Mer pengar till vården löser inte krisen

Anonym (Tyvärr)

Thu 1 Aug 21:17
108 svar

Återställ Anmäl

Mer pengar till vården löser inte krisen

Tyvärr är de besparingar du räknar upp bara en droppe i havet och skulle inte tillföra så särdeles mycket.

Problemet ligger liksom inte där utan i

Vi kan bota och vårda många fler sjukdomar idag,

Vi har en åldrande befolkning som kräver mer vård

Den medicinska apparaturen är väldigt avancerad och därmed dyr

Vi blir fler och fler som använder vårdens resurser

Det är färre och färre som vill arbeta innom vården

På en personligt plan är vi inte beredda att betala den skatt som skulle krävas för att få den vård vi kräver

Kort sagt ekvationen går inte ihop
Anonym (Tyvärr)

Fri 2 Aug 01:37
#3

Återställ Anmäl

Anonym (Kristider) skrev 2024-08-01 22:54:08 följande:

Fast en aningen nonchalant av regionerna att se det som en droppe i havet när många bäckar små gör en stor å. Att inte göra allt för att prioritera liv och hälsa säger en hel del om att regionerna inte vill prioritera liv och hälsa!
Regering efter regering löser ut regioner som år efter år driver misskötta verksamheter.

Regionernas underskott beror i huvudsak på det nya pensionsavtalet som regionstyret själva har undertecknat, sen en inflation på det gör inte det hela bättre.

Enligt SKR;s rapport har Sveriges kommuner och regioner tillsammans gjort överskott :

-År 2020: 55 miljarder
-År 2021: 69 miljarder
-År 2022: 43 miljarder

För mig är det svårmotiverat att inte kräva någon form av ansvar på hur regionerna faktiskt bedrivs.

Vi har inte helt plöttsligt fått en åldrande befolkning år 2024 och den avancerade tekniken är inte alla patienter som får ta del av när patienter står i vårdkön för att få valuta för sina skattepengar.

På ett plan har du rätt, ekvationen inte går ihop!

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/varfor-behover-kommunerna-okade-resurser/

Detta är en utveckling som pågått länge åtminstone sedan 90-talet.

Det är inte enskilda avtal eller allmän misskötsel av ekonomin som är huvudproblemet. Om så vore skulle man ha löst det för länge sedan, efter alla konsulter från näringslivet som tagits in för att effektivisera organisationerna, har problemet bara eskalerat.

Ekvationen En påse pengar som ska täcka ett konstant ökat vårdbehov. ett ökat antal äldre med ökat vårdbehov vårdas av allt färre anställda, Klart som fan att det inte går ihop.

Visst kan man sätta gränser för hur mycket vård man kan erbjuda patienterna, men var drar man gränserna. Ska specialiserad cancervård bara erbjudas upp till en viss ålder? Eller ska dyra mediciner bara skrivas ut till de som är produktiva i samhället ? Redan idag finns en osynlig gräns som avgör vilken vård man kan erhålla beroende på vart i landet man bor.

Så länge vi inte diskuterar grundproblemet kommer vi ingenstans i förändringsarbetet. Vi måste ställa de svåra frågorna
Anonym (Tyvärr)

Fri 2 Aug 12:50
#7

Återställ Anmäl

Anonym (Kristider) skrev 2024-08-02 08:37:15 följande:
En del av grundproblemet är en dålig ledning och styrning som tar beslut utan kunskap och insikt. Vårdpersonalen flyr pga en dålig personalpolitik.

Det är inte hållbart att personer utan medicinsk kompetens tillåts att inneha verksamhetsbefattningar . Ingen skulle exempelvis tillåta en politiker styra ett flygplan.

Du tar upp cancervården som ett exempel och ingenstans har jag satt ramar för hur cancervården ska bedrivas. Jag har tydligt deklarerat att människoliv ska prioriteras i första hand!

Ta Sankt Görans sjukhus i Stockholm som ett exempel. vist, sjukhuset är inte felfria från anmärkningar men funkar överlägset bättre än andra storsjukhus som bedrivs av regionen. Det är korta beslutsvägar och inte många kockar i soppan som ska fatta beslut. Företagsklimat skiljer sig avsevärt mot regionsjukhusen. Man är måna om sitt rykte och gör allt för att bedriva kvalité.

Sjukhuset toppar i SPOR kvalitets register år efter år. Det finns inget annat sjukhus i Sverige som toppar det.

Så något fel måste regionerna göra, för regionsjukhusen har mer pengar att röra sig med än vad Sankt Görans sjukhus har.

Det vore intressant med ett pilotprojekt och öppna ett till sjukhus som bedrivs i privat regi.

Nu är det ju inte regionpolitikerna som styr vården men det är lätt att de får bära hundhuvudet. Som jag ser det är det ingen som styr utan alla på alla nivåer i vården upplever att de är styrda av ekonomin. Varför är då ekonomin så dålig? Varför är det i glesbygdslänen med en åldrande befolkning som vården fungerar sämst? Man behöver inte vara matematiker för att förstå att i regioner där en stor del av befolkningen är pensionärer blir skatteinkomsterna lägre och lägre har problem att erbjuda samma vård som storstäderna- Inte blir det bättre av att notan för inhyrd personal är skyhög. Om man överhuvudtaget får någon personal alls.
Anonym (Tyvärr)

Fri 2 Aug 17:52
#19

Återställ Anmäl

Anonym (Kristider) skrev 2024-08-02 15:30:59 följande:
Vi har ett skatteutjämningssystem som ska tilldelas regioner med ogynnsam demografi. Med den fungerar inte i praktiken. Varför fungerar inte den?

Om det inte är någon som styr varför ska pengar skickas till någon som inte styr? Ska pengarna bara släppas hejvilt?

Vi har ett enda privat ägt akutsjukhus i Sverige som ligger i Stockholm, Sankt Görans sjukhus klarar det bättre än regionsjukhusen i Stockholm. Du får gärna tala om för mig hur den ekvationen går ihop.

Skulle offentligvården gynnas av en matematiker? Eller någon som styr?

Jag menar att det är ekonomin som styr på alla nivåer. I praktiken är det ingen som styr i egentlig mening utan den administreras.

Förhoppningen att privatägda sjukhus skulle ge en effektivare och bättre och billigare vård är nog önsketänkande. Om ett privat sjukhus skulle drivas under samma premisser som den offentliga vården skulle man snabbt inse att att det inte går att budgetera vårdbehov.

Efter vad jag förstått så styrs vården efter vad vi vill få ut av den, alltså så mycket vård som möjligt, helst ska ingen behöva stå i kö. Man ska få tillgång till samma våer i hela landet. osv. Detta innebär att kostnaderna konstant ökar eftersom vårdbehovet ökar. Då måste också pengarna till vården öka.
Anonym (Tyvärr)

Fri 2 Aug 21:16
#26

Återställ Anmäl

Anonym (Kristider) skrev 2024-08-02 19:57:18 följande:
Det är inget önsketänkande, det finns ett på riktigt.privatvård är billigare för att den är effektivare, HR och lite lullul är bara i överflöd.

Offentligvård och privatvård bedrivs inte under samma premisser. Offentligvård får mer i tillskott pga extra tillskott.

Tycker att det är värt att testa ett till sjukhus, vi har inget att förlora på att vara lite mer öppensinnad.

Privat vård baseras på försäkringar vilket begränsar antalet vårdtagare. Privat vård är inte öppen för alla och ska inte serva alla. Då är det inte så svårt att vara effektiv. Privat vård erbjuder heller inte all typ av vård. De skriver remisser till den ofentliga vården där deras patienter går före andra i kön.
Anonym (Tyvärr)

Sat 3 Aug 10:31
#45

Återställ Anmäl

Vi får inte glömma att det i stort sett är samma problem runt om i en "rika" världen. Vården tar större och större del av den gemensamma kakan.

Desto fler sjukdomar och symtom vi kan ta oss an desto dyrare blir det. Om vi inte lyckas begränsa oss utan bara rusar blint framåt mot målet att allt som kan behandlas, ska behandlas så kommer vården tillslut att äta upp det mesta av våra resurser.

Vi måste ta den diskussionen förr eller senare.
Anonym (Tyvärr)

Sat 3 Aug 14:24
#50

Återställ Anmäl

Regionerna lägger stora pengar på organisationskonsulter men man kan inte organisera bort problemen. man måste ta itu med dem.

Varför inte lagstifta om att regionerna inte får ha hur stor andel hyrpersonal som helst. Då skulle marknaden för hyrföretagen minska och fler skulle stanna som anställda i regionerna.
Anonym (Tyvärr)

Thu 8 Aug 12:49
#80

Återställ Anmäl

Varför diskuterar man inte vårdens innehåll ?

Varför diskuterar man inte läkemedelskostnaderna som exploderar och bidrar till regionernas ökade kostnader?
Regionernas kostnader för läkemedel i januari -24 ökade med 19.7% jämfört med jaanuari -23

Varför stirra sig blind på småpengar som inköp av konst tex. Konst brukar ses som en investering och inte en kostnad.
Anonym (Tyvärr)

Thu 8 Aug 17:26
#87

Återställ Anmäl

Anonym (Kristider) skrev 2024-08-08 14:10:33 följande:
Det är just av den anledningen som vården behöver tänka om.

Vårdens innehåll omfattas av felprioriteringar som kostar mer än vad det smakar.

Konst är en bidragande orsak av många andra. Lika så, el man på fel plattas. Eller när vården går in i byggprojekt och kostnaderna skenar iväg pga onödigt mycket.

Det ena utesluter inte det andra men i en tid när vården påstås sig ja lite pengar så är det inte hållbart att region Skåne köper klonar ett träd för 7,9 miljoner kr!

Vilket enskilt hushåll som helst får ställa om vid kristider och omprioritera det som är mest nödvändigt. Varför inte vården?

I första hand rädda liv, bota, behandla och lindra. Om det sedan finns över pengar till att klona ett träd, varsågod! Klona vettiga verksamhetschefer när ni ändå håller på =)

Men om vi inte får ordning på eländet inom närtid så kommer ingen ha tillit till offentligvården. Vi får skicklig personal som lämnar verksamheten och det är heller inte bra. Vi alla vill att offentligvården ska ha kunnig personal. I bland tenderar ens arbetsgivare att döda den lilla gnistan som finns och det är en sorglig utveckling vi ser när vårdpersonal väljer att lämna offentligvården för att gå till en arbetsgivare som uppskattar personalens kompetens.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/region-skane-har-lagt-79-miljoner-pa-klonad-gran

Har väldigt svårt att förstå att vården skulle bli bättre om man slutade lägga pengar på att försköna väntrum hallar och andra offentliga lokale med konst. Det är inga stora pengar det handlar om. Skulle det vara bättre med kala väggar likt i de gamla öststaternas vårdinrättningar?

Nej, som patient vill jag hellre sitta och vänta i ett väntrum där lite tanke på miljön prioriterats.

Tyvärr silar man mygg och sväljer elefanter i diskussionerna kring vårdens problem.
Anonym (Tyvärr)

Thu 8 Aug 20:00
#89

Återställ Anmäl

Anonym (Kristider) skrev 2024-08-08 18:11:32 följande:

Men patienten som väntar på sin behandling eller att vården prioriterar billigare mediciner struntar nog i att du ska njuta av konst.

I en tid där vi ska tänka på klimatet kanske det är onödigt att ständigt piffa till vänthallarna om det faktiskt är ont om pengar. Lite ekonomisk hushållning förväntar jag mig att regionerna har.

Jag anser att sjuka patienter förtjänar en behaglig miljö men när allt kommer om kring så måste liv, behandlingar och tillgången till vårdpersonal alltid prioriteras i första hand.

Tillfälliga konstprojekt borde vi kunna avvara om vi vill prioritera liv och hälsa. Om det nu är så viktigt med pengar till vården, ja låt vården få göra det man faktiskt är ämnade till att göra i första hand.
Finns det över pengar, ja men kör. Men någon måtta på lullullet får det vara.

Om du frågar alla patienter som står i kö för behandlingar och operationer så är jag helt övertygad om att resonemanget är annorlunda.

Sitter du i akutenhetens väntrum och måste vänta i timmar på att träffa läkaren så är konsten det sista du tänker på. Du ska vara glad om du får träffa en läkare.

Är du frekvent besökare på akuten tro? Att vänta på läkare där är väl knappast någonting som förvånar. Kanske skulle anstormningen till akuten bli mindre om väntrummen var mer obekväma.

Det är kvalificerat skitsnack att påstå att om man slutade köpa in konst till offentliga lokaler så skulle det bli mer resurser till vården.

Var och en kan göra sitt för att hushålla med regionens resurser.

Man kan vända sig till primärvården istället för att uppsöka akuten vid lättare åkommor.

Man kan låta bli att nyttja webbens vårdtjänster där varje samtal hamnar på regionens nota.

Vi kan stödja vårdpersonalen när de protesterar mot uppsägningar.

Vi är inga hjälplösa offer på regionens altare. Det är vi som i demokratisk ordning väljer partier och därmed de politiker som representerar oss.
Anonym (Tyvärr)

Thu 8 Aug 21:49
#93

Återställ Anmäl

Anonym (Kristider) skrev 2024-08-08 21:07:34 följande:
Läser du aldrig tidningen eller? Tack och lov får en vara frisk, jag har inte tappar min empatiska förmåga för det.

Men då har du missat poängen eller så vrider du på allt som vanligt. Radarparet har jag redan lokaliserat serru.

?På en personligt plan är vi inte beredda att betala den skatt som skulle krävas för att få den vård vi kräver?

De där är dina egna ord, du säger emot dig själv. Om det är onödigt att spara in på konst så borde en skattehöjning också vara onödig? Mer pengar lösgör inte resurser?

En sak har du rätt i, patienten ska vända sig till primärvården vid lättare åkommor men även den behöver struktureras om. Nu är inte kötiden på akuten i som orsakar vårdköerna, men det börjar bli tröttsamt att ständigt förklara petitesser för dig. Du håller inte en röd tråd.

Du är intresserad av en lösning, du är intresserad av att käfta.

Jag käftar inte men blir frustrated över att man inte ser de grundläggande problemen.

Visst läser jag tidningar, fler än en varje dag. Visst är jag medveten om långa köer, dålig tillgänglighet och personalbrist. Men dessa problem blir inte mindre om regionerna slutar inhandla konst.

Vad jag försöker säga är att för att få en bättre fungerande vård i hela landet, för alla medborgare så måste vi betala vad det kostar. Men så länge inget politiskt parti törs ta ordet skattehöjning i sin mun så kommer ingenting att förändras.

Vi som patienter kan göra vad vi kan för att inte belasta regionerna med onödiga kostnader men det kommer bara att påverka på marginalen men ha större påverkan än att regionerna slutar inköpa konst.

Vi måste också ställa oss frågan om vi resursmässigt kan ha lika vård i hela landet. Vi kanske måste tänka lite annorlunda, Att alla ska ha tillgång till lika vård är inte detsamma som att alla regioner måste ha alla specialiteter.

Sist men inte minst måste våra politiker ta den etiska frågan om den dyraste vården alltid ska erbjudas alla eller om det går att införa någon typ av begränsning. Detta är inte en fråga som varje läkare ska behöva ta ställning till utan det krävs riktlinjer.

Ett aktuellt exempel är Ozempic debatten. Är det ok att förskriva detta dyra medel till något överviktiga personer som ett bantningsmedel? När diabetiker som verkligen behöver medlet blir utan.
Anonym (Tyvärr)

Tue 13 Aug 10:43
#101

Återställ Anmäl

Anonym (Dr A) skrev 2024-08-13 10:30:33 följande:
Desto viktigare då att använda befintliga resurser på ett bra sätt.
Om man inte tar tag i grundproblemen kommer dessa att tränga ut all annan verksamhet.

Tillslut har vi en vård bestående av dyr inhyrd personal som skriver ut piller till oss. Varför ha någon vård alls? AI borde kunna spotta ut recepten billigare och effektivare.
Anonym (Tyvärr)

Tue 13 Aug 10:43
#102

Återställ Anmäl

Anonym (Dr A) skrev 2024-08-13 10:30:33 följande:
Desto viktigare då att använda befintliga resurser på ett bra sätt.
Om man inte tar tag i grundproblemen kommer dessa att tränga ut all annan verksamhet.

Tillslut har vi en vård bestående av dyr inhyrd personal som skriver ut piller till oss. Varför ha någon vård alls? AI borde kunna spotta ut recepten billigare och effektivare.
Anonym (Tyvärr)

Tue 13 Aug 15:42
#105

Återställ Anmäl

Anonym (Dr A) skrev 2024-08-13 13:48:41 följande:
Fast "grundproblemen" är nog inte det du verkar tro är grundproblemen.

Läkemedelspriser går upp eller ner beroende på kron-kursen. Det är bara ett faktum vi lever med.

Åldrande och mer vårdkrävande befolkning står bara för ca hälften av de ökade vårdkostnaderna per capita om man ska tro studier som gjorts.

Den andra halvan beror, enligt samma studier, på sjunkande produktivitet inom den offentliga vården. Fler anställda får mindre vårdarbete gjort. Lite av det vi ser vittnesmål om i tråden.

Denna sjunkande produktivitet då UTÖVER den inbyggda ineffektivitet som redan finns jämfört med privat styrd vård.

Börja med att organisera den offentliga vården rätt. Den privata kan fungera som inspiration. Se sedan om det fortfarande "saknas resurser".
Självklart har du rätt i att medicinkostnaderna varierar med kronkursen eftersom den till stora delar importeras. Det är bara en av kostnaderna som regionerna inte själva rår över.

När personal säger upp sig och går till bemanningsföretag ökar personalkostnaderna och Regionerna kan ingenting annat göra än att betala för vi behöver ju dessa läkare och sköterskor. Är inte detta att sitta i en rävsax?

Att mäta produktivitet i vården måste vara väldigt speciellt. Vilka enheter använder man?

Produktivitet inom vården kan beräknas på flera sätt, beroende på vilken aspekt du vill mäta. Här är några vanliga metoder:

Antal utförda tjänster per tidsenhet:

Detta är den enklaste metoden. Du räknar helt enkelt antalet utförda tjänster (till exempel antal patientbesök, operationer eller behandlingar) under en viss tidsperiod (till exempel en dag, en vecka eller en månad). Dela sedan detta antal med den totala arbetstiden för personalen som utför tjänsterna.

Produktivitet per anställd:

Här jämför du antalet utförda tjänster med antalet anställda. Det ger en uppfattning om hur effektivt personalen arbetar.

Formel: $Produktivitet per anstäl ld = Antal anstä llda/ Antal utfö rda tjä nster$

Produktivitet per resurs (till exempel sängplatser):

Om du vill mäta produktiviteten för en specifik resurs, som sängplatser på ett sjukhus, kan du använda följande formel:

Formel: $Produktivitet per sä ngplats = Antal sä ngplatser/ Antal patienter behandlade$

Kostnadseffektivitet:

Här jämför du kostnaden för att utföra en viss tjänst med resultatet av tjänsten. Detta ger en indikation på hur väl resurserna utnyttjas.

Formel: $Kostnadseffektivitet = Kostnad fö r tjä nsten/ Resultat (till exempel patienternas hä lsa)$

Kom ihåg att produktivitet inom vården inte bara handlar om kvantitet utan också om kvalitet och patientresultat. Därför är det viktigt att använda flera olika mätvärden för en mer heltäckande bild.

Under de senaste 25-30 åren har Regionerna tagit hjälp av allehanda organisationskonsulter för att höja produktiviteten och minska kostnaderna. Hur har detta gått ? Vad har detta kostat ?
Anonym (Tyvärr)

Tue 13 Aug 20:37
#107

Återställ Anmäl

KillBill skrev 2024-08-13 17:43:19 följande:
Landets läkare är mycket kritisk till New Public Management (NPM)
NPM, som introducerades under 1980-talet och 1990-talet, syftar till att effektivisera den offentliga sektorn genom att införa principer och metoder från privat sektor, såsom resultatstyrning, konkurrens och kundorientering.

En stor del av kritiken handlar om att NPM ofta leder till en överdriven fokusering på mätbara resultat och nyckeltal. Det innebär att tjänster och insatser som är svåra att kvantifiera, såsom kvalitativt välmående och långsiktiga effekter, kan negligeras eller nedprioriteras.

Trots att NPM syftade till att minska byråkrati, menar många läkare att det ofta har haft motsatt effekt. Den ökade användningen av standardiserade mätmetoder och dokumentationskrav har ibland lett till mer byråkrati och en ökad administrativ börda för de anställda, vilket tar tid från kärnverksamheten.

NPM introducerar marknadsprinciper som konkurrens och kundorientering i offentlig sektor. Många läkare menar att denna marknadslogik inte passar vården, där syftet är att tillgodose samhälleliga behov snarare än att maximera vinst. Detta kan leda till att tjänsternas kvalitet urholkas och att fokus hamnar på kostnadseffektivitet snarare än på medborgarnas faktiska behov.

Många läkare menar att NPM underminerar professionalismen hos anställda i vården. Genom att lägga stor vikt vid kvantifierbara resultat och ekonomisk kontroll, minskar utrymmet för professionella bedömningar och förtroendet för yrkesutövarnas kompetens.

Införandet av konkurrens och uppdelning i enheter kan leda till fragmentering av vården, vilket gör det svårare att skapa helhetslösningar för individer med komplexa behov. Samverkan mellan olika delar av vården kan försvåras när varje enhet agerar mer självständigt och med egna mål.

Slutligen finns det en moralisk och etisk kritik mot NPM. Många läkare hävdar att det riskerar att förvandla medborgare till "kunder" och underminera den demokratiska styrningen av offentlig sektor.

Ja, inte är det bara att organisera om inte, Det är inte så lätt att prioritera om heller när målet med vården är att alla ska få den bästa vården var i Sverige vi än bor. Tillgänglighet utan köer, detta åstadkommer vi inte genom små kosmetiska förändringar. Vi behöver resurser til primärvården både i pengar men också fler allmänläkare och distriktssköterskor, fysioterapeuter, kuratorer mm.
BUP saknar resurser att ta hand om våra barn och unga. Ja, snart sagt hela vård sverige saknar resurser för att kunna leva upp till ovan nämnda mål.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Mer pengar till vården löser inte krisen

Mer pengar till vården löser inte krisen

INNEHÅLL