Anonym (Jessika)

Fri 7 Feb 09:01

23 svar

Min vän är sur

Min kompis fyllde 37 år förra veckan, jag fick en inbjudan av henne till nån form av tårtkalas med hennes släkt. Jag har varit med på detta innan när hon fyllt år men jag lider mig igenom dessa kafferep med hennes släkt och hennes ex släktingar. Alla är vi olika men att blåsa upp ballonger och girlanger och baka och köpa tårta och bjuda hem så mkt folk när man är vuxen och fyller ojömt känner jag bara är liksom "pust". Jag tackade nej till årets kalas i god tid och skrev att jag har mkt nu och bad om att få komma och fira henne med en flaska bubbel nån kväll istället. Då skriver hon att hon vill bli friad av mig med en utekväll i en storstad som ligger 20 mil bort... Detta har hon tjatat om länge men jag prioriterar inte att åka så långt för att festa i min ekonomi. Jag skrev att jag inte har råd just ju (även om jag haft det så hade jag hellre gjort nått annat). Då blir hon sur??? Skriver "vad du är tråkig" sen har hon inte svarat när jag försökt ringa för att reda ut detta.

Har jag gjort fel?? Jag är en person som inge väntar mig något när jag fyller år. Så ni som gillar att fira, vad ska jag göra??

Anonym (Jessika) Trådstartaren

Fri 7 Feb 09:28

#2

Anonym (Annat) skrev 2025-02-07 09:17:03 följande:

Att resa 20 mil för att festa kan jag förstå att du hoppar över men att inte orka gå på ett kafferep tycker jag är lite lamt.
Jag firar inte heller mig själv om jag slipper men många vuxna tycker att det är roligt och viktigt för dem. Varför inte ställa upp på det? Så himla jobbigt kan det inte vara tänker jag.

Ja det är lamt men jag vill inte. Jag vill verkligen inte. Jag fåt nästan ångest av tanken. Vet att det är dåligt av mig men det bara tar emot nått fruktansvärt. Jag har lite jobbigt med mkt folk som jag inte känner samtidigt och är säkert lat men just nu är det bara ett stort NEJ som skriker i mig. Vi har glidit ifrån varandra lite det sista, jag har könt att det blivit lite för mkt. Jag vet att det är dåligt av mig men det är bara så jag känner.

Anonym (Jessika) Trådstartaren

Fri 7 Feb 11:05

#8

Hjelm skrev 2025-02-07 10:47:40 följande:

Ibland när man läser trådar här så häpnar man över att de handlar om vuxna människor, och inte barn eller vilsna tonåringar.

Jag har kanske lite svårt att förstå vad som skulle vara så ångestframkallande med att bara stanna till en kort stund på hennes fika med släkten, även om det inte är din typ av firande. Men du är självklart inte skyldig att komma om du känner så. Hennes "krav" att du då istället ska fira henne 20 mil bort och hon blir sur om du inte kan det, är däremot helt bisarrt.

Det låter lite som att den här vänskapen egentligen inte ger dig något numera? Det låter inte normalt att starta bråk om såna här saker om man är goda, vuxna vänner.

Ja det kan jag föestå att det är svårt att förstå. Men jag har haft ptsd och den gör sig lite påmind vid sånnahär grejer och nu det sista har det varit rätt mkt. Så jag könde att jag behövde välja bort kafferepet och umgås med mina barn i lugn och ro.

Nej vänskapen har dalat från min sida det sista. Jag har försökt backa ifrån henne. Vi umgås inte lika mkt längre. Jag tror detta kan vara en av anledningarna till att hon reagera som hon gjorde. Hon har inte så många vänner så hon har nog haft lite svårt med att jag backat lite. Jag har sagt att det blir lite för mkt ibland och att jag inte kan ses och höras riktigt så ofta.

Anonym (Jessika) Trådstartaren

Fri 7 Feb 15:20

#10

Anonym (Sämst vän) skrev 2025-02-07 10:54:42 följande:

Jaag jag jag äckliga samtid. Du är en sugig vän punk!

Utveckla gärna hur du tänker istället för kasta pajer. Nivån är rätt låg

Anonym (Jessika) Trådstartaren

Fri 7 Feb 15:26

#11

Anonym (Eli) skrev 2025-02-07 11:31:44 följande:

Att du har haft ptsd och har barn gör ju att du har ännu fler skäl att inte kunna komma. Det borde en människa o hennes ålder förstå. Att det inte bara är att släppa allt och åka 20 mil bort bara för att hon känner för det. Det hade man kanske kunnat göra när man var tjugo år och barnfri, men det är ingenting man kan kräva av dig.

Nej jag vet, jag har alltid varit den som sagt ja till allt så som kafferep och att ses. Detta för att träna bort min ptsd. Sen kom det en period då jag insåg att jag alltid ställer upp för alla och blir tagen förgivet. Nu när jag börjat prioritera annorlunda så märker jag att vissa faktiskt kan bli sura. Denna väninna har bett mig skjutsa henne ofta när hon ska ut med andra vänner, härom veckan ringde hon och fråga om jag kunde följa m3d och hämta några stolar hon hittat på blocket en vardagskväll. 1 timme enkel resa. Hon ringde 30 minuter innan hon skulle åka och jag skulle precis lägga mig i badet så jag sa nej. Sen får jag dåligt samvete och det är nog detdär samvetet jag behöver jobba bort nu... vet inte om detvär egoistiskt men...

Anonym (Jessika) Trådstartaren

Fri 7 Feb 16:02

#14

Anonym (Eli) skrev 2025-02-07 15:43:28 följande:

Jag har inte ptsd men generaliserad ångest och jag är i liknande situation. Jag har tränat bort mycket av den sociala ångesten och blivit en person som ställer upp mycket och därför ibland blir tagen för given av personer som inte ger något tillbaka. Sen blir jag anklagad för att vara egoistisk om jag inte släpper allt och ställer upp på varenda tjänst jag blir ombedd om.

Såna människor behöver jag inte i mitt liv. Att dessa personer inte har några andra vänner än mig är, krasst uttryckt, inte mitt problem. Vill man vara min vän måste man respektera mina gränser också och inte tro att man kan använda min ångest för att manipulera mig. Såna "vänner" klarar jag mig utan.

Ja det är bara att lägga krokben för sig själv att ställa upp på andra. Jag har ställt upp på så mkt och ber aldrig om något i gengäld. Jag är inte uppfostrad att be om hjälp som tar flera timmar. Visst kan man hjälpa varandra men som du skriver så vill det ju till att man får något tillbaka ibland. Jag har läst att den dagen man kan säga nej utan att känna sig skyldig att berätta varför så har man fått självrespekt. Jag behöver jobba mkt på det.

Anonym (Jessika) Trådstartaren

Fri 7 Feb 16:36

#15

Plupp73 skrev 2025-02-07 15:55:24 följande:

Hon låter egocentrisk och barnslig. Det här att ha ett oerhört stort behov av att fira sig själv har jag aldrig förstått mig på. I varje nära vänskap brukar jag med resp vän ha ett eget firande, vilket kan vara allt ifrån att komma hem med en liten present, att vara med på firandet med familjen, eller ta en utekväll!
Men då är vi ju sinsemellan överens om hur vi vill ha det.
Att åka 20 mil bort för en utekväll är ingenting jag skulle göra nu när jag är medelålders och har familj. Däremot ut och äta middag, bio/teater etc.

Hon är säkert allmänt besviken på hur det utvecklat sig.
Det är viktigt att man är två om en relation!

Ja jag var ganska mkt med ibörjan när hon och jag umgicks. Vi var relativt nyseparwrade när vi lärde känna varandra mer. Då var det party varannan helg. Fredag och lördag. Nu sen ungefär ett är tillbaka så känner jag inte alls samma behov av att festa längre. Jag tycker det har blivit tjatigt. Vi bor I en ganska liten kommun och man träffar på ungefär samma personer när man är ute. Vilket funkar för mig de gångerna jag känner för party. Hon däremot bara gnäller och gnäller att hon vill till större städer och träffa nytt folk. Jag känner väldigt många så ska hon parta här så är hon helt beroende av mig. Annars blir hon strandsatt hemma. Hon känner väldigt få och dom hon umgås med har familj och är hemma. Jag har känt en panik över att alltid vara hennes länk till vänner och fester. Jag har också känt att det varit så jobbigt när hon ringt efter nått jag tagit med henne ut på och klagat på varenda kotte hon träffat på och hur tråkigt det varit ute och att vi borde börja åka till andra ställen. Nu sist så sa jag att hon behöver ju inte följa med ut här om det är så tråkigt varenda gäng och att jag inte alls känner nått behov att åka långt bort för att festa. Detta är anledningen till att jag backat. Jag får helt ärligt ångest av henne just nu iaf. Detta låter lite mellanstadie nivå men det är så jag känner. Att vara hemma en helg klarar hon inte. Medan jag mer än gärna är hemma eller umgås på ett lungt sätt med mina vänner. Vin och mat typ. Nu det sista har jag fått "smita" ifrån henne för att kunna umgås med mina vänner utan henne. Förlåt att detta blev långt.

Anonym (Jessika) Trådstartaren

Fri 7 Feb 18:52

#19

Anonym (Trötter) skrev 2025-02-07 18:19:27 följande:

Du tycker att hon är jobbig och ni är inte speciellt bra vänner. Nu hör hon inte av sig så vad ska du göra???

Du säger att du har backat då hon ger dig ångest, så nu backar hon. Är inte det här precis vad du ville?

Jo men känns ju lite tråkigt att hon blir sur. Insett att hon kanske inte är någon man kan ha litegrann utan att det är 100% eller 0% som gäller. Men ändå tråkigt att hon är sur för nått sånt.

Anonym (Trötter) skrev 2025-02-07 18:19:27 följande:

Du tycker att hon är jobbig och ni är inte speciellt bra vänner. Nu hör hon inte av sig så vad ska du göra???

Du säger att du har backat då hon ger dig ångest, så nu backar hon. Är inte det här precis vad du ville?

Anonym (Jessika) Trådstartaren

Sat 8 Feb 10:06

#23

Anonym (En sketen blära) skrev 2025-02-07 23:56:31 följande:

Är inte det lite att ta i?
Du får välja mellan tårtkalas och frieri, liksom?

Sen när är friad samma som frieri ?
(Ska stå firad, tror dom flesta fattar det men friad och frieri är ju inte samma sak) hon skulle säkert säga ja till ett frieri iofs. Vågar inte testa

Min vän är sur

INNEHÅLL