Varför har barns beteenden blivit medicinska och inte pedagogiska?

Detta var ju rätt provocerande av dig att skriva och tycka. Det är svårt som förälder att helt förbereda sitt barn på en miljö som kan vara så oerhört krävande som skolan kan, och särskilt om barnet har NPF.

Hur förbereder du tex ett normalfuntat autistiskt barn på att det till exempel kan vara dagligt förekommande att ett barn med nån slags utåtagerande NPF tillåts springa runt och flaxa med armarna och skrika gällt i klassrummet på lektionstid? Och sen väljer att kollidera sin massiva kropp in i betydligt mindre och lättare klasskamrater? Har du några förslag på övningar man kan göra hemma för att rusta sstt barn för detta?

Det måste ju ändå komma an på skolan att styra upp den här typen av situationer och inte falla på föräldrarna om man nu ska envisas med att ha integrerade klasser som inkluderar även barn med ibland utåtagerande uttryck för sin NPF?

Och ja, exemplet ovan har faktiskt hänt, jag såg det med egna ögon.