Hur kan folk som lever i förhållanden må så dåligt? Det är väl jobbigare att vara ensam?

Jag är på riktigt mållös. Kvinnor behöver inte "ofta visa sig från sina bästa sidor"? Fan att ingen berättat för mig att jag bara behöver ta på lite mascara och en fin klänning och sätta mig och vänta.....

Självklart gör det det. Och jag och många andra män har nog gått in hårt för den biten. Jag har visserligen 2 förhållanden bakom mig, men fick verkligen kämpa för att behålla "status quo" när jag var i dem, dvs jag fick hela tiden kämpa för att vara perfekt så att de inte skulle tröttna. Det dränerade mig på massor med psykisk energi så att jag var som ett mentalt vrak när dessa förhållanden tog slut.

Och då har jag ändå haft "tur" i det genetiska lotteriet, dvs jag har inte haft utseendet emot mig. Jag gick dessutom i dessa förhållanden in för att vara den perfekte mannen. I yngre år läste jag ibland damtidningar för att få en uppfattning om hur kvinnor ville att en bra och riktig man skulle vara, och tog till mig av det. Men det har varit som att hur hårt jag ansträngt mig för att vara den bästa versionen av mig själv, så misslyckas jag ständigt bibehålla attraktionskraften. Den faller ofta så fort jag börjar tappa lite av det där perfekta jag byggt upp. Därav mina tankar i trådstarten.

Ett exempel jag kommer på på rak arm och det råkar vara en man som klagar på det det är att frun har slutat raka sig. Är inte det en petitess och om mannen tycker att det är jobbigt, borde han inte prata med frun om det istället för att klaga på det här? Det hjälper väl inte?

Jag kan tänka mig att relationsmarknaden är lite skev till kvinnornas favör, men jag kan då tycka att det är vi män som får steppa upp och visa att vi duger, på något sätt.

I dagens läge duger det inte för kvinnor att vara den avslappnade versionen av sig själv. Man måste hela tiden stila sig och visa sig från sina bästa sidor, om man inte har "det" i sin personlighet som de mest tilldragande männen har. Och jag ser och har sett många förhållanden där männen verkligen måste kämpa skiten ur sig för att lyckas upprätthålla den där perfekta fasaden. Det är den enda metod vi "losers" på relationsmarknaden kan använda oss av. För även om vi "tappar masken" så är det bättre att ha älskat och förlorat än att inte ha älskat alls.

Vi lever i ett mycket konkurrensinriktat samhälle idag, där det är äta eller ätas som gäller. Den som inte syns och hörs finns inte och man måste se till att våga ta plats socialt för att folk ska få upp ögonen för en Att bara sitta som ett fån och vänta på att saker ska komma till en funkar inte.

Du låter som en bitter och sur man som sitter med korslagda armar över bröstet och är martyr. Hur har skolan misslyckats? Mansöverskottet? Menar du att de ensamkommande män som inte får något jobb och sitter med grov psykisk ohälsa är tuffa konkurrenter för dig? Vänsterfemininsm? Menar du ett fåtal kvinnor som inte gillar män? Du skriver som en som spenderar många timmar på Flashback.