• Sat 11 Mar 2023 13:25
    20425 visningar
    123 svar
    -4
    123
    20425

    Läkare på Alva vill utreda mitt helt välfungerande barn!


    Jag vill dela en situation som har lämnat mig helt kokande inuti. 
    Min lille pojke, 6 år, går på regelbundna besök på Alva barnklinik sedan flera år tillbaka. Han har förstoppnings besvär, till största delen beror det på att han håller sig, istället för att gå på toaletten (vanligt problem för barn nuförtiden). Han var bara 1,5 år när han började med det, och problemen har fortsatt genom åren och han har lite läckage, så det är ju verkligen något som vi behöver komma till rätta med. Han var ju så liten när det blev så här, och han har ju ingen referens riktigt hur det känns när funkar bra, så det är svårt att bryta. 
    Först nu kan jag se stora förbättringar, och är så lättad över det. 
    På Alva har hjälpen bestått av att skriva ut Laxido junior, och gå igenom toalettrutiner. Och när detta inte har lett till några förbättringar så vill dom öka dos, och flera toalettbesök/dag, för en redan pressad unge? Detta går bara inte att få till, det blir faktiskt värre. 
    Det som tillslut har gjort en förändring, det är att jag har pratat med honom om kretsloppet, både i kroppen och i naturen, att han har fått en förståelse för att man gör sig av med kroppens slaggprodukter och det tar jorden hand om och det blir växter och liksom får förstå poängen vinsten med det hela. Koppla tillbaka till biologin. Inte vet jag, men det har iallafall lett till att motståndet har gett med sig. Och det här enkla får man inte från sjukvården..
    För några veckor sedan hade vi tid på Alva, jag berättade glatt för (som vanligt ny läkare) om framstegen, men den här läkaren var inte intresserad av det, hon var inne på något annat. Hon var läkare på BUP, och tillfälligt på Alva. Hon började fråga ut mig, hade vi någon i släkten, som är ?udda?, sådär. Vad jag jobbar med. Följt av frågor ang min pojk, har han svårt med kläder, får han låsningar, ang mat, relatera till andra barn, förskolan osv, pratade om bredare utredning, gav mig en broschyr om neuropsykiatrisk sjukdom. Hon tror att han inte känner kroppens signaler, som andra. Och när hon säger att det kan bli svårt med vanlig förskoleklass till hösten, då först förstår jag vad hon är inne på, och jag försöker desperat få läkaren att förstå att hon är inne på helt fel spår. 
    Jag säger till henne att om hon pratar i fem minuter med min pojk, så skulle hon se att han har inte några såna här problem, men hon säger att hon ?ser? det här, han ville inte gå in i mottagningsrummet, så hon ser det. Jag är helt paff nu. Och det säger jag till läkaren. Jag har aldrig någonsin tänkt på något sånt här ang min pojk, och ingen annan heller!
    Den här lilla ungen är i sånt samspel så man blir alldeles lycklig av att umgås med honom. Han har inga som helst kognitiva svårigheter, han har inte ett enda av det som kännetecknar neuropsykiatrisk diagnos/sjukdom. Han har tvärtemot lätt för allt det som räknas upp där. Den här lilla ungen är så välfungerande som möjligt är! Och jag är helt förbluffad över att läkaren gör en sådan bedömning! Och jag vet inte vad jag ska ta mig till där i mottagningsrummet för jag inte blir trodd när jag försöker tala för min son! Läkaren tror bara att jag inte vill ha ett annorlunda barn! 
    Hon tittar förundrat när min pojk säger något till mig och ler, och säger att hon ser tecken på att han kan vara i samspel ändå. 
    Det här var så obehagligt, en läkare, med den auktoritet och trovärdighet som yrket för med sig. Min lille pojk som inte på många år än, kan tala för sig själv i en sån här sak, eller prestera på beställning, och jag som mamma, blir inte trodd. 
    Jag kommer göra allt jag kan för att min pojke inte ska bli utsatt för det här.
     
    Det är så fel och det bör påtalas och det bör uppmärksammas. 
    /Fruktansvärt arg mamma. 
  • Svar på tråden Läkare på Alva vill utreda mitt helt välfungerande barn!
  • Mon 13 Mar 2023 13:33
    #21
    +1
    Anonym (Mja) skrev 2023-03-13 13:02:39 följande:
    Ingen annan läkare på stället hade ju tydligen sett något som indikerade det under alla år. Har alla de då fel och BUPläkaren rätt efter några minuters tid utan att ens lyssna på vad mamman beskriver av vardagen?
    Fast, det vet vi inte. Vi vet inte vad dessa andra läkare skrivit i journalen, och vi vet inte heller om de olika läkarna konfererat med varandra. Det enda vi vet är att TS aldrig uppfattat att någon annan skulle ha sett dessa tecken.

    Läkaren kan naturligtvis ha fel, och jag har ingen åsikt om endera hållet. Det jag frågade var varför TS blev så oerhört defensiv av bara möjligheten att sonen skulle ha svårigheter åt det hållet. Om läkaren i stället hade sagt att denne misstänkte en fysisk diagnos och därför ville ta ett extra blodprov, skulle mamman ha tagit lika illa vid sig då, bara för att ingen annan läkare tidigare nämnt den möjligheten?
  • Anonym (B)
    Mon 13 Mar 2023 13:38
    #22
    -1
    Embla twopointoh skrev 2023-03-13 13:33:19 följande:
    Fast, det vet vi inte. Vi vet inte vad dessa andra läkare skrivit i journalen, och vi vet inte heller om de olika läkarna konfererat med varandra. Det enda vi vet är att TS aldrig uppfattat att någon annan skulle ha sett dessa tecken.

    Läkaren kan naturligtvis ha fel, och jag har ingen åsikt om endera hållet. Det jag frågade var varför TS blev så oerhört defensiv av bara möjligheten att sonen skulle ha svårigheter åt det hållet. Om läkaren i stället hade sagt att denne misstänkte en fysisk diagnos och därför ville ta ett extra blodprov, skulle mamman ha tagit lika illa vid sig då, bara för att ingen annan läkare tidigare nämnt den möjligheten?
    De ska inte sitta och spekulera kring barnet utan att berätta det för ts, de ska inte skriva in irrelevanta saker i journalen heller, det ska inte finnas någon hemlig kommunikation mellan läkarna bakom ts rygg. Om de hade misstänkt något så skulle de ha sagt något tidigare, jag förutsätter att de är professionella nog för att sköta sitt jobb på den punkten.
  • Mon 13 Mar 2023 13:47
    #23
    +2
    Anonym (B) skrev 2023-03-13 13:38:04 följande:
    De ska inte sitta och spekulera kring barnet utan att berätta det för ts, de ska inte skriva in irrelevanta saker i journalen heller, det ska inte finnas någon hemlig kommunikation mellan läkarna bakom ts rygg. Om de hade misstänkt något så skulle de ha sagt något tidigare, jag förutsätter att de är professionella nog för att sköta sitt jobb på den punkten.
    Att läkare diskuterar olika fall sinsemellan är inte "hemlig kommunikation bakom  TS rygg". Inte heller är symptom/tecken på en möjlig diagnos, NPF eller något annat, irrelevant att anteckna i journalen.

    Den här misstanken kan ju vara av ganska färskt datum, en eller flera av läkarna har pusslat ihop de olika symptomen till en möjlig förklaring till varför TS son under 4,5 år haft problem.
  • Anonym (B)
    Mon 13 Mar 2023 14:24
    #24
    -3 +1
    Embla twopointoh skrev 2023-03-13 13:47:22 följande:
    Att läkare diskuterar olika fall sinsemellan är inte "hemlig kommunikation bakom  TS rygg". Inte heller är symptom/tecken på en möjlig diagnos, NPF eller något annat, irrelevant att anteckna i journalen.

    Den här misstanken kan ju vara av ganska färskt datum, en eller flera av läkarna har pusslat ihop de olika symptomen till en möjlig förklaring till varför TS son under 4,5 år haft problem.
    Och ändå kallar de dit en BUP-läkare utan ts vetskap och samtycke.... I en journal ska man anteckna sådant som är relevant för besöket, om man ser något annat så ska man också kunna påpeka det till mamman och inte bara skriva in det.
  • Mon 13 Mar 2023 14:37
    #25
    +2

    Prata med verksamhetschefen.
     Jag förstår att du är arg. Samtidigt har det kanske inte utvecklats som man hade önskat om han gått där i fyra år. Mitt barn hade liknande besvär i ett halvår som tvååring. En bekants barn med samma besvär visade sig ha adhd och autism.

  • Anonym (Mja)
    Mon 13 Mar 2023 14:44
    #26
    -2
    Anonym (att våga se) skrev 2023-03-13 13:15:29 följande:
    Avfärdade läkaren verkligen lösningen, eller kände läkaren igen en väldigt bra strategi som fungerar på någon som har autism?

    Är det en läkares jobb att klappa mamma på huvudet och bekräfta, eller att försöka hjälp barn få det de behöver för att bli välfungerande vuxna.

    Hade barnet blivit helt "bra" hade besöket hos doktorn inte behövts överhuvudtaget.

    I min värld är det rimligt att läkare lyfter olika ev. diagnoser och vidare undersöker en ung patient som inte riktigt knäckt toa-koden. I min värld är det rimligt att i sexårsåldern faktiskt vidare undersöka vad för bakomliggande orsaker det skulle kunna finnas.
    Eller så är det så att läkarnas medicinering med laxermedel  var helt knas för någon  äsom inte har en vuxens utgångsläge av vad som är normalt, och att barnet behövde en annan ingång, utan att ha en NPF-diagnos.

    Och att en läkare som uteslutande hanterat barn med diagnoser tenderar att i högre grad tolka allt som tecken på en diagnos. Dvs övertolkar.

    Det är ju fel att både undertolka och övertolka saker. Det ena leder till missat stöd, det andra till att ett barn utsätts för massa onödiga undersökningar och en känsla av att de vuxna tycker att något är riktigt avvikande med en.
  • Anonym (Mja)
    Mon 13 Mar 2023 14:47
    #27
    +1
    Embla twopointoh skrev 2023-03-13 13:33:19 följande:
    Fast, det vet vi inte. Vi vet inte vad dessa andra läkare skrivit i journalen, och vi vet inte heller om de olika läkarna konfererat med varandra. Det enda vi vet är att TS aldrig uppfattat att någon annan skulle ha sett dessa tecken.

    Läkaren kan naturligtvis ha fel, och jag har ingen åsikt om endera hållet. Det jag frågade var varför TS blev så oerhört defensiv av bara möjligheten att sonen skulle ha svårigheter åt det hållet. Om läkaren i stället hade sagt att denne misstänkte en fysisk diagnos och därför ville ta ett extra blodprov, skulle mamman ha tagit lika illa vid sig då, bara för att ingen annan läkare tidigare nämnt den möjligheten?
    TS kan ju rätt enkelt kolla journalen.

    Jag tror att det TS reagerar på är att läkaren inte tycks ha lyssnat på vad hon sa, utan bara pratat sig varm om en förklaring hon såg (även om hon också sen uttryckte funderingar kring den). Dvs känt sig ohörd och överkörd. Det kan få vem som helst att bli defensiv. 
  • Anonym (B)
    Mon 13 Mar 2023 15:02
    #28
    Anonym (Mja) skrev 2023-03-13 14:44:36 följande:
    Eller så är det så att läkarnas medicinering med laxermedel  var helt knas för någon  äsom inte har en vuxens utgångsläge av vad som är normalt, och att barnet behövde en annan ingång, utan att ha en NPF-diagnos.

    Och att en läkare som uteslutande hanterat barn med diagnoser tenderar att i högre grad tolka allt som tecken på en diagnos. Dvs övertolkar.

    Det är ju fel att både undertolka och övertolka saker. Det ena leder till missat stöd, det andra till att ett barn utsätts för massa onödiga undersökningar och en känsla av att de vuxna tycker att något är riktigt avvikande med en.
    Sedan kan man också undra vilken kompetens en BUP-läkare har för att hantera mag-tarm-problematik.
  • Anonym (Sia)
    Mon 13 Mar 2023 15:33
    #29
    +4

    När man googlar Alva så ser jag de har både barnläkare och psykologer och psykiater på samma mottagningar. Jag tror utifrån det jag läser att det inte är en slump att ts blev bokad till denna läkare den här gången utan förmodligen är det något man funderat på och vill utreda. Förklaringen lär inte vara förstoppning som beror på att barnet hållit sig sedan 1,5 års ålder. Det kan däremot finnas flera andra anledningar, mekaniska eller psykologiska eller medicinska. Men man verkar ju inte riktigt ha hittat orsaken eller en fungerande behandling. Men vilken förälder som helst hade blivit paff om m en sådan diagnos kastades fram utan förvarning. Särskilt om det sker utan samtal om och med barnet. Kommunikationen verkar ha varit väldigt dålig.

  • Mon 13 Mar 2023 15:41
    #30
    Anonym (B) skrev 2023-03-13 14:24:37 följande:
    Och ändå kallar de dit en BUP-läkare utan ts vetskap och samtycke.... I en journal ska man anteckna sådant som är relevant för besöket, om man ser något annat så ska man också kunna påpeka det till mamman och inte bara skriva in det.
    Ja, kommunikationen i detta fall verkar inte ha varit den bästa, det håller jag med om.

    Journalanteckningarna skrivs ju i efterhand, även om många läkare antecknar under besöket. Det är svårt att påpeka något under ett besök som man kommer på när man för journal efteråt.
Svar på tråden Läkare på Alva vill utreda mitt helt välfungerande barn!