Negativt på 5e insättningen, blir aldrig gravid :(

Vet att det finns så många trådar redan men behöver skriva av mig.
Idag fick vi beskedet att jag inte var gravid, igen. 

Jag och min man har försökt att bli gravida sedan september 2020, i mer än 2 1/2 år nu.

vi påbörjade vår första IVF i februari 2022,

IVF 1:
13 ägg ut, 11 var mogna, 2 befruktade.
en blastocyst 5-dagars till mig ET (inget plus) och en 5-dagars till frysen.
Gjorde FET efter en månads paus i hormonstimulerad cykel, Inget plus

IVF 2: Började äta massa olika kosttillskott.
16 ägg ut, 10 var mogna, 2 st 5-dagars blastocyster, ingen ET då det var risk för överstimulering.
FET 2, hormonstimulerad cykel - inget plus 
FET 3, hormonstimulerad cykel, fick prednisolon och trombyl utskrivet - inget plus 

IVF 3: både jag och min man hade ätit kosttillskott i 3 månader. Fick mycket högre dos menopur.
22 ägg ut, 16 var mogna, 3 st blastocyster, 2 st 5-dagars och en 6-dagars.

Senaste:
FET 4, hormonstimulerad cykel, åt prednisolon, trombyl, vi använde EmbroyGlue, fick dropp Intralipid en vecka innan insättning och samma dag, hade gått på akupunktur i 2 månader inför, fick 2 st 5-dagars blastocyster - inget plus.

Jag känner mig så sjukt uppgiven, det känns som att vi testat allt nu och de hittar fortfarande inget fel. Jag har gjort ERA-test och hysteroskopi som inte visade något avvikande. 

Jag har bytt kost efter råden i boken ?It starts with the egg?, äter inte vitt mjöl, potatis, socker eller rött kött.

Jag har inte druckit koffein eller alkohol senaste 8 månaderna. 

Både jag och min man äter sjukt mycket olika kosttillskott som ska hjälpa mot infertilitet.

Jag har varit deprimerad senaste året, ibland mer, ibland mindre, allting kretsar kring var vi är i IVF-processen, när det finns hopp om att vara gravid mår jag bättre, nu idag när minuset kom mår jag fruktansvärt. Jag har sagt upp kontakten med alla mina vänner och familj, jag får bara ångest av att träffa folk. Det känns var som att alla sitter och tycker synd om än, och jag orkar inte höra om folks graviditeter och barn längre. Samtidigt känner jag också sjuk ångest över att jag inte kan glädjas åt andra? Det enda jag gör är att gå till jobbet och låtsas som ingenting och sedan hem till min man. Jag känner mig så sjukt misslyckad och värdelös. Det känns som att hela mitt liv förstördes när det visade sig att vi inte verkar kunna få barn, och Ingen läkare kan förklara varför.

Är det någon som är i min situation? skulle vara skönt att prata med någon. jag fyller 34 i år och min man 37 år, jag känner sjuk stress att vi börjar bli så gamla och alla runt om oss har bildat familj nu. 

Jag går hos en psykolog men det känns inte som att han förstår. 

Tacksam om det finns någon där ute?