Kan inte gå vidare

Vad är det man söker för hjälp? Hos en vårdcentral?
Är det inte konstigt att söka hjälp för att man inte kan gå vidare? Vad ska man säga? :( 

Det låter så lätt att släppa honom. Varför kan jag inte bara göra det?! Han har ju släppt mig och verkar hata mig men det är som att hoppet om att han hör av sig igen inte går över så jag känner mig knäpp som saknar honom. Det är som att han fokuserar på saker som aldrig hänt eller sagts och jag mår dåligt över att han försvann pga saker som aldrig hänt eller sagts. Om jag inte blivit psykiskt sjuk och på riktigt inte minns hur flera månader av hans fram och tillbaka egentligen varit.

Okej tack! Jag vet varför jag tvivlar på mig själv och det är för att han sagt att jag vänder på sanningen och till andra har han sagt att jag är psykiskt störd och mest troligt en narcisisst och sociopat. Bara det är något jag tänker på dagligen, att jag kanske har dessa sjuldomar/tillstånd utan att vetat om det själv.

De i vår krets tog avstånd från mig när han ignorerade mig första gången och när han hörde av sig till mig om och om igen med några månaders mellanrum tog han alltid upp att han avskyr deras skitsnack om mig, så jag kände mig dubbelt ledsen eftersom jag inte vet vad det är för snack. Och sen började han ignorera mig igen, och de i vår krets fortsatte behandla mig som luft, och när jag tillslut bönade och bad om att vi skulle ses eftersom han bestämt träff men bara struntat i att ses eller ens säga att han ställer in så sa han till de i vår krets att han absolut inte kontaktat mig utan att jag bara är störd och söker uppmärksamhet, att jag är manisk och bara hittar på att han kontaktat mig, att mitt problem nu är att jag till och med ljuger. Men att han kontaktat mig ÄR sanningen och det sårade mig att han uttryckte sig som att han inte gjort det, för min första tolkning var att han skämdes över mig och sen kände jag mig dum och till åtlöje inför honom och alla omkring oss. Inte att han skulle manipulera mig eller så.

Men jag förstår att det är jobbigt med en person som hör av sig som jag gjort, men det hade jag ju inte gjort om han inte hört av sig själv. Jag blev ett vrak när han ignorerade mig första gången och såg det som slut, och jag hörde inte av mig. Det var när han hörde av sig och ville ses som jag skrev sms efter sms när han ignorerade mig igen och jag såg ut som en tönt som var överlycklig att äntligen få träffa honom och sen dök han inte upp och svarade inte på meddelanden över huvudtaget. Det är nu efter alla vändor som jag mer och mer inte kan sluta tänka på honom. För om det är jag som gjort fel vill jag kunna ordna det jag gjort fel. 

Tack för rådet att kontakta vårdcentralen, jag ringde de idag och de sa att de erbjuder hjälp för alla livets problem. Lät ju bra... :( Blev bokad till en sjuksköterska. 

Fick en tid i januari. Vet inte vad hon ska hjälpa mig med riktigt men känner redan ångest över att året började och slutade såhär. Saken är att jag aldrig har litat på någon så mycket som jag litade på han. Så hans ord väger väldigt tungt och helomvändning i honom gjorde mig nog förvirrad

Nej jag kan se massa fel jag gjort och som jag ångrar bittert. Att jag skrivit massa sms om att jag saknar honom efter att han blev upprörd/sa att jag vänder på sanningen.

Och allting började med att de pratade skit om mig till honom och han blev rädd att jag skulle såra honom om det var sant så då ignorerade han mig helt i typ tre månader. Så bilden av mig var negativ från flera håll. Och det är även till de han sagt att han absolut inte kontaktat mig när jag visade mig ledsen över att han ignorerade mig återigen efter att han ville ses med några månaders mellanrum. 

Alla mina reaktioner känns bara helt fel. 
I efterhand har jag fått veta att han pratat illa om mig och då borde jag kunna bli arg och släppa honom. Att han liksom pratat ner mig totalt och även inför en gemensam vän och samma dag vill han träffa mig och säger att han avskyr allt skitsnack om mig. Men jag bryter bara ihop och blir inte ett uns arg.

Blir nog mer rädd att andra i så fall manipulerar honom. 

Ja alltså han har sagt att jag vänder på sanningen, att jag ljuger så svikit ett förtroende har jag uppenbarligen gjort. Och det gör mig illamående för jag skulle aldrig medvetet såra eller göra honom illa.
Så jag känner mig missförstådd.

Men om det vore så där som fler sagt i tråden att han vore manipulativ. Är det inte konstigt då att jag är den som blev ensam och utanför. Det är så många som hört om mig/oss och bara jag blev ignorerad och som luft för en hel krets och illa pratad om.

Det frågade hon på vårdcentralen också om jag mått dåligt psykiskt förut och det har jag inte gjort. Därför känner jag inte igen mig själv och att det var som att kliva in i en dröm när jag träffade honom och nu sitter jag här och gråter ögonen ur mig varje dag hela 2022 över honom. 

Ja de har ockdå sagt att jag ljuger.

Det han säger att jag gjort är att jag ljuger om att han kontaktat mig och velat ses. Han säger att det är jag som hört av mig dessa gånger från nya nummer. Så jag framstår ju helt knäpp som svarat i telefonen när han ringt och blivit glad och lättad när han velat ses och sen förkrossad när han ignorerrar mig och sen får han det att låta som att han varken ringt eller frågat om jag vill ses och att jag bara är maniskt besatt av honom
 Han säger till andra att han försökt lösa allt och gett mig chanser men att det inte går att lösa något med en tjej som är psykopat och vrider på sanningen när han varit tydlig med att han inte har intresse. 

Vänner har jag knappt några kvar eftersom de antingen tycker att jag ljuger och några känner oss båda och vill inte välja mellan oss men de umgås och förstår honom och inte mig så jag har själv gett upp och känner mig jobbig som inte släpper honom utan är ett hinder i deras relation med honom då. Nämns jag när de umgås blir han arg och de vill inte att han ska bli arg på de också så vår vänskap har runnit ut i sanden.  Är extremt ensam efter detta. 

Ja att jag ljugit för dem, om den här killen. De vill inte ha med mig att göra och det blev typ en outtalad konflikt eftersom de backar killen. Några vänner har sagt att de inte förstår sig på honom men att de inte förstår varför jag inte släpper honom bara. Och vår kontakt har runnit ut i sanden eftersom de är mer vän med honom än mig och jag själv tar avstånd för jag blir bara ledsen över att jag inte är en del i sammanhanget längre. Umgås de allihop kan inte jag vara med, om man ens nämner mitt namn blir han arg.

Nej jag hade och har varken ringt eller messat från nåt annat nummer. I början hörde jag inte av mig alls utan blev bara lyckligt förvånad när Han hörde av sig till mig.

Sista gången han hörde av sig och ville ses sa jag att jag blir så glad att han frågar men att jag undrar varför han hör av sig och frågar samma sak igen om han ändå ignorerar mig när vi ska ses och att jag är rädd att det händer igen. Då sa han att han verkligen vill ses, berättade vad han ville hitta på och vi bestämde dag och tid han skulle möta mig så vi skulle spendera en hel helg hos honom. Men jag blev såklart ignorerad. Då började jag skriva sms efter sms. Efter en månad svarade han och frågade varför jag inte bara glömmer honom som han bett mig göra tusen gånger. Och jag sa att jag är ledsen och inte förstår varför han hört av sig då. Och han sa då att han aldrig ringt mig förut. "Det var ju du som ringde mig från nytt nummer och jag svarade eftersom du inte gav dig" och då svarade jag "men vad det här är för nåt?" Och sa att jag ju inte alls ringt honom. Då svarade han "jo det gjorde du..." och jag sa nej och visade skärmdump på samtalsloggen som visade att han ringt och hur länge vi pratat. Och då svarade han "det är vad det är". Och jag försökte förstå hela situationen och gick igenom allt steg för steg för att se var vi uppfattade saker helt olika. Och då blev han upprörd och sa att jag vrider på sanningen. Att det gör honom arg. Att han varit tydlig med mig och sagt samma sak tusen gånger men jag vrider och vänder på allt. Efter det har jag inte hört något mer ifrån honom. Men efter det har jag skickat sms och bett om förlåt för att jag gjorde honom arg och att jag saknar honom så himla mycket och att han gärna får ringa igen och att jag är ledsen för hur allting blev.