Hur slutar jag avbryta andra?
Rolig tråd. Det finns flera sorters samtalsmarodörer. Min fru avbryter mig, mer ju mer engagerande ämnet är. Hennes syster är likadan. Det gör att jag höjer rösten för att kunna avsluta meningen, vilket gör att tonen blir mer och mer aggressiv från båda.
Jag är lite långsam och omständlig, tycker hon. Och det kanske jag är. Men det ursäktar inte att jag hindras från att tala till punkt. Hon lyssnar inte aktivt.
Sen har jag en svåger som är en annan sorts marodör. Som i exemplet "Spanien" här i tråden så kan han omöjligt stanna i samtalsämnet, han måste associera till något han själv vet eller upplevt.
Om jag säger att jag har ont i foten så frågar han förstås inte varför, om jag slagit mig, stukat mig. Han börjar istället prata om sina knän...