Fick en chock av sidan "Låneakuten" på Facebook. Varför lever folk över sina tillgångar?

Råkade häromdagen snubbla in på en facebook-sida som heter "Låne-akuten" och blev chockad över vad jag såg där. En massa personer som tydligen inte fått lära sig att hantera sin ekonomi och ibland behöver låna till de mest basala och banala saker, som mobilfakturor, bredbansfakturor, blöjor och mat till barnen, hygienartiklar, mat till sig själva, ber om lån på småsummor som de menar att de ska betala tillbaks när de kan. Vad är det som har gjort att de inte ens har kunnat lägga undan 2-300kr för kommande behov?

En del behöver hjälp till sina elräkningar och t.o.m. hyror. Jag blir oroad när jag ser hur vuxna människor inte klarar att sköta sina ekonomier. Inte heller konstigt att sms-lån ökar samtidigt som folk sen inte kan betala av på dem.

Jag och min sambo har sett till att utbilda oss och har idag välavlönade jobb, MEN, vi är för den skull inga slösaktiga människor och förstår hur vi ska prioritera så att pengarna ska räcka och så att vi får lite över varje månad som vi kan sätta in på våra sparkonton.

Vi har råd att unna oss guldkant ofta, men det är en annan sak om man är lågavlönad och inte har råd med sådant. Det går att leva verkligt billigt om man vill och ändå leva ett bra liv. Men folk verkar numera leva för dagen och strunta i om de har råd med det de köper, de "måste" ha bara för att andra har och "måste" unna sig bara för att de ser att andra gör det..

Det är upp till var och en att utbilda sig så att man kan ta ett mer högavlönat jobb. Men att leva på andra och låna pengar för att man inte har självdisciplinen eller karaktären nog att hålla i sina pengar eller vidareutbilda sig, tycker jag helt enkelt inte är okej. Det är en sak om omogna tonåringar gör så, men vuxna ska veta bättre, särskilt om de har ansvar för barn.

Vad tycker ni om detta?

Jag och min sambo klipper ofta varandra, då vi bägge är bra på det.

 

ALLA vet väl att hyran går upp varje år 

Men varför hyr man nåt som inte ekonomi tillåter.
Få tänka långsiktigt, vad kan hyra ligga på om 5år?
Fan många är korkade och tänker knappt ett halvår fram
Förstår mig inte på folk som klagar på att hyran höjdes 

Vi har bott i hus i 12år noll ränta mm ja livet lekte 
Men jag mins 90 talet när farsan morsan knappt fick ihop vissa perioder 

Jag amorterade stenhårt hög avbetalning 
Jag klarar denna period jätte bra nu, vi sökte bara amorteringen till de banken.

pratade nyss med banken för nytt lån, bygga ut samt pol. Inga problem från deras sida fick hem värdering i torsdags 4,8 och lån på 1,3

Jag har läst och sett att vi som är lite mer välbärgade inte direkt behöver skämmas för oss på detta forum, så trodde faktiskt jag skulle få mer medhåll, men nu tycks det vara de lågavlönade och sjukskrivna som svarar. Lite Yin och Yang över det hela.

Men då måste du ju flytta till billigare. Det fattar du väl själv? Att det inte ska finnas något boende - mindre och längre bort från stan/centralorten - som du har råd med med sjukersättning, tror inte jag på. SÅ låg är inte ersättningen. Håller med. I sådana fall brukar det alltid handla om antingen saker som de "behöver ha" nu, t.ex. extra TV-kanaler, onödigt snabbt bredband, blanka tidskrifter, vin, cigg, krogbesök. Eller skulder som de betalar tillbaka på, för dåliga beslut tidigare. Eller naturligtvis ett onödigt stort och dyrt boende.

Man "behöver" t.ex. inte en tvåa som ensamstående, eller en trea som par (eller en vuxen och ett barn), och man "behöver" inte heller bo nära sta'n. Man behöver inte heller ha bil, om man bor på en ort där det finns kollektivtrafik (och var finns det inte det idag?). Särskilt inte om man inte jobbar, för då har man inte bråttom någonstans.

Men många ser sådant som självklarheter, och sedan kan de inte hjälpa att ekonomin inte går ihop - menar de själva alltså. 

Till dig också så: hur ÄR den här mystiska situationen? Vilka utgifter - rent konkret nu! - är det som dessa människor måste ha, som andra människor som klarar sig på samma inkomst inte måste ha?

Min mamma hade en total inkomst på 12 325 kronor per månad.
När hon sökte och fick bostadstillägg så höjdes hemtjänsten med exakt samma summa pengar, så hon fick inte en enda krona mer över i slutänden.

Nu klarade hon sig på det då hon flyttat till en etta som kostade 4 400 i månaden, bilen hade hon avvecklat och i hemtjänstavgiften ingick ett mål mat om dagen. Och så liten i maten som hon var så delade hon den i två så det blev både lunch och middag.
Det hon handlade var bröd och mjölk, i stort sett.

Hon var äldre så läkarvård var gratis så länge hon inte var inlagd på sjukhuset, som hon var emellanåt och det kostade 120 kronor per dygn. Dessa inläggningar var dyrbara för en fattigpensionär.
Mediciner var dyrt och det var en brant uppförsbacke varje gång som högkostnadsskyddet gick ut.

Men hon klarade sig, även om det inte blev mycket över. Hon sparade 300 kronor i månaden för hon var av den gamla stammen som fått lära sig att leva som fattig. Född på 30-talet som hon var.
Trots detta så var hon generös mot oss barn och barnbarn. 

Dessvärre finns hon inte kvar längre och nu sitter jag med bouppteckningen. Hon blev över 90 år och  levde på denna knapra ekonomi länge. Men aldrig ett klagomål hörde jag, absolut noll gånger.