Rädd att hon ska dö

Jag tror din rädsla kommer ifrån att du sett eller hört något samt att du kanske fått lite dödsrädsla efter ditt första barn? Jag kände lite likadant med mitt tredje men har du haft en bra förlossning så behöver du inte tänka det värsta utan läs istället om hur man kan göra för att få en bra förlossningsupplevelse. Jag tog tex bort sociala medier under tiden för att inte se massa videon som skulle skrämma mig. 

Tack! Ja jag tror det är läskigare nu för jag vet hur mycket man älskar sitt barn när man väl har fått det och jag vill att hon ska må bra. Sedan tror jag att jag blev tagen på sängen vid missfallen också, vilket gör att jag är rädd att jag ska bli snuvad på glädjen igen. Även om jag vet att det är mycket vanligare med ett tidigt missfall än att barnet dör vid förlossningen så är jag rädd för sorgen och chocken om något skulle gå fel. Samt att min barnmorska har pratat mycket om att det kommer gå så fort den här gången så jag är rädd att jag ska bli överrumplad av smärta jättesnabbt och att sonen ska behöva vara med om det 

Ja men precis jag tror en mamma känner alla sorts känslor! Jag har också haft ett missfall som tog hårt på mig då men det är kroppens sätt att säga att något inte stämde. Tänker att om dina ultraljud gått bra och du känner sparkar så behöver du inte oroa dig. Andra förlossningen var min absolut bästa upplevelse! Det var då jag kände att wow detta kan jag lätt göra om. Så tycker du ska försöka vara positiv till det. Man kan inte förutse något i livet tyvärr men jag hade gjort mitt yttersta till att tänka att allt kommer gå bra och att han snart får ett litet syskon . Du får gärna skriva till mig om det skulle kännas bättre . 

Försök prata lite med din son om att mamma kommer att få ont i magen snart, men sedan kommer det en ny bebis till familjen. 

Så om du hastigt skulle få starka värkar, så kan du säga till honom att nu kommer magonten som jag pratade om och sen kommer bebisen. 

Små barn förstår ändå en del och det blir så att han känner att du har kontroll i situationen när du säger så. 

Jag har erfarenhet av att föda väldigt fort och för min del var det ingen fara. Det var en bra förlossning. Det var väldigt intensivt, men gick ju också snabbt över. Snabb förlossning behöver inte vara något dåligt. De snabba förlossningarna är ofta komplikationsfria. 

Precis som du hade jag blivit varnad att andra förlossningen kunde bli snabb. Vi planerade för hur vi skulle lösa det praktiskt med storasyskonet och planen var att åka hela familjen till förlossningen och jag föda ensam medan pappa och storasyskonet gick och fikade. (Sen blev det så att vi hade besök den dagen som kunde vara med syskonet.)

Har ni någon plan? Har ni nära till sjukhus eller förbereder ni för hemförlossning? Har ni långt till sjukhus kan du ju också bli igångsatt. 

Tack till alla för era svar - det betyder så mycket att få ert stöd! 

Astrid12: Jag har börjat våga känna mig förväntansfull och glad nu. Min kropp är så tung och har så ont i lederna att jag bara vill att hon ska komma och det är ju motiverande. sen hade jag ju faktiskt en väldigt bra upplevelse med min son där jag inte kände någon rädsla så egentligen konstigt att jag plötsligt är orolig nu. Hursomhelst är det i alla fall bättre. Tack för dina kloka ord 

Anonym (Db): Tack för detta tips! Idag tog jag ?snacket?
med sonen medan jag gungade honom i parken. Detta eftersom jag börjat få molvärk och dålig mage det senaste dygnet vilket vad var som hände innan slemproppen gick förra gången. Han frågade lugnt om jag skulle få blod på magen och där var det skönt att kunna säga nej. När jag tänker efter var han ju sonen med när jag fick mitt missfall senast och var nog betydligt mer skärrad då än vad jag kommer vara när detta sätter igång eftersom det, trots smärta, inte kommer att komma som en chock.

Anonym (Poppy): Vad underbart att höra att du hade en bra upplevelse av din andra förlossning trots, eller kanske därför att, den gick fort! Har egentligen ett drömscenario när det gäller barnvakt då både pappa, bror och bästa vän bor varsitt stenkast bort. Dessutom bor vi innanför tullarna i Stockholm och har ingen resväg till sjukhuset att tala om. Det enda är att min kille ska höra när jag ringer. han jobbar som kock på ett hotell men i värsta fall, om han inte skulle höra eller känna signalen, så får jag ringa receptionen som ligger en meter från köket. Vill bara INTE ha en förlossning i bilen eller hallen. Dock så tycker jag, när man ser förlossningsvideos på Youtube, att de som föder sitt andra barn oftast brukar ha en period hemma där de tar en del värkar så vi får se hur fort det egentligen går. Tack för dina delade erfarenheter! 

Fint att höra att du känner dig lugnare. 

Gick din första förlossning fort (för att vara en första) så skulle jag inte chansa på att gå omkring hemma utan istället göra som jag gjorde - åka in direkt när det startar. I värsta fall får man promenera i sjukhusparken eller sitta i restaurangen och vänta. I bästa fall blir det som för mig - att bebisen kommer nästan så fort man klivit innanför dörren.  

Hej! Ville bara kolla hur allting gått för er?