Hur är det att ha barn? Hur kan folk uppleva så olika?

Folk upplever det olika för att barn ÄR olika, och även vuxna! Så ett barn som är besvärligt för den ena kanske inte är det för den andra. Omöjligt att förutspå hur det vore för dig.

1) Supermysigt, fint, påfrestande och ett rent helvete. Det beror på vilken dag du frågar mig och vilken tid på dagen.
2) 7 år.
3) Bättre... Barnet tycker om att göra aktiviteter med mig som exet annars hade vägrat, kan vara allt från att spela spel till att åka ut i naturen eller vad som helst. Vi har mycket roligt tillsammans. Mysig liten person där det finns ömsesidig kärlek. Sämre... Mina nerver spelar ofta på sina sista strängar, det går nog inte en dag utan att jag behöver parera irritation från antingen mig eller barnet. Lever med hjärtat i halsgropen över alla tusen olyckor som barnet kan råka ut för av oaktsamhet. Har ingen som helst fritid eller frihet (mamma på heltid), kan inte gå ut på kvällar eller ha kvällshobbies osv (det bara är så, orkar inte gå in på varför). Kvällarna sitter jag av tiden för att bara ha lugnt omkring mig.
4) 80 % så jag ska orka med jobbet.

Ja, och forskning backar upp det också. Folk utan barn är generellt lyckligare än folk med barn. Sedan kan man ju ändå tycka att det är värt det även om det är jobbigt!

Hmm, vet inte. Det finns mycket jag hade gjort annorlunda i mitt liv, hade nog inte velat skaffa barn med exet, men då hade jag inte haft det barn jag har nu, kanske inget alls. Meningslös att spekulera i.

Tänk dig framtiden istället. Hur vill du att ditt liv ska se ut om 10, 20 mm år?

En sak är iaf säker och det är att du behöver styra upp ditt liv innan du funderar på barn. Måste inte vara perfekt men här och nu verkar det inte så någon vidare bra idé.

Du beskriver att du mår dåligt av stress och sömnbrist. Även om du är understimulerad så är barn verkligen inte lösningen! Du måste bli stabilare först för barn innebär både stress och sömnbrist, och det kan pågå rätt länge. Om du vill slippa krascha så behöver vissa saker förändras först.

Din terapeut menar så klart att du ska se till att aktivera dig på olika sätt, uppleva saker, själv eller med andra, skaffa hobbies, gå med i föreningsliv, börja sporta, vad som helst, men skulle knappast tro att hen skulle skriva under på att barn skulle vara en sådan aktivitet.

Ja, men det menas så klart på längre sikt.Vadå, är du gravid nu...? Det måste jag ha missat helt. Ledsen att säga det men det kan vara din sista chans att skaffa barn så nej, abort är väl inte aktuellt isf. Hur ställer sig pappan till allting?