Bf Mars 2026 🌸

Hej alla

Läste lite längre bak i tråden och många här inne verkar tro att man måste ha en massa symptom för att vara försäkrade om att allt står rätt till. Vissq verkar även tro att man måste må dåligt hela tiden. Finns ju kvinnor som mår otroligt bra men ändå lyckats föda hälsosamma barn. Jag var naiv nog att tro att jag också måste ha de symptomen, men har nu bestämt mig för att sluta läsa de kommentarerna då de inte skrivs på ett sätt som tyder på individuella symptom utan ni sätter skräck i andra kvinnor. Speciellt i oss som väntar vårt första barn och inte kan så mycket.
Vi kan väl komma överrens om att vi alla är individuella och ingen graviditet är sig lik. Finns kvinnor som inte har symptom alls i början utan får de mycket senare. En graviditet är trots allt inte en sjukdom så man ska må dåligt hela tiden.

Ta hand om er och tänk på hur ni uttrycker er.

Efter gårdagens tråkiga stämning tror jag vi behöver fokusera på något positivt här. 

Jag har flera olika ?målbilder? som jag ibland plockar fram för att fylla på med bra energi. En av de starkaste är när vi är på väg hem från BB och min sambo bär barnstolen. Lite av en klassiker kanske, men den bilden gör mig väldigt pirrig. En annan är när bebis och våra hundar ska träffas för första gången ♥️ 

Har ni andra någon målbild som ni tänker på emellanåt? Dela gärna med er om ni vill! 

Jag tog ett litet break här några dagar inför imorse när det var dags för vårt andra VUL sedan vi plussade. Vi båda trodde nog att vi skulle få mer definitiv information idag, men blev tyvärr inte ett dugg klokare. 

Hinnsäcken hade växt från 9mm (21 juli) till 18 mm. Man kunde också se en fosterstruktur som de mätte till vecka 6+3 (förra gången såg man ingenting). Inga hjärtslag kunde man se. Ser man bara till senaste mensens första dag är jag egentligen i vecka 8+1 idag, men då hade jag som sagt ÄL på CD21 istället för CD14. 

Så nu blir det mer väntan och ytterligare ett VUL den 12/8.

Jag har känt mig ganska tom idag, men försöker tänka positivt och att det fortfarande finns en chans för det lilla grynet ♥️ 

Har inte varit inne här på två dagar då jag inte mått så bra. Natten till i fredags fick jag en kraftig blödning, det rann ner för mina ben. Kom också ut två stora blodklumpar. Blödningen minskade lite under kommande dygn, men fortfarande små blodklumpar på pappret när jag torkade mig. Har gråtit i två dagar och försökt acceptera ett missfall. Gynakuten ville inte låta mig komma in då jag inte hade så ont. Men i eftermiddags fick jag komma in och träffa en gynekolog. Kunde knappt tro mina ögon när jag såg hjärtat slå och små rörelser på skärmen. Till och med gynekologen var inställd på att det var ett missfall. Jag bröt ihop och kände en enorm lättnad. Fyfan alltså, usch vad jobbigt det har varit.

Snälla älskade bebis, håll dig frisk och levande hela vägen 😭❤️

En uppdatering från mig idag. Vi gjorde ultraljud i samband med NIPT och graviditeten fortskrider helt normal! Fostret är 36,8 mm och sprattlar där inne. Barnmorskan menade på att graviditeten kunde flyttas fram ytterligare en dag utifrån mätningen, isåfall BF 5 mars så det kändes såklart väldigt skönt! Känns helt sjukt att vi kommer få veta vad det är för kön om inte alltför lång tid!
Mycket stress som släppte nu, vi har varit så nervösa då vi fick dåliga besked senast vi kom så långt som till NIPT❤️

Hoppas ditt ultraljud går bra idag Siripiri!☀️