Känslor i sig är inte otrohet
Den gyllene regeln är: hade du varit helt okej med att din partner såg detta?
Om svaret är nej, har du gått över gränsen.
Ang fantasier och tankar: givetvis är man fri att ha dem och det kan inte vara otrohet i sig. Däremot tror jag att de flesta människor med normal moralisk kompass förstår att det finns nyanser i det. En sexuell fantasi om någon annan är ingenting. Att i flera år vara hemligt förälskad i någon annan man känner, till den punkt att det distraherar en helt från den relation man har och som det är tänkt att man ska engagera sig i och vårda, borde man förstå är fel.
Den gyllene regeln är ett bra rättesnöre att hänvisa till. Behandla din medmänniska såsom du själv önskar bli behandlad.
Sedan kokar allt ned i att kvinnlig respektive manlig otrohet skiljer sig. Ser annorlunda ut. Manlig otrohet är i regel mer sexuell typ ett random ligg på konferensen utan djupare känslor investerade. Easy come easy go. En kvinna kan mer vanligt fastna i en platonisk förälskelse eller i djupare kärlekskänslor beroende på djup och grad av allvar. Kvinnan/mannen håller den parallella icke fysiska förälskelsen dold. Så som vår TS agerar och hanterar sina känslor för den förmodat amerikanska killen. Och ja, kontakten blir en slags otrohet bakom rygg om än mer på distans. Utan fysiska och snaskiga möten. Vid en upptäckt skiljer sig oxå kvinnans respektive mannens reaktionsmönster åt. Kvinnan anser i regel den mentala trolösheten värst medans mannen reagerar starkast på den sexuella otroheten.
