Hur går det för barn som tidigt lider av psykisk ohälsa?

Alltså det krassa svaret är att det beror på mamman och i vilken utsträckning hon accepterar att ta emot hjälp.
Att flickan går till till kurator och BUP etc är ju bra men om mamman erbjuds annan större punktinsats och tackar nej så kommer det bli besvärligt för barnet... väldigt många föräldrar saknar självinsikt i sin egen situation samt att man i många fall dessutom skäms över hur man har det och är livrädd för att soc ska blanda sig nånstans på vägen ...  och alldeles för många föräldrar tackar nej till utredning av diagnos på sitt barn ..
Allt detta får tyvärr enorma konsekvenser för barnet som sen riskerar att fastna mellan stolarna i systemet och må oerhört dåligt. 
Mår mamman dessutom själv dåligt pga diagnos saknas kanske också förmågan att hjälpa sitt barn på rätt sätt. 

Rent generellt som medmänniska kan du inte göra mer än att erbjuda din hjälp och synliggöra problemet för skolan.