Var mamma en missbrukare?
Har fått en insikt nu senare. Min mamma måste ha varit en missbrukare. Men av någon anledning har jag bara puttat bort det förut och inte velat se det. Man vill väl tro bra om sin förälder, kanske?
Kommer ihåg när jag var liten. Mamma drack alkohol varje helg. Hon tog Citodon eller Tramadol och blandade dem med alkohol. Det spårade i princip alltid ur. Hon skrek åt pappa och kastade glas i golvet. Blev arg på pappa om hon inte fick dricka vin varje helg, när han frågade henne om hon verkligen måste dricka igen.
Mamma kunde inte hantera pengar heller, så pappa tog hand om räkningar etc. När hon handlade så handlade hon alltid alldeles för mycket. Hon kunde heller inte ta körkort för teorin var för svår.
Jag minns inte en enda gång hon lekt med mig men med pappa har jag massor med minnen. Minns heller inte att hon hjälpt mig med läxan. Det var pappa som gjorde de sakerna. Det enda jag kommer ihåg att mamma gjort under vår uppväxt var mestadels laga mat och kolla på tv. Hon umgicks aldrig med några vänner för hon hade inga, blev bara ovän med dem.
Förut har jag bara tänkt att jag var väl bara helt enkelt pappas flicka. Men nu senare har jag börjat fundera på varför jag tytt mig till honom. Jag ville bara med honom har han än var. Om han så mekade med bilar i garaget eller var i en affär med bildelar. Men jag börjar nog inse mer och mer att jag har nog inte känt mig trygg med mamma och att det måste ha varit därför.
Som barn var jag oerhört försiktig och blyg. I tonåren fick jag psykiska besvär med panikångest. Har ångest än idag. Har råkat vara med om flera killar som varit dum mot mig. Svårt att sätta gränser. Säga nej. Säga ifrån. Men har blivit betydligt bättre på det. Det är så att folk har kommit fram till mig och frågar vad jag har varit med om, för de märker att jag är försiktig. Rätt tragiskt.
Som sagt jag har aldrig tänkt i de där banorna förut. Men min mamma måste ha varit /är missbrukare? Hon dricker ju än, om inte ännu mer. Min morbror är alkolist.
En bra insikt men, samtidigt så tragiskt att inse detta efter så lång tid. Märks hur mycket man försöker skydda sina föräldrar för man vill ju inte se dem som dumma.
Hur ser ni på detta?