• Anonym (Matil­da)
    Sun 4 Dec 2022 23:41
    156904 visningar
    394 svar
    394
    156904

    Kan inte gå vidare

    Jag är så ledsen och känner mig som en så vidrig person. För ett år sen började min kille ignorera mig. Totalt. Noll kontakt. Jag var luft för honom och alla i vår krets. Jag blev ett vrak.

    Månader gick och han hörde av sig och ville träffas och han berättade att någon hade pratat skit om mig och att det var därför han försvann för han blev så orolig att det som sagts var sant och att jag då skulle såra honom, men att han insett att det bara var skitsnack.

    Jag blev så glad när han hörde av sig men när vi skulle ses började han ignorera mig igen... ett par gånger under året har han hört av sig och velat ses men ignorerat mig när vi ska ses. Det slutade med att jag blev så ledsen av allt fram och tillbaka att jag bönade och bad om att få ses, skrev sms efter sms och sa att jag inte förstår, snälla ge mig en chans osv. Då blev han upprörd och sa att han gång på gång förklarat för mig att jag ska gå vidare. 


    Jag har blivit så ledsen. Förstörd. Känner inte igen mig själv längre för jag känner mig helt fast i sorgen att han kommit och gått. I det sista samtalet vi hade sa han saker som om det vore sanningar som jag glömt bort totalt och han berättade situationer som vi ska ha haft som jag inte alls upplevt. "Jag har ju sagt abc...." och "du vet om xyz för det har jag sagt till dig!" 
    I mina öron måste han ha blandat ihop mig med någon annan tjej för han och jag har inte varit med om någonting han sa, vi har inte haft de samtal han säger att vi haft. Jag har inte sagt de saker han säger att jag sagt och han har aldrig sagt de saker han säger att han "sagt till mig tusen gånger"
    Kan inte släppa honom. Kan inte sluta sakna honom. Allt var perfekt innan det här och jag förstår inte var det blev fel. Önskar han hör av sig igen och att jag kan få honom att inte ignorera mig. Jag skriver ibland patetiska sms till honom om att jag saknar honom och att han gärna får ringa igen. Han svarar aldrig. Han har pratat illa om mig till andra både innan och efter uppbrottet och jag har blivit enormt ensam och utanför. Samma dag vi skulle ses hade han pratat illa om mig med en gemensam vän och det fick jag veta flera veckor senare.
    Varje gång vi ska ses är det han som ber om det och jag har sagt att jag blir överlycklig.
    Vad kan det vara för fel på en om man gör så här som jag? Är jag psykiskt störd? Hur kan jag ha glömt situationer helt och hållet? Han var så övertygande om att han sagt saker han enligt mig inte sagt, och att jag ska ha sagt och gjort saker som jag inte gjort. 
    Det känns så viktigt att han ska välja mig och inte bry sig om skitsnack. Och det känns hemskt om han minns saker som aldrig inträffat, eller ännu värre att jag glömt så stora och viktiga saker som han säger ska ha hänt och menar att det är sjukt att jag "ändrar på sanningen". 
    Om han tycker så illa om mig varför har han då hört av sig ibland? Det känns som att jag ska spy av ångest. Allt känns overkligt. Känner mig totalt värdelös och utbytbar och som ett monster som förstört en relation där han ser det som att han gett mig chans efter chans och att jag förstört de chanserna på ett vis jag inte ens minns.  

    Hur kan man ens som jag sakna någon som så uppenbarligen hatar mig? :( 
  • Svar på tråden Kan inte gå vidare
  • Anonym (Matil­da) Trådstartaren
    Sun 11 Dec 2022 00:18
    #70

    Nej han är frisk. Han tycker bara inte om mig och/eller tycker att det är pinsamt att han hört av sig till mig när han pratat så illa mig till andra 

    :(
     

  • Anonym (Matil­da) Trådstartaren
    Sun 11 Dec 2022 00:24
    #71

    Missbruk är enda sjukdomen jag kan tänka mig att han har för det har han haft förut men har varit nykter i många år, i alla fall när vi var ihop. Men jag tänker ofta att han kanske hörde av sig till mig när han var full igen och sen skämdes när han vaknade och var nykter. Och det får mig typ att hata mig själv ännu mer. Att jag är någon som dyker upp i minnet i dimman och bara är ett misstag man mår illa av som nykter. Och en person man inte ens kan förklara att man ställer in träffar för. 

  • Anonym (Matil­da) Trådstartaren
    Mon 12 Dec 2022 20:44
    #72

    Separationsångesten eller vad det är för vidrigt jag känner är värre än någonsin idag :( . Snart är det jul och jag kan inte förstå hur jag ska klara den utan honom och må så här dåligt och sen är det ett helt nytt år utan honom. Önskar av hela mitt hjärta att han hör av sig men det vore kanske att be om mirakel. Känner mig som en galning rakt igenom. 

  • Anonym (Maria­)
    Mon 12 Dec 2022 20:52
    #73
    +2
    Anonym (Matilda) skrev 2022-12-12 20:44:26 följande:

    Separationsångesten eller vad det är för vidrigt jag känner är värre än någonsin idag :( . Snart är det jul och jag kan inte förstå hur jag ska klara den utan honom och må så här dåligt och sen är det ett helt nytt år utan honom. Önskar av hela mitt hjärta att han hör av sig men det vore kanske att be om mirakel. Känner mig som en galning rakt igenom. 


    Du får nog ligga på vårdcentralen igen och förklara att du står inte ut i det här, du behöver få hjälp fortare!

    Annars kanske det går att söka till akutpsyk också.
  • Anonym (Matil­da) Trådstartaren
    Mon 12 Dec 2022 22:54
    #74

    Akut tror jag inte att det är.

    Vill bara vara normal :( 

  • Anonym (Matil­da) Trådstartaren
    Mon 12 Dec 2022 22:57
    #75

    Förlåt alla också för att jag ältar och gnäller. Har ingen att bolla det med offline och är anonym här hoppas jag så jag tar tillfälle i akt men jag känner ju att jag är fruktansvärt jobbig. Nåt fel är det ju med mig, det förstår jag också :(

  • Anonym (Kimch­i)
    Mon 12 Dec 2022 23:00
    #76
    -3
    Anonym (Matilda) skrev 2022-12-12 20:44:26 följande:

    Separationsångesten eller vad det är för vidrigt jag känner är värre än någonsin idag :( . Snart är det jul och jag kan inte förstå hur jag ska klara den utan honom och må så här dåligt och sen är det ett helt nytt år utan honom. Önskar av hela mitt hjärta att han hör av sig men det vore kanske att be om mirakel. Känner mig som en galning rakt igenom. 


    Är du medveten om vad du håller på med? 


    Nu får du banne mig skärpa dig. Ta dig samman och sluta tråna och äkta över något som inte blir. Du målar upp en fantastisk kärlekshistoria för att sedan berätta hur illa han behandlat dig. Det svajar rätt rejält! 


    Hur i helskotta kan du sätta allt fokus på en person som inte vill ha med dig att göra. Hela ditt liv kretsar kring honom. Bli självständig! Du kan nog vara en galning rakt igenom. Verkar inte bättre. Alla här berättar vad du borde göra men du sitter ändå och gnäller. 


    Håller med de som säger att du bör söka akut. Du kommer att krackelera och slösa bort en jul. Till att börja med. 

  • Mon 12 Dec 2022 23:06
    #77
    Anonym (Matilda) skrev 2022-12-12 22:57:21 följande:

    Förlåt alla också för att jag ältar och gnäller. Har ingen att bolla det med offline och är anonym här hoppas jag så jag tar tillfälle i akt men jag känner ju att jag är fruktansvärt jobbig. Nåt fel är det ju med mig, det förstår jag också :(


    Förstår att det är jobbigt just nu! Befinner mig själv i samma process, men senare i processen. Det känns som att man har blivit galen och vänder in och ut på sig själv. Tror du behöver tänka att du har blivit manipulerad, även om han (mot all förmodan) inte har gjort det med flit. Att ljuga, växla mellan ett varmt och kallt beteende, svartmåla dig, sprida ut ett rykte om att du har smittat honom med en könssjukdom. Det ÄR manipulativt, oavsett om du tycker det eller inte. Så håller inte normala killar på. Han var så fantastisk i början för att fånga dig. Det var aldrig sådan han var, innerst inne. Den personen finns inte. Att han målade upp en bild av sig själv som felfri och perfekt, är det som gör att du vill ha tillbaka honom nu. Älta på du bara, jag orkar många ronder till 👊
  • Anonym (Hm)
    Mon 12 Dec 2022 23:10
    #78

    Be aldrig om ursäkt för sådant, folk väljer själva om det ska svara i tråden DU har skapat. Gnäll och va "jobbig" hur mycket du vill! 

    Men helt ärligt så tycker jag att det är tydligt att du har barndomstrauma som du behöver bearbeta, via psykolog kanske? Kan du tänka dig det? 
    Finns ingen annan i världen som kan göra dig hel, det börjar med dig!

  • Anonym (Hm)
    Mon 12 Dec 2022 23:12
    #79

    Kimchi: är du en sån som säger till folk med depression att rycka upp sig också? Eller att tänka positivt?🤦?♀️

Svar på tråden Kan inte gå vidare
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.