En attitydförändring måste ske angående förhållanden.

När jag hånglat med en kvinna och hon trycker sig mot mig så har jag blivit kåt och fått stånd. Jag tar inte för givet att det måste leda till sex. Ibland är det mysigt att bara vara nära på det sättet.

Jag tror du sätter fingret på det här. Det svåraste är vad vi kan göra åt det.

Jag tror inte att det bara är just män utan ?människor? som vill utöva kontroll, är trasiga och de flesta partners i dessa människors omgivning bryts då också ner i deras sällskap. Det verkar finnas så många människor som mår dåligt i dag eller är trasiga på ett eller annat sätt.

Lite nyfiken på var ni har fått den här bilden från, är det från sociala medier eller från förhållanden i er närhet? Är detbara unga par eller gäller det även för par som träffats på äldre dagar? 

Jag är 40 plus, stämmer in på många män i min ålder (skriver män för att jag inte dejtar kvinnor)

Äsch. Det är bara en glamourisering av det förflutna, vilket många människor tenderar att göra. "Den gamla goda tiden då X, Y och Z..". Människor tyckte inte sex var mindre viktigt förut och de älskade inte varann mer. Folk hamnade -och stannade i förhållanden för att det fanns lagliga och sociala tryck. 

Det du tar upp här stämmer till punkt och pricka på mitt ex. I hans fall handlade det mycket om makt och kontroll och sa jag minsta sak emot honom blev jag blockad som straff. Skulle till sist bara sitta och finnas till hands för sex när det passade honom, annats skulle jag hålla käften i princip och inte ha några egna synpunkter. 

Säger man inte att samhället idag blivit mer Narcissitiskt? För det du tar upp är ett sådant betende. Egoism, självförhärligande, berättigande, ytligt mm. Nu har såklart inte andelen diagnosticerade Narcissister ökat men däremot betendet. Medan kärlek, kompromisser, respekt och långsiktighet minskat. Bytts mot ytlighet, tillfällig passion, mycket sex (man skall alltså vara i nyförälskestadiet och när vardagen kommer byter man partner) 

Kanske en effekt av dejtingapparna? Man har en lista kriterier, swipar på den som verkar bra (ofta med fler på vänt) och passar han/hon inte in i mallen swipar man vidare. Ofta genom att bara ghosta den tidigare partnern. Kanske har många idag ett för stort utbud jämfört med vad som var det naturliga för oss. Ska vi gå 100 år tillbaka i tiden bodde vi i små byar, vi skulle gifta oss ddt förväntades, utbudet var ganska litet. Vi fick lära oss att jobba på med den relationen vi hade. Vi fick lära oss älska personen med alla fel, brister och underbara saker denne hade-på gott och ont.
Idag har vi större valmöjlighet, vi har internet och dessutom ett väldigt ytligt samhälle där långvarig kärlek i mångt och mycket inte värderas. Man träffar inte någon för något långvarigt utan för att det är kul för stunden?

Det kan tyckas som en idealisering av det förflutna, men likväl var det mer kärlek då. 40- och 50-talisterna var väl egentligen de som varit förebilder för mig när det gäller att ha stabila förhållanden, mer präglade av kärlek än sex. En sak hur de levde under hippierevolten i slutet av 60-talet och en bit in på 70-talet, men dessa generationer stadgade sig, till skillnad från dagens generationer som är mer flyktiga, dvs när partnern anser sig inte duga och leva upp till kraven så går man till någon annan. Man orkar inte längre stanna och kämpa för att ett förhållande ska hålla, och idag har vi polyamori, polygami och öppna förhållanden som är på modet. Vi uppmuntras via dokusåpor att ha tillfälliga sexkontakter (även influerat av populära program som "Sex and the city" i början av 2000-talet) och att man ska se det som bättre än att leva i förhållanden.

Ja, dejtingappar som Tinder är ett otyg och uppmuntrar till flyktighet och att dissa dem som man inte anser är 100% perfekta. Dessutom är väl Tinder knappast så seriöst utan mest till för yngre som söker tillfälliga sexkontakter?

Ja, jag saknar när man stannade kvar och kämpade för att ett förhållande skulle hålla. När man trots motgångar och kriser i förhållandet försökte lappa ihop det, pga att man älskade varandra. Och det var inte så längesedan det var så, det räcker med att gå tillbaks till 90-talet. Sedan kom 2000-talet med program som "Sex and the city" som uppmuntrade till liv där man bara hade tillfälliga sexkontakter utan att stadga sig, senare kom Paradise Hotel och andra program där samma beteende uppmuntrades. Och människor påverkas mer av TV-program än de tror, det märker man genom att många tar efter TV-personligheternas sätt att prata och bete sig. Sen har vi den grova porren som unga tror är "normalt" sex. Det finns mycket påverkan på våra beteenden.

Sex and the City gillar jag. Det är mest Samantha som ligger runt. Charlotte är väldigt traditionell.
Samantha är cool och en bra förebild. Inte bara för kvinnor. Hennes visdomsord funkar för män också. Om man t ex vill träffa unga tjejer. Finns många som har problem med det. Gör det som du vill, finns alltid nån som har problem.

?If I worried what every bitch in New York was saying about me, I?d never leave the house.?