Alla mot en

Anonym (Utpekad) · 2025-04-06T18:15:36+02:00

Min närmaste familj består av min man, föräldrar och svärmor. Om jag säger något till min man som kan uppfattas som kritik så hoppar alla på mig men om han säger något liknande till mig så är alla tysta. Varför? Exempel: Han ska skära upp pizzor som det ska delas på. Jag föreslår att han skär upp den så att det blir åtta bitar som på pizzerian istället för i fyra delar bara. Direkt är både han och alla andra på mig att jag ska sluta lägga mig i, att jag är ett kontrollfreak, kan jag inte bara vara tyst och allt vad dom vräker ur sig. Jag ska sedan servera pizzabitarna och har tagit fram en stor stekspade för att jag tycker det är enklast så. Då säger mannen att stekspaden är alldeles för stor och varför har jag tagit den istället för en annan? Alla är tysta fast han ju kritiserar mig medans dom i kör hoppade på mig för att jag ville ha åtta bitar istället för fyra så att alla skulle få av båda pizzorna om man ville det. Varför hoppar ingen på någon annan än mig? Exemplet gällde just min man men det kunde lika gärna ha varit någon av dom andra fyra också.

Anonym (Utpekad) skrev 2025-04-08 16:07:40 följande:

Förvånar mig inte det minsta. Vi tror att vi är jämnställda men tyvärr så är det ju inte alls så.

Jag känner inte att jag behöver bli omtyckt av alla (har väl stålsatt mig då ingen verkar göra det) men att bli det av sin egen familj vore ju trevligt. Eller av någon överhuvudtaget.

Anonym (UT) skrev 2025-04-08 15:45:06 följande:

Gällande exemplet med pizzauppskärningen så kan du upplysa dom (lugnt) att det inte är något fel med det jag säger och om de inte har något snällt att säga så kan de vara tysta i stället. Öppnar någon munnen så kan du spänna blicken i dom. Om nödvändigt så kan du fråga dom om det var snällt sagt?

Börja aldrig försvara dig själv. Rikta saken till dom det hör hemma hos i stället. Använd alltså inte ord som att "men jag är inte"

Angående pizzan så tycker jag inte att jag var det minsta otrevlig. På en pizzeria så skär man ju pizzan i åtta delar, inte fyra. Om mannen hade skurit den i fyra så hade inte alla kunnat smaka på pizzan vilket vi kunde när den var i åtta delar. Det jag sa är fullt logiskt och jag var inte otrevlig när jag sa det men ändå så blev det tjafs och jag fick sätta mig till bords och känna mig liten och ledsen inombords när jag bara hade försökt göra det bra för alla. Sen när jag inte deltog i samtalet under lunchen så började dom hoppa på mig för att jag "tjurade" och inte pratade och så gjorde dom en grej av det istället.

Har du ork att förklara lite mer hur du menar med att jag inte ska försvara mig själv? Hänger inte med riktigt i det.

Kanske dags att sluta tänka på andra konstant och borja ta mer plats själv. Nästa gång det blir tal om pizza säg att du vill ha en egen pizza (och se till att det blir så), och säg till de andra att de får dela sina bäst de vill, for det de gillade inte din åsikt sist.

Alla mot en

INNEHÅLL