sig igen, fast hen skrev att jag skulle höra av mig, och så blir jag lika stressad igen och fundersam "men jag skulle ju höra av mig när jag hinner/vill", som att hen får lite panik över att det gått två veckor till, medan jag är van vid att inte höras med vissa vänner på månader och det är helt okej, inget har förändrats.


    Kanske att detta hade sett annorlunda ut om jag inte känt att personen var så "på mig"? Jag känner nog dock att hen inte riktigt förstår mig och det utrymme jag behöver i en vänskapsrelation emellanåt - och det är nog något som aldrig kommer bli som med mina andra vänner, för man har ju inte samma kemi med alla. Alla kan inte vara ens bästa vänner. Alla är vi olika och förmodar att vi bara fungerar på olika sätt, men hen är en bra person och har visat att hen bryr sig, så vill inte skriva något elakt om hen och skylla allt på den andra personen för problemet ligger ändå hos mig i det här tänker jag, det är jag som inte vill. Är väl kanske bara svårt ibland att inse att man känner det man känner fast man kanske hade velat känna annorlunda. Obehagligt att känna motsatsen till någon annans känslor typ. Behöver nog våga säga som det är. Vet bara inte hur.

  • Sunes
    Grindleguts skrev 2022-12-03 21:28:11 följande:

    Detta låter ju väldigt osunt. Om inte relationen ger något utan tvärtom tar energi är det ju ingen idé att upprätthålla den. Samma sak har hänt mig med släktingar. Man kommer till en punkt då det är bättre att avsluta för att det bara tar energi och ork. Du måste ställa dig frågan vad du tycker att relationen ger i förhållande till vad den tar.

    Det är väldigt sant, jag tror det svåra för mig har varit att jag tänker att det måste ha hänt något dramatiskt, eller att en person är riktigt elak för att man ska kunna avsluta en vänskapsrelation. I det här fallet handlar det om en vän som visat att hen bryr sig om mig, vill umgås med mig och massa positiva saker. Men jag bara känner att det inte känns bra. Jag får ångest och umgås hellre med mina andra vänner där jag inte känner som jag gör med hen.


    Det har känts ologiskt att jag inte får energi av en person som visar att hen bara vill vara min vän. När man läser andra inlägg om personer som vill göra slut med en vän är det alltid massa skitsnack om hur dålig personen är på olika sätt, men här är det ju inte så, det här är i det stora hela en fin person. Det är bara jag som känner att jag inte vill umgås, jag känner inte den kemin liksom.

Svar på tråden Är det okej att göra slut med en vän?