Anonym (C) skrev 2025-10-20 15:14:06 följande:
Vi blev oplanerat gravida även för 3,5 år sedan och den gången slutade det i missfall. Det är som sagt oplanerat även denna gång - men samtidigt är jag helt trygg i mitt beslut att behålla och han vet detta sedan innan (vi har kört med säkra perioder kombinerat med kondom och jag har varit tydlig med att det är upp till honom att se till att det inte blir någon graviditet, han har t.ex. haft möjligheten att sterilisera sig vilket han inte vill).
Vi har inte pratat om "det" något mer, men han har bara vetat i ca 24 timmar. Däremot är han normal mot mig kring barnen, igår kväll spelade vi sällskapsspel ihop till exempel. Och det känns helt ok att hålla det så just nu. Tror inte vi kommer att prata om graviditeten förrän om några veckor när det börjar bli mer verkligt, jag vill gärna göra NIPT också.
Men vad skönt att höra att din man blev mer positiv! Hur gamla är ni och era barn sedan tidigare? Våra är 8 och 10 år gamla. :)
Det låter som vi haft liknande upplevelser då. Vi pratar inte riktigt om det nu, jag Vet liksom inte vad jag vill säga till honom i det här läget. Men det känns ensamt. Tankarna går ju på högvarv hela tiden.. Började dessutom blöda igår, precis samma dag som mina sju andra graviditeter, och det känns så jäkla jobbigt..
Jag är 35 och min man 37, barnen är precis fyllda 3 och 5 :) Så dom skulle inte riktigt hinna fylla innan den här lilla är beräknad. För er del blir det ju en liten sladdis ändå! Hur känns det? Tror du barnen kommer bli glada? :)
