Vill inte kyssas längre
Hejsan,
Jag är just nu gravid i vecka 24 och har sedan 3 veckor tillbaka varit sängliggande på grund av förkortad cervix. Jag får gå på toa, duscha och ta mig något att äta, sedan ska jag ta det lugnt och inte vara upprätt för länge. Detta har lett till att min man får göra ett väldigt tungt jobb här hemma.
Jag har verkligen försökt visa min uppskattning av allt han gör och påpekat hur mycket jag önskar att jag kan hjälpa till. Han har då sagt att han förstår hur jag känner och att han vet att om jag hade kunnat så hade jag gjort det.
Det fysiska började avta redan innan på grund av att vi inte visste hur det skulle bli, om jag skulle bli beordrad sängläge eller inte. Jag kände av det men försökte liksom ändå hålla god tid. Den veckan vi fick reda på att jag skulle behöva ligga ner större delen av toden fick vi också reza på att jag verklogen skulle försöka att inte bli förkyld, för nysningar och host osv var kunde vara påfrestande för cervix. Min man var då snabb med att säga att vi skulle hålla oss fråm att pussas för han kände sig lite risig i halsbe. Jag godtog detta. Dock blev jag sjuk i alla fall så jag sa lite skömtsamt att nu kan vi ju mysa lite ändå varpå han svarade att vi kanske inte hade samma sjukdom. Han vill heller inte kramas lika myckey som förut och jag känner mig liksom "rädd" för att en försöka då jag hellre är utan än att få en halvdan kram liksom. Nu är vi båda skapligt friska men han vill äbdp inte. Har försökt att pussas men får en liten puss vid mungipan.
Jag fattar att det är jobbigt att behöva ta allt men jag har ju inte valt detta själv och varför betyder det att man inte kan visa kärlek till sin partner?
Vet inte varför jag skrev detta men behövde bara skriva av mig, känner mig så otroligt världelös, lat och ledsen just nu.
Det bästa ni/han kan göra just nu för att undvika smitta - och nu om någon gång ÄR defakto säsongen fram tills November när flunsan också drar igång, är att köpa vanliga munskydd på Apoteket ( såna där som Tandläkaren använder ) eller via Apotea om något billigare, också får han ha dem när han är ute bland kleti och pleti. Särskilt om han reser kollektivt, det är rena smitt härden.... Det ger er bäst förutsättningar att hålla dig smittfri.
Sen behöver ni inte fysiskt hålla er på avstånd, antar att ni delar säng tex. Kramar och sedvanligt kel går givetvis bra. Men är du just nu känslig och ska hållas utom smitta, måste ni båda anpassa er till det - hur tråkigt det än är. Men det är dessbättre bara temporärt och inte resten för era liv. Är det vad vården säger måste ni lyssna, det är för ditt eget bästa!. Förstår att det är hemskt jobbigt och tråkigt, men det är för barnets skull. Och det är så du måste tänka. Din man är rädd om dig, inte för dig :)