Ökade huspriser på sikt?

Jag är en nörd.... ursäkta lite statistik som jag finner intressant i sammanhanget.

År 1985 kostade en snittvilla i Stockholms län 558 000kr, Göteborgs 457 000 kr, Västerbottens 322 000 kr, Kalmars 271 000 kr. I dåtidens penningvärde.

En snittlön för en manlig byggnadsarbetare år 1985 var 9660 kr, en kvinnlig varuhusarbetare 7244 kr, en manlig gymnasielärare/adjunkt 11 880 kr, en kvinnlig sjuksköterska 8270.

Riksnormen för ekonomiskt bistånd var 2089 kr för en ensamstående, för sammanboende 3452. Genomsnittlig månadshyra för en tvåa 1284 kr.

Räntan på bolån var 14,5%

Om vi låtsas att vi har ett par 1984. Han är byggnadsarbetare och hon är sjuksköterska. De är kära, beslutar sig för att bilda familj och köpa hus tillsammans. Vi applicerar dagens 15% kontantinsats, mest för att jag inte hittar regler från bolån från 1985, och det ska de nu spara till. De vill ha sitt hus så snart som möjligt och bestämmer sig för att hårdspara från och med januari 1985 genom att lägga sig på riksnormen i vardagen. Det gör att de, så länge båda jobbar heltid, kan spara ihop 13 194 kr per månad tillsammans. Det betyder att de har handpenningen till ett hus i Kalmars län efter 4 månader, i Västerbotten efter 4 månader, i Göteborg efter 5 månader, och i Stockholm efter 7 månader.

Säg mig om ni vill att nästa inlägg jag skriver är samma fast för 2021.... (för all statistik för 2022 har inte kommit än)

Hmm, lönerna var visst innan skatt. Kollade på fel tabell... Vi får dra ner sparsumman till lite mindre än häldten och lite mer än dubbla spartiden. Paret kan spara 5264 kr och har därmed sparpengarna på mellan 8 och 16 månader.