• Anonym (Mammas pojke)

    Prata med mamma om min flickvän

    Jag har alltid varit mammas pojke och pratat med henne om jobbiga saker, även i vuxen ålder, vilket har fått mig att må bättre. Jag vet att mamma inte skulle sprida vidare det vi pratar om.

    Sedan jag fick en flickvän för ett halvår sedan har jag och mamma pratat om henne också, bland annat om hur hon är och om problem i relationen. När jag råkade berätta detta för min flickvän blev hon skitsur och krävde att jag ska sluta med det. Jag och flickvännen har inte diskuterat saken vidare, men jag tycker att hon har blivit mer negativt inställd till mamma. Min tolkning är att hon uppfattar samtalen med mamma som någon slags känslomässig otrohet.

    Jag tycker att min flickväns reaktion är orimlig och att det inte är konstigare att jag pratar om henne med mamma än att hon (förmodligen) pratar om mig med sina väninnor. Men jag har å andra sidan ingen tidigare erfarenhet av förhållanden och vet inte riktigt vad som är normalt.

    Jag älskar min flickvän men mamma är en stor trygghet och jag känner ju ändå henne bättre. Är det så att jag inte kan vara lojal både med mamma och flickvännen utan behöver välja? Eller kan min flickvän inte styra vem jag pratar med?

  • Svar på tråden Prata med mamma om min flickvän
  • Anonym (L)
    Anonym (Tänk till) skrev 2024-07-31 22:08:12 följande:
    Ja du L, som en vuxen människa så får man nog hitta tryggheten i sig själv. Man är ju inget barn längre som behöver en snuttefilt.
    Vilken värdering lägger du i ordet trygghet?
    Pratar du själv inte med dina föräldrar om problem..? Eller med vänner? Du pratar inte med någon förutom dig själv? För om du gör det så gör du ju precis samma sak, alltså söker trygghet hos andra. Eller du kanske är en stenhård tuffing som inte behöver någon annan än dig själv?
  • Anonym (Vek tjej)
    Anonym (Tänk till) skrev 2024-07-31 22:08:12 följande:
    Ja du L, som en vuxen människa så får man nog hitta tryggheten i sig själv. Man är ju inget barn längre som behöver en snuttefilt.
    En vuxen dotter ska inte heller få support av päronen när hon behöver det då?

    Tycker det är larvigt resonerat. Människor är flockdjur, vi behöver varandra och ingen är 100% trygg i sig själv i alla situationer.
  • Anonym (L)
    Anonym (Byxlös) skrev 2024-07-31 22:11:27 följande:
    Precis. Det är normalen som få vill prata om. Vuxna kvinnor som hänger i sina mammors kjolar. 
    Det finns det många som gör, ja. I regel är kvinnor närmare sina mammor än vad män är. Är själv ett sådant exempel. Har en bror som inte alls är i närheten av lika nära mamma som jag är. Jag är betydligt mer mammas flicka.
  • Anonym (Ja)

    Hennes reaktion är fullt rimlig. Förstår att du och din mamma står nära varandra men vissa saker är faktiskt privata, du ska inte snacka skit om din tjej till din mamma.

  • Liniss
    Anonym (Tänk till) skrev 2024-07-31 22:08:12 följande:
    Ja du L, som en vuxen människa så får man nog hitta tryggheten i sig själv. Man är ju inget barn längre som behöver en snuttefilt.
    Öh, va? Så du menar att det inte är normalt att prata om problem med nära och kära för att man behöver hitta tryggheten i sig själv? Konstigaste jag har hört. Att kunna stå på egna ben är viktigt, och att vara trygg i sig själv, men det har ju ingenting och göra med det faktum att de flesta människor är i behov av nära sociala relationer, och däri ingår vänner och familj som man anförtror sig till. 
  • Anonym (Tänk till)
    Anonym (L) skrev 2024-07-31 22:12:57 följande:
    Vilken värdering lägger du i ordet trygghet?
    Pratar du själv inte med dina föräldrar om problem..? Eller med vänner? Du pratar inte med någon förutom dig själv? För om du gör det så gör du ju precis samma sak, alltså söker trygghet hos andra. Eller du kanske är en stenhård tuffing som inte behöver någon annan än dig själv?
    Självklart pratar jag med människor. Men jag pratar inte om min man eller vårt förhållande med varken mamma, pappa eller vänner. Som jag skrev ovan är det ett gränslöst beteende. Jag är ingen "stenhård tuffing" men jag sitter inte sladdrar om min man till andra. Ska jag sitta och klaga på att han är dålig på att kommunicera ibland och lämnade en skitrand i toan i måndags, och sedan ska han sitta med dem vid nästa släktmiddag? Är det schysst? Skapar det en bra grund för deras relation till varandra?
  • Anonym (orion)
    Anonym (L) skrev 2024-07-31 21:58:46 följande:
    Gissar att du inte är seriös, men varför skulle det ej vara samma sak? Så det är alltså ok om ts pratar om flickvännen med hans vänner, så länge det inte är med mamma?
    Ja, det är ok att prata om problem omkring flickvännen med hans vänner, men inte med sin mamma.

    Anledningen är att flickvännen och hans mamma förväntas ha en familjerelation som svärdotter och svärmor och att han därför måste vara lojal mot sin flickvän som ny familjemedlem, så att han inte medvetet saboterar denna relation som ofta kan bli giftig nog ändå genom sin inbyggda dynamik.

    Däremot måste han inte på samma sätt vara lojal med flickvännen gentemot vänner och bry sig så mycket om vad dessa tänker om henne.
  • Liniss

    Ts, du ska inte förstöra din relation till din mamma för en tjej som du endast har varit med i ett halvår. Du känner knappt henne. Hon är inte din fru som du har barn med. Måste du välja så ska du givetvis välja att vara lojal mot din mamma. Din flickvän har ingen som helst rätt att bestämma vem du får eller inte får prata med. Du är inte hennes valp.

    Din flickvän verkar svartsjuk och vill nog sära på dig och din mamma för att hon känner ett behov av att komma först. Du ska självklart inte bry dig om att hon inte uppskattar att du och mamma pratar om henne (så länge ni inte säger elaka saker om henne), hon gör givetvis exakt samma sak själv,
    med vänner och/eller familj. Tro inte något annat. 

  • Anonym (L)
    Anonym (Tänk till) skrev 2024-07-31 22:20:15 följande:
    Självklart pratar jag med människor. Men jag pratar inte om min man eller vårt förhållande med varken mamma, pappa eller vänner. Som jag skrev ovan är det ett gränslöst beteende. Jag är ingen "stenhård tuffing" men jag sitter inte sladdrar om min man till andra. Ska jag sitta och klaga på att han är dålig på att kommunicera ibland och lämnade en skitrand i toan i måndags, och sedan ska han sitta med dem vid nästa släktmiddag? Är det schysst? Skapar det en bra grund för deras relation till varandra?
    Ok, så om du och din man har problem i förhållandet så pratar du inte med någon annan om det? Och om det finns saker du stör dig på med din man så berättar du inte det för någon alls? Väldigt ovanligt, må jag säga. Är själv kvinna och har aldrig varit med om det. Man behöver inte sitta och vara elak eller säga taskiga saker om sin partner, det är ju givetvis inte bra, men att prata om eventuella problem med nära och kära är fullt normalt och otroligt vanligt. Vissa saker behöver man prata med någon annan än partnern om, för att få input och andras syn på saken. Nu vet vi inte ens vad det är ts har sagt.
  • Anonym (L)
    Anonym (orion) skrev 2024-07-31 22:20:20 följande:
    Ja, det är ok att prata om problem omkring flickvännen med hans vänner, men inte med sin mamma.

    Anledningen är att flickvännen och hans mamma förväntas ha en familjerelation som svärdotter och svärmor och att han därför måste vara lojal mot sin flickvän som ny familjemedlem, så att han inte medvetet saboterar denna relation som ofta kan bli giftig nog ändå genom sin inbyggda dynamik.

    Däremot måste han inte på samma sätt vara lojal med flickvännen gentemot vänner och bry sig så mycket om vad dessa tänker om henne.
    Alltså, ts flickvän är en tjej som han har varit med i ett halvår. Det är inte hans fru som han har barn med.

    Att prata om flickvännen med vännerna kan ju göra att de också får en negativ syn på flickvännen, men du kanske inte tänkte så långt? Man kanske vill kunna umgås ihop med vänner också, inte bara med familjen? Med ditt resonemang så kan man inte prata med någon alls, vilket är helt orimligt. 
Svar på tråden Prata med mamma om min flickvän