En skitsituation

Jag måste få ut det här i skrift för jag håller på att gå under.
Lite bakgrundsinformation.
Jag är snart 40 och är lärare i mellanstadiet. Jag stannar kvar på skolan efter skoltid rätt ofta för att rätta saker och förbereda lektioner och så. Jobbar bättre där än hemma.
Det finns en städerska på skolan som städar när barnen gått hem. En kväll ledde det ena till det andra och vi började prata med varandra. Hon var hur snäll och söt som helst. Blyg men smart. Lite yngre än 30. Vi pratade om allt möjligt. Sedan den dagen snackade vi alltid lite varje gång vi sågs i korridorerna.
Redan från första stund visste jag att jag inte borde utveckla relationen mer. Det var som en varningsklocka bak i huvudet som jag struntade blankt i. Jag kände att jag redan var attraherad av henne och visste att det bara kunde sluta på ett sätt.
Både hon och jag är gifta. Jag har en son och hon har tre barn. Jag älskar min fru men vi lever som två vänner snarare än ett gift par. Vi har i princip aldrig sex. Ibland saknar jag sex så mycket att jag har svårt att andas. Men det låter bara patetiskt när jag säger det.
I alla fall. En eftermiddag när vi var ensamma i lokalerna kysstes vi och sedan hade vi samlag. Detta skedde sedan flera gånger.
För två veckor sedan knackar hon på mitt klassrum och släpper en jävla bomb. Hon är gravid och tänker inte göra abort. Hon är tydligen emot det. Vi diskuterade det hela fram och tillbaka skitlänge och hon tyckte hon kunde uppfostra barnet som hennes mans. Ingen får reda på något. Men jag kommer aldrig få träffa barnet.
Allting känns bara tomt. Jag ska bli pappa. Jippi. Men mitt barn kommer inte ens känna mig. Kommer växa upp med människor jag inte ens känner. Troligtvis i en fattig familj för jag vet att hon inte har mycket pengar. Jag gråter bara jag tänker på det.
Jag är helt ensam i detta. Jag har ingen jag kan dela detta med. Ingen. Varken familj eller vänner för ingen skulle förstå. Och jag skäms. Och givetvis förstår jag att jag själv satt mig i den här situationen och jag har mig själv att skylla och så vidare. Men jag håller på att gå under av all stress och press. Jag sover inte på nätterna, kan knappt jobba, är mentalt frånvarande konstant och har ont i magen så fort jag vaknar. Jag kan inte fortsätta såhär. Jag känner mig döende.
Hur fan löser jag detta på bästa sätt? Jag vill vara moralisk och göra något rätt. För ALLA inblandade. Inklusive mitt ofödda barn.
Snälla. Va fan. Hjälp mig.

Anonym (M) Trådstartaren

Thu 27 Mar 14:01

#8

Anonym (Ebbot Lindberg) skrev 2025-03-27 13:04:28 följande:

Nej du ska inte gå med på att barnet föds utan din inblandning. Barnet har rätt till sitt ursprung och det är konsekvenserna hon helt enkelt får ta då hon
behåller barnet.
Du ska göra ett faderskapstest och ta kontakt med familjerätten och skriva under faderskapet.

Det är barnet som blir drabbat för att ni inte kan stå för att ni snedknullar nån annan.

Svälj nu din panik och börja agera . Ta konsekvenserna av era handlingar.

Tack för ditt svar. Gör jag det efter barnets födelse?

Anonym (M) Trådstartaren

Thu 27 Mar 14:02

#9

Anonym (Ann) skrev 2025-03-27 13:14:53 följande:

Om detta stämmer, så finns bara en sak att göra, nämligen berätta för din fru om vad som hänt. Lägga alla korten på bordet. Du ska även kräva att få vara en del av barnets liv. Varför använde ni inte skydd?

Hur fan löser jag detta på bästa sätt? Jag vill vara moralisk och göra något rätt. För ALLA inblandade. Inklusive mitt ofödda barn.

Jag vet inte. Ännu ett idiotiskt beslut.

Anonym (M) Trådstartaren

Thu 27 Mar 14:03

#10

Anonym (Hmm) skrev 2025-03-27 13:18:56 följande:

Hur vet du att det är ditt?

Det är hennes ord. Jag antar att jag måste göra ett faderskapstest.

Anonym (M) Trådstartaren

Thu 27 Mar 14:06

#11

Xenia skrev 2025-03-27 13:25:40 följande:

Och ingen av er tänkte på skydd mot graviditet? Vuxna människor vet väl att samlag kan leda till barn.

Hur vet hon att barnet är ditt och inte hennes mans? Om hon tänker lura på sin man barnet måste det betyda att de (i motsats till dig och din fru) har sex.

Du borde förstås tagit konsekvenserna av att du är olycklig i ditt äktenskap och skilts för länge sen. Gör det nu då och berätta sanninngen för din fru. Din älskarinna gör det samma för sin man. Gör faderskapsprov. Låt inte ditt barn växa upp i lögn om sitt ursprung.

Sedan kan antingen hennes man vilja skiljas. Då kan ni fortsätta som nu men utan att behöva smyga. Kanske rentav flytta ihop. Alternativt är hennes man beredd att fortsätta som ingenting. Men du ska inte tillåta att han står som barnets officiella far.

Du vet ju vad som är det rätta att göra. Har du tillräckligt stake för det?

Innerst inne vet jag att det är det rätta ja. Men det känns som en oövervinnerlig uppgift att öppna munnen och berätta en sådan här sak för min fru. Hur börjar jag? Vad säger jag?
Och jag känner inte hennes man. Tänk så blir han förbannad och söker upp mig?

Anonym (M) Trådstartaren

Thu 27 Mar 14:33

#16

Angående frågorna om det är mitt eller inte.
När hon berättade det hela frågade jag om hon var säker på att det var mitt och hon sa ja. Jag måste fråga henne igen. Mer ingående. Detaljer och sådant.
Sedan allt uppdagades har jag varit en zombie. Jag tänker nonstopp utan att komma fram till något särskilt. Allting bara snurrar omkring.

Anonym (M) Trådstartaren

Thu 27 Mar 21:15

#31

Jag ska prata med henne imorgon om vi ses. Jag tror att först och främst måste jag och den här kvinnan prata ut om detta. Allt som sagts mellan oss gällande graviditeten har varit i affekt. Vi måste komma överens om hur vi ska göra, annars kommer det inte fungera. Hon kan inte välja att smussla om jag ska berätta. För berättar jag för min fru finns risken att hennes man får reda på det på ett eller annat sätt.
Vi måste vara enade.
Tack för alla svar förresten!!

Anonym (M) Trådstartaren

Fri 28 Mar 10:06

#38

Anonym (Vad du borde göra) skrev 2025-03-28 06:53:48 följande:

Vad du borde göra är följande: Städerskan har redan löst det på sätt och vis och du vet inte ens egentligen om det är ditt, hennes mans eller någon annans. Det är inte ditt problem eller ditt ansvar. Så med den informationen gör du ingenting.

Ditt andra problem är att din fru inte vill ligga med dig längre. Använd det som ursäkt åt dig själv för att du vänstrade. Du är inte den otrogna typen alls, utan det orsakades av din fru. Hennes fel. Berätta inte för din fru om otroheten utan ta ut skilsmässa för att du inte känner att hon älskar dig längre.

Sedan är du singel. Fri från både städerskan vars barn eventuellt kanske är ditt biologiskt och fri från ditt tärande, olyckliga sexlösa äktenskap.

Ja, det är ju så hon vill lösa det och visst, det låter enkelt och allt det där. Alla bara fortsätter med sina liv som ingenting. Men jag vet inte om JAG kan leva med det. Jag kommer leva hela mitt liv med undran om jag är pappa till barnet. Undran hur barnets liv är och sedan oron och ångesten över att en främmande familj tar hand om MITT barn utan att jag har något att säga till om. Det är fan maktlöst.
Jag vill göra rätt för barnet. Och jag antar att det är att faktiskt stå upp för det jag gjort.

En skitsituation

INNEHÅLL