En enda röra. Underbehandlad depression? Fel diagnos?
Önskar råd/erfarenheter kring antidepressiv medicinering vid hjärntrötthet/utmattning/depression
Efter snart 2 års sjukskrivning (för utmattning och depression) befinner jag mig i ett mörkt hål av förvärrad hjärntrötthet/utmattning, sömnbrist, ångest och depressivitet. De olika komponenterna förstärker varandra och jag vet varken in eller ut längre. Men jag mår mycket dåligt. Uppfyller kriterier för GAD, utmattningssyndrom och recidiverande depression samt har resttillstånd efter hjärnskakningar som grundproblem. Har ett litet barn (extra dålig sömn senaste året) som börjat förskolan och vi har varit oavbrutet sjuka sedan november vilket sänkt mig ytterligare.
Det har totalt låst sig för mig gällande vad som är vad i min sjukdomsbild och vad jag ska göra utan att riskera att må ännu sämre (för det kommer jag inte klara av, jag mår för psykiskt dåligt).
Vid tidigare utmattningsdepression för 10 år sedan blev jag bättre efter Citalopram (SSRI i fulldos)+ Mirtazapin. Mådde kass av biverkningar från Mirtazapin men blev ändå uppenbarligen långsamt bättre i utmattningen/depressionen och lyckades efter 1 år med långsam uttrappning avsluta mirtazapin som jag lovade att jag aldrig skulle ta igen (fick restless legs av, övervikt, svettningar, mer yrsel, extra trötthet)
Min nya psykiater sedan 1 år (som inte är expert på hjärnskador) tyckte jag var för deprimerad (MADRS kring 25-30) och rekommenderade tillägg av Voxra eller Brintellix. Testade först byta till Escitalopram i maxdos (ingen skillnad), lade sedan till Brintellix men ingen skillnad. Baserat på uteblivet svar tänkte jag då att det inte är depression jag lider av utan snarare ren utmattning/hjärntrötthet pga för mycket jobb och stress och att det drivande var min dåliga sömn, varför jag påbörjade Mianserin i låg dos (lik Mirtazapin men lite annan biverkningsprofil). Tog i 4 veckor och sov bättre men var slö och sluddrade ibland. Mådde fortsatt mycket dåligt psykiskt och när min sambo (som tagit nätterna hela första året med vårt barn) krashade med stressymtom kände jag mig manad att avsluta Mianserin för att hjälpa till att ta nätter med dottern. Kom aldrig upp i antidepressiv dos.
Bytte till Sertralin i fulldos. Har nu även testat rTMS men utan effekt. Nu står jag inför valen att börja Voxra eller helt enkelt "ge upp" och börja med Mirtazapin igen (som ju ändå får antas hjälpte mig tidigare, och sömnen är ett stort problem).
Känner mig dock livrädd för göra fel val och att Voxra ska vara fel och trigga min ångest/utmattning och störa sömnen ännu mer (vilket jag hade totalt gått sönder av), men inser också att jag måste våga göra något, för såhär kan jag inte ha det. Mirtazapin är väl det andra alternativet. Att byte till SNRI är ett annat, men för att orka ett sånt medicinbyte känns det som jag skulle behöva vara inneliggande. Har funderat i dessa banor nu också faktiskt men ännu ej sökt psykakut.
Har psykolog (utan erfarenhet av hjärnskador) som menar att jag har stor möjlighet att påverka min situation genom hur jag tänker kopplat till GAD, perfektionism mm, men jag upplever som en blockering där jag pga ev hjärnskada/depression inte kan tillgodogöra mig terapin. Alternativt inte tror att det kan vara tillräckligt.
Kan någon snälla komma med tankar kring hur jag ska tänka och ta mig ur detta? Någon med egna erfarenheter av psykisk sjukdom efter neurologisk skada?
Eller kontakt med specialiserad kunskap? Hjärnskaderehab har sagt "vi jobbar inte så mycket med mediciner" och neurologen blev arg när min VC-läkare konsulterade dom. Funderar på provat neuropsykolog och ev hjärnskademottagningen i Malmö.