Prata med mamma om min flickvän

Du får lära dig att det är otroligt oattraktivt att vara mammas pojke, det är första saken. För det andra får du absolut inte dela med dig om saker som inte är logistiska till dina föräldrar. Din mamma får absolut veta vad ni äter, var ni går och vad ni har på er och vad ni har för framtidsplaner men du är rentav omogen om du tror att  hon är orimlig för att du delar med dig av detaljer kring vad hon delar med sig till dig. Det kan handla om hennes familj, hennes preferenser och mycket annat som inte är nödvändigt för din mamma att veta. Att kunna känna av rummet och veta vad som är ert och vad som är okej att dela hör till något grundläggande i ett förhållande. 

Hon är absolut inte orimlig och det är dags för dig att inse att du måste respektera nya kvinnan i ditt liv minst lika mycket. 

Detta säger jag för att jag gjorde slut med min kille pga hans oförmåga att inse att hans mamma hör inte till vårt förhållande och har ingen som helst roll i att vare sig veta eller kommentera det som sker mellan oss. Beroende på vad du har delat med dig tycker jag att det är rimligt att hon gör slut med dig också för en man som inte kan ge sin partner trygghet är inte nåt o ha 

Så är det inte, ingen vare sig män eller kvinnor gillar människor som inte kan hålla käften om vad man snackar med dem. Hade din flickvän velat dejta din mamma och snacka med henne hade hon gjort det. Att du saknar förmågan att inse var gränsen mellan ert förhållande och ditt förhållande med din mamma går är något du förr eller senare kommer lära dig om du ska behålla en partner. Och om hon stannar då har hon låg standard om du inte ska lägga av det här. 

Ja om ditt förhållande med din mamma när du är 30 ser ut som när du var 20, 18 och 16 då har du verkligen inte växt upp. Nån skillnad måste det vara mellan att vara en pojke och en man. Ska du prata av dig gör det med en psykolog inte någon som inte har objektiva åsikter om vare sig dig eller din partner. 

Jag pratar med min mamma om allt men då är min mamma mogen nog att inte visa det och jag är också mogen nog att inte gå och berätta för min kille vad jag har delat med mig. Det verkar som att TS har dålig relation med sin mor eller modern är lite dum i huvet om båda två är så dåliga på att hålla käften om vad de delar med sig. Allt handlar om att kunna hålla hemligheter, om du inte kan hålla käften och berätta det för din mamma får du också mörka det för ingen gillar nån som inte kan hålla i en konversation utan att läcka något av det. 

Kan också vara en arbetskamrat som går bakom ryggen på en och säger till chefen att man har jobbat på distans x antal procent. Det är lika illa båda två. Att inte kunna vara en trygg samtalspartner är bare minimum. 

Det är fullt rimligt att berätta om relationsproblem för sina föräldrar men tjejen hade aldrig blivit sur om det inte vore så att hon upplevde att föräldrarna hade någon makt över deras förhållande. Det är därför man vänder sig till en psykolog som ger objektiv vägledning. Vem som helst hade tagit det illa upp speciellt om man vet att killen är mammas pojke, då är det som att sanningen inte går fram för att mamman kommer alltid försvara killen, även om han skulle visa sig vara den som är problemet. En mor som älskar sin son hade försvarat honom även om han hade slagit sin tjej, och jag tror att det är det hon är rädd för. Att pga killens nära relation med sin mor blir hennes råd otroligt subjektiva och beskyddande snarare än problemlösande. Vilket är skillnaden mellan att be om hjälp från en familjemedlem och psykolog. 

Den där jävla ursäkten om att man inte vill lägga tusen på terapi är bara bullshit. Har du hittat rätt person kommer du också investera i henne, det kan vara en middag för 2000, en väska för 2000 eller 1 timmes terapi. Så, vill du inte investera då är du inte riktigt fäst heller. Skit i henne och gå vidare då. :) 

Tja, att hon har blivit ihop med dig har inte med saken att göra för nu när hon vet vem du egentligen är, det är nu det spelar roll.

Tänker inte ens gå in och svara alla ord du har skrivit för ett väldigt tydligt tecken att du har gjort fel är att hon har tagit det illa upp så du har tydligen inte bara gått och snackat med din mamma som man snackar med vilken annan människa om. Det som är värre än nån som gör fel är nån som vägrar acceptera att de gör fel. Hoppas att hon inser att hon är värd mycket mer respekt. 

1. Jag gjorde slut med honom då jag ansåg att en vuxen man som inte respekterar sin partner och inte förstår vilka saker som man inte ska dela med sin mor eller ej är inget för mig. Har man som tjej låg standard och tycker sånt är okej så får man ha det. Jag säger inte att alla borde göra som mig men i min värld finner jag ingen vidare framtid med en man vars första trygghet är sin mor istället för mig som är hans partner. Det är rentav odrägligt att min man ska disktuera relationsproblem med sin mor istället med mig. 

2. Jag pratar om allt med min mor och det finns ingen "sanning" som kan komma fram eftersom till skillnad från dig går jag inte och snackar skit bakom min kille och har inte några problem som jag har lyft. Om mamma sen råkar säga till min kille att jag har diskuterat hans nya skjorta med mamma eller hans spontana resa till Monaco är inget jag är rädd för. Det är skillnad mellan vad man säger och vad man inte säger. Det du saknar förmåga att förstå är att du har sårat din tjej genom att dela sådant som hör till er och inte din mamma. 

Jag och min kille är iaf mongna att diskutera sånt med varandra, du däremot är ute på ett forum när du borde lyfta frågan först med din partner. Du har  tydligen diskuterat ditt problem mer utfördligt med din mor och oss än henne. Undrar vem här som är omogen.