Hur vanligt är det att man växer ifrån varandra?

Varför ska andra vara glada över det du gör och åstakommer, när du inte är glad över vad DE åstadkommer utan istället ser ner på dem?

Din kompis, som du kallar honom, sopåkaren, hans jobb är väl värt precis lika mycket som ditt, eller hade du velat ta hand om dina sopor själv? Och städpersonalen som du har hemma, du skulle väl aldrig kunna vara vän med en städare heller, men du ser ner på dem för att du betalar dem för att skrubba dina toaletter?

Med tanke på vad du skriver är det kanske så att du inte lyckas behålla några relationer pga hur du ser på människor?

Du skriver om ditt bibliotek och ditt musikrum som om fattiga(re) människor varken läser eller spelar instrument? 

Du är kanske rik och har det bra ställt men du har en unken människosyn, och sådana personer behåller ofta inte vänner. För de vänner de får är exakt som de själva, och de skulle såklart lämna dig i sticket på en sekund om du förlorade det du har.

Det är väldigt vanligt att man växer isär. Finns så mycket som påverkar och sker under alla de år som kom och gick. Vi måste hela tiden göra val, avväganden eller andra kompromisser. Det är inte alltid lätt att göra rätt. 

Ja och som jag skrev så måste vi hela livet göra val, avväganden och andra kompromisser. vi vill gärna sätta nåt rätt eller fel etikett på det hela men vi är bara människor.
I detta finns inget rätt eller fel och det är naturligt att man känner att man växer isär (eller ihop) men återigen så handlar det hela tiden om val, avväganden eller andra kompromisser. Han har gjort sitt val, hon sitt och nu får de jobba på att försöka kompromissa. Går inte det, ja då får deras relation med tiden problem förstås och de får jobba lite för hur utgången kan bli. Om de inte accepterar sina olikheter förstås, det är många som gör det på äldre dar. 

Nu handlar ju inte detta om ett specifikt yrkesval utan saker runt omkring. För att göra tydliga nyanser. Vi umgås inte med personer som älskar att åka till Gekås i Ullared i flera veckor för att införskaffa toalettpapper och skräp för det kommande året. Det betyder inte att vi inte själva någon gång skulle kunna åka till Gekås eller att vi inte umgås med folk som handlar där utan det handlar mer om prioriteringar när det kommer till semestern. 

Var vill man åka någonstans, vilken typ av restauranger vill man besöka. Jag och min man älskar all typ av mat. Vi kan gå på riktigt fina snabbköp ställen och äta typ en fräsch gyrosrulle för 40 kronor och det kan vara magiskt gott. Men vi gillar andra saker också. Det är tråkigt att umgås med personer som bara vill gå McDonalds eller som tittar stort på än och mer går ni på restaurang?? Det gör vi aldrig eller ja McDonalds ibland. Dessa kontraster blir för stora. Handlar om att förstå varandra och inte om ekonomi i första hand. Har kompisar som målar massor. Ställer ut konst, anordnar målarkurser och dessa har inte mycket pengar, däremot har de driv, ett enormt engagemang för vad de gör, är otroligt bildade och vi kan prata med varandra i timmar. Men just att sakna all form av driv eller enbart gå till gymmet och lyfta skrot. Sedan gå till jobbet, käka tonfisk på burk 7 dagar i veckan, spela tv spel och sedan göra samma konstant, vad ska vi prata om? 

Jag kan ta ett exempel till då. Jag var innan jag träffade min man på en dejt med en trevlig man. Han frågade var jag bodde, jag svarade glatt och han fråga då hur stor min lägenhet var. Han stirrade, den va inte jättestor, bara 60 kvadrat för bara mig då. Men han muttrade något om att den måste varit dyr och typ sa sen något i stil med hur jag hade haft råd med den. 

Däremot hängde vi med varandra ett tag.Vi var väldigt olika men han var otroligt attraktiv Och han hade många fina kvaliteter. Men ständigt var det olika ifrågasättanden av saker jag hade eller gjorde. Om jag var på fest hos några vänner i en viss stadsdel så ville han inte komma. Han blev sur, undrade hur stor lägenheten var, något jag inte ens tänkt på, jag sa att det var en etagelägenhet och sedan vilken adress, då blev han ännu tjurigare. Jag fattade ingenting. Han hade ju själv en bostadsrätt i ett fint område men på 40 kvadrat, men den va ju jättefin?.