Kan inte gå vidare

Jag tycker det är helt och mer än ok! Lär mig eller vad man ska säga från er. Ni får såklart skriva privat om det känns mer rätt men för min del uppskattar jag er konversation 

Anonym(Matilda): Han hatar inte dig, han gillar dina sms även om han säkert kan sitta och visa del för andra och låtsas tycka det är jobbigt.

En normal person som inte vill ha med sitt ex att göra, hur gör han? Jo han skriver ?det är över nu, jag går vidare i livet och önskar ingen mer kontakt?. Men inte denne kille, han vill både ha kakan och äta den, Han vet var han har dig och behöver inte anstränga sig, ?En mätt katt som leker? vad ett uttryck jag hörde häromdagen och jag tycker det stämmer in.

Har du sökt på triangulering? Giftiga personer gör så och drar in fler i ?spelet?. I mitt fall pratades det skit friskt om mig till den nya och andra kvinnor. Jag var ?needy, otrygg, osjälvständig och han ville aldrig träffa mig igen, han var klar?.

För att sedan dyka upp, ha passionerat sex. Berömma att jag är så tydlig som person, att jag är självständig och självgående? jag är ganska introvert också och behöver mycket egentid.
En lek, jag hade sagt absolut nej till KK. Dagen efter bestämde han att nu var vi KK utan krav, vi ses när vi kan. Fortsatte försvinna, fortsatte vara med andra. 

Men av det han sa till andra, hur väl stämde det i praktiken? Han träffade mig, hade sex och var fin med mig, för att sedan dagen efter sätta mig i ?vi är KK nu?. Ren manipulation, även om jag redan visste saker när vi sågs så ja? han övertygade mig nästan igen. 

Ja! Jag har ett annat ex och jag var lite efterhängsen då också, men bara nån dag. Det var verkligen bara nån dag som jag skrek och han var helt annorlunda än den här killen - han ville träffas och prata igenom allt. Han var helt "men ------- jag fattar, kan du inte bara låta mig hålla om dig" 

Det är ju det normala, man pratar genom det när man avslutar liksom. En giftig person avslutar aldrig?han håller på halster men dyker ofta upp? kan ta dagar, veckor, månader och t.o.m. år

Det är smärtsamt att upptäcka att den personen man var förälskad i, bara var en falsk fasad. Om alla träffas och snackar skit om dig, säger det en hel del saker om dem. Det är svårt att se detta nu, men vad glad över att du slipper hela den där falska kompisgänget.

Hade en kompis som var genomfalsk. Folk tyckte så synd om henne eftersom hon hade vissa svårigheter. Hon hade snackat så mycket skit om mig, jag fick reda på detta långt efter jag hade sagt upp kontakten med henne. Kommer igång en dag hon hade bjudit mig för förfest, tog med mig en annan kompis hem till henne. När jag kom dit verkade allting ganska konstigt. Så jag och min andra vän satte oss någon annanstans. När jag och min andra kompis började prata med vandra så var hela lägenheten knäpptyst.

När vi inte sade någonting intressant så började de prata. Den flaska kompisen kom ut dit jag och den andra vännen satt, och så frågade jag henne om något. Hon hånlog åt mig och gick till den andra rummet och upprepade vad jag sade, alla började skratta. Min kompis kollade på mig och jag på henne. Och hon sade något att "det här verkar vara någon sorts fälla" så vi började skratta också, för det var så absurt. Hela lägenheten blev åter tyst.

Då reste sig hela sällskapet som var hos den falska kompisen och gick ut ur lägenheten. Innan de stängde dörren så frågade de falska tjejen "om det var ok om hon lämnades ensam med oss", under hela den här händelsen tittade jag på den falska tjejens vänner och sedan på min kompis. Undrade vad tusan det här handlade om. Jag kände ju inte dem här människorna, och de hade aldrig pratat med mig tidigare. Den falska tjejen skulle aldrig mer bjuda mig på fest igen. 

I efterhand har jag förstått att den här tjejen aldrig gillade mig. Anledningen för "vår vänskap" var att hon var intresserad av andra personer i min närhet. Det är så uppenbart när jag går igenom allting. Nu umgås jag inte i stora kompisgäng längre och inte heller presenterar jag olika vänner för varandra.

Det är ju ofta så att man viftar bort saker och ting, det är lite så att hjärnan tycker det ör ologiskt eller precis som du skriver överdrivet. Sedan också om man är empatiskt människa, tänker man lite med hjärtat och tänker att ska ge människor en chans. Det var runt precis innan corona bröt ut, då jag verkligen började lyssna på magkänslan. Jag viftade inte bort den längre, innan hade jag tänkt "att jag ge folk en chans" för att det var ju så jag har lärt mig. Men det är ju fel, det kan bli jätte fel. 
Det är svårt att sätta ord på det, men ju mer jag bearbetar trauman känns det att jag kan se klarare vad folks avsikter är och så lägger man märke snabbare deras beteendemönster. Sedan spelar ju erfarenheter en stor roll, det får man inte glömma. Innan kändes som hela min bearbetning låg på is, för att uttrycka det milt. Jag såg inte heller folks signaler lika klart, det kändes som jag var inte där, utan långt borta. 

Åh ja, de söker efter information som de kan använda emot en och för att "förvandla" sig själva till den perfekta partnern, vännen eller vad det nu kan tänkas vara. Giftormen gjorde alltid så, om något hände i skolan kunde detta användas emot mig senare. Kunde dra upp gamla problem som man använde emot mig. Kunde säga att jag "hade dåligt självförtroende" när jag sade emot så började giftormen argumentera emot mig. Tror för övrigt att giftormen menade självkänsla. 

Jag tycker synd om din kompis, trots att du säger att hon är genom snäll verkar hon har en viss problematik. Jag vet dock att vissa personer som har trauma verkar vara rätt inne på New Age. Kanske har din kompis en del trauma. Det är trauma överlevare och narcissister/psykopater som drar sig dit. Har berättat detta för TS, men hade en kompis som kontaktade mig efter 15 års frånvaro. Upptäckte ju att han ville bara ha uppmärksamhet och medlidande, var ju så uppenbart. Men den här personen var även inne på New Age. Kunde skicka meddelanden i panik som handlade om att saker föll från väggen och trodde detta berodde på paranormala krafter. 

De har ju olika masker, de har dem för att kunna dra till sig folk. Det är svårt att föreställa sig att folk har olika fasader som de använder för att få något. Men det är den elaka personen som är deras sanna "jag". Det är den som dyker upp oftast, eftersom de kan ju inte hålla fasaden särskilt länge. 

Gläder mig att vår konversation hjälper dig!

Anonym(CB): 
God eftermiddag.
Ja man gör ju det. Det fanns små subtila varningssignaler. Men jag viftade bort dem, han var ju ?perfekt för mig? i allt annat. Vem är helt felfri liksom. Grejen är att vid första dejten så kände jag att ?nej nej nej, detta var inte min typ?? sen skämdes jag. Varför välja bort nån bara för att han inte såg ut som på bilden, klädee sig lite luffigt och verkade supernervös. Så gör man ju inte och jag skämdes över hur jag tänkte där, men tänk vad mycket lidande jag besparat mig. Han hade åkt långt för att ses så hade varit taskigt att bara ?du var inte som jag trodde, du kan åka hem igen?.

Jag känner mig just nu skeptisk till de flesta. Vet att jag skyddade mig enormt, kunde sitta på jobbmöten ihopkrupen emot mina kollegor som liksom aldrig gjort mig nåt. Jag tyckte jag var skeptisk men nu har jag fler saker att gå efter. ?För perfekt? är definitivt en varningsklocka samt för intensiv kontakt. Jag har nog sällan känt mig så nära någon människa förr och då var avståndet renr geografiskt låååångt.

Ja, så gör de ju. Vi möttes ju anonymt och tanken var väl inte alls nån fortsättning eller att ens byta bild. Så jag var säkerligen lite för öppen ?jag har barndomstrauma, separationsångest och lätt till medberoende?- perfekt offer.
Ja, de glömmer ju inte saker som du beskriver. Drar upp gammalt i den kontext de tycker det passar. 

Nja, jag kan tycka synd om henne för att hon är så verklighetsfrånvänd. I övrigt känns hon som en av de mest lyckliga jag känner. Tror absolut hon har ett barndomstrauma. Men en väldigt glad och positiv person. Din kompis låter lite som min granne/kompis. Fast det kan gå 1 år emellan så kan det komma att ?nu nästa vecka släcks världen ner så du måste börja bunkra?. Det skulle bli krig också och jag var visst utskickad? Vi får väl se. Men alla hästarna är inte hemma. Däremot en snäll person, den som garanterat svarat 04 på natten om jag haft ett sjukt barn eller något. Liiite kluvna känslor där.

Så skönt att nån skrev det idag, att det är den elaka masken som är den riktiga. Det blev så tydligt hur den föll mer och mer?men jag kunde ju aldrig tänka mig att denne rara, fina, försynta man kunde ha så egoistiska sidor, bara han, hans hobbys, hans jobb? och skulle jag räkna dagar och månader (kunde inte ses på 2,5 månad) så gjorde han mig en tjänst genom att göra slut? jag fick krypa tillbaka. Det blev värre och värre, jag sköt på så många gränser, blev till sist ?ja men en otrohet gör väl inget?, ?han är ju som han är?. Folk i min omgivning reagerade? jag gastade och försvarade honom. Han bara vaaar såhär och kunde inte ha kontakt med andra när det var mycket runt honom (samma person som skickade 100 tals meddelanden om dagen kunde inte skicka nåt på 2,5 vecka). Vilket såklart var mitt fel som var ett omedvetet stressmoment för att jag sagt emot? helt absurt 

Det är så typiskt, man viftar alltid bort de små varningssignalerna. Kanske visste redan ditt undermedvetna något som du inte greppade riktigt då. Ofta när man går igenom allting upptäcker man att man hade tankar som inte var så positiva men som man viftade bort. Man vill ge folk en chans, man hittade ursäkter, märkliga sådana. Trots att vissa signaler fanns där. Jag har nu lärt mig att ta flera steg tillbaka. Giftiga personer är ju experter på att vilja ha ett förhållande på en gång eller vill umgås med en väldigt intensivt. Överöser en med smicker och säger "du är mitt livs kärlek" eller "du är min bästa vän" efter 2 månader typ. Om något är för perfekt för att vara sant, då är det ju det också. 

Sedan finns det alltid någon sorts dold avundsjuka, om man får beröm, så kan man se hur deras blick mörknar. Rätt skrämmande det där, de har ju stort ego men dåligt självkänsla. 

Har man barndomstrauman är man ju mer mottaglig för sådant, inte för att man är svag, men för man vet ju inte riktigt hur en sund relation ser ut. Kommer en och öser med komplimanger och får en att känna sig älskad, då är det inte konstigt att man går på det. Särskilt med alla dessa masker, de har på sig. Om jag analyserar alla som jag har träffat som har varit rätt falska av sig. Har alla varit väldigt snälla i början, hjälpsamma, verkade empatiska, ville umgås jättemycket. Men masken glider lite då och då, i början. Tills det har gått några månader att de inte längre kan hålla den falska fasaden, då visar dem sitt riktiga jag. De är så skickliga skådespelare, de hade säkert vunnit en Oscar. 

Den där kompisen som hörde efter 15 år, han och jag har ingen kontakt längre. Pratade med honom runt 2 veckor efter att han hade kommit tillbaka. Han ville ju ha uppmärksamhet och medlidande som sagt, skrev sådana panik sms som tex "min tavla åkte i golvet! Jag har ett spöke i vardagsrummet"  och "Jag har stuckit mig i fingret", sedan skröt om sig själv, skickade bilder på sig själv, skickade även röstmeddelanden och så snackade han skit om varenda människa. Ljög gjorde han också, hittade på historier som jag vet inte är sanna. Han försvann när jag inte gav honom någon reaktion. Hans sista meddelande såg ut som han hade skrivit ett dagboks inlägg till sig själv. Blockerade honom och det var det. 

Förstår att du är kluven när det gäller din hokus pokus vän, nej alla hästar verkar inte vara hemma. Men har lagt märke att fler och fler börjar tror på konstigheter, vissa teorier är ju uppåt väggarna. . 

Man gör ju det, och som sagt det var väldigt subtilt . Jag såg liksom inga andra fel på honom och nåt har vi ju alla som vi stör oss på. 

Kruxet med denna person är att han vet att han är en giftig person. Förmodligen därför han kan spela geniun så bra. Annars är det ju vanligt att de faktiskt inte alls vet själva. Han öste allt på, men inte på det där ?fantastiska? vis en Narcissist kan göra utan mer subtilt genom att visa ett stort intresse för mina tankar o känslor- givetvis med positiv feedback på allt.

Jag avslöjade ju att jag visste att han ljög om en ganska stor sak. Världen stannade liksom upp och blev iskall? sen sa han onaturligt lugn (ljög) ?jag önskar verkligen att det var som du sagt?.

Ja de är extremt skickliga, jag gick ju på att han mådde dåligt när han sa det. Att bara han slutar stressa så mycket blir allt bra igen. Men det blev bara värre och värre.

Vilken obehaglig människa, känns verkligen uppmärksamhetskrävande och med lite väl många hjärnspöken. 

Ja, det där är ett intressant fenomen? upplever också att fler och fler tror på div konstiga saker. Tycker mycket startade vid Covid att de var skeptiska till vaccinet och sen snurrade det liksom bara på.