Önskar jag blivit utnyttjad som barn

Jag blev utsatt för övergrepp som barn och växte upp med förälder med missbruksproblematik. Det förklarar absolut noll av det jag känner eller är idag. Kunde lika gärna vara en annan person. Idag är jag en sån där akademiker med stor familj, många vänner, livsglädje och kärlek att ge i överflöd.

Jag förstår att du vill få svar. Men det låter som att du hamnade snett på vägen och har en hel del i din ryggsäck. 

Det är jättejobbigt att gå från en person med panikångest, mörker och noll positiva känslor till välmående och glad. En jättelång krävande resa. Särskilt om man ständigt letar anledningar att få fortsätta må dåligt. Det är "lättare" att ha ångest och må dåligt än att må bra. Det dåliga måendet blir en trygghet, för det känner man till. Kanske vet man inte hur det ska kännas att må bra, eller ens hur man tar sig dit. Då är det lättare att bara kramla sig fast vid det man vet och leta nya anledningar till att få fortsätta må som man gör. Men man får må dåligt, även utan att det hänt hemska saker. Ju fortare man accepterar det, den man är, var man är med mera ju bättre.