Vi har sparat 500 kr i månaden i deras eget namn, att använda för studier och kontantinsats. Resten av barnbidraget sparade jag i mitt namn men för dem, har använt en del av det nu för språkresa, studenten, körkort, flytta hem ifrån hjälp vid studiestart. Kändes värdefullt att kunna hjälpa till med detta. Tur vi sparat lite för tonårstiden. Den sista tiden med student, körkort och flytt till universitetsort blev ganska dyr, särskilt med tvillingar.
Ingenting. Däremot ser jag till att själv ha ett ordentligt sparkonto så att jag i framtiden kan hjälpa dem med det som behövs. Vill gärna ge dem en "skjuts" när de tex ska köpa bostad eller ta körkort, men lite tycker jag nog också att de ska få jobba för själv... Känns som en viktig grej att lära sig. Saker kommer inte gratis.
Vi sparar hela barnbidraget. Planen är att köpa en studentlägenhet när de ska plugga så får de turas om att bo i den (3 år mellan barnen). Vi kommer att använda deras pengar som kontantinsats och resten betalar vi. Så tänker vi att barnen kommer få äga 10% var eller vad det nu blir och när den sen säljs när studietiden är över så får de sina 10% i rena pengar som de kan använda till en helt egen lägenhet.
Kanske att lite kommer gå till körkort osv men vi hoppas vi kan betala sånt av annat sparande. Så tanken med deras stora sparkonto är väl att hjälpa dem med bostad mer eller mindre. Vi bor i Stockholm bör tilläggas, inte helt lätt med boende som ung. Hoppas det underlättar lite. Själv fick jag hjälp med lån till första kontantinsatsen, vilket gjorde hela skillnaden i bostadsmöjligheterna.
Intressant lösning.
Vi skulle kunna köpa, men har valt att våra barn bor i studentlägenhet, Det kanske blir lite dyrare i månadskostnad, beroende på räntekostnader och hur mycket man lånar, men vi tycker att det är en stor fördel att våra unga studenter bor i studentområden med många kompisar och studenter i närheten. De äter middag hos varandra, tar sällskap till och från fester och hjälper varandra med olika saker i vardagen.