Inlägg från: Anonym (Utdaterat) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Utdaterat)

    Har vi skapat ett göra-slut-samhälle?

    Att leva med en och samma person i ett troget förhållande är sedan länge utdaterat. Idag har man förhållanden bara om det funkar bra praktiskt och man har bra sex. Visst kan man sörja lite att folk inte längre blir tillsammans av genuin förälskelse och kärlek, och nostalgiskt drömma om en tid då det var annorlunda, om man är lagd åt det mer konservativa hållet. Men alla vi som hänger med förstår att man blir hånad och bortgjord om man inte gör det. Skulle själv inte drömma om att ha ett förhållande längre än högst 7 år. Man vill inte äta samma mat hela tiden och idag har vi fördelen att vi kan byta när vi vill och som det passar. Progressivt och bra.

  • Anonym (Utdaterat)
    Anonym (Gräset är inte grönare) skrev 2025-11-01 11:15:04 följande:
    Jag har ätit samma mat i 30 år, och har inga planer att byta var 7 år. Förälskelsen är inte densamma som äkta djup kärlek. Varför vill man bara ha det nya hela tiden, och varför ska kärlek jämställas med byta av en mobiltelefon . Och vem sjutton orkar hålla på så på ålderdomens höst?
    När man nått en viss ålder, nu  vet jag inte i vilken ålder du är i, men du låter som om du närmar dig 70. Har man inte längre någon attraktionskraft eller inte orkar längre så ger man upp helt enkelt, och vänjer sig vid ett liv i ensamhet.

    Som jag förstått det så ska förälskelse vara någon sorts förstadie till djupare kärlek. Minns att man kunde få så kallade "fjärilar i magen" när man var i tonåren och snackade med nån kille man gillade, men undrar om det är samma som förälskelse. Jag har varit ihop med 13 män i mitt liv, alla korta förhållanden, men jag har inte känt något  djupare för dem, även om vi har haft bra sex. När jag tröttnat på dem så har jag dumpat dem. Har barn med några av dem, men har ändå aldrig tänkt tanken att det där med kärnfamilj, som SD-röstare bl.a. snackar så mycket om, eller ett livslångt förhållande skulle vara något tilltalande.
  • Anonym (Utdaterat)
    Fjäril kär skrev 2025-11-01 13:26:02 följande:

    Frågan borde istället fokuseras på en helt annan poäng -  att folk ska sluta nöja sig och faktiskt välja en partner med omsorg .

    Vi kan tacka Tinder och liknande appar för denna typ av swipe-mentalitet där allt ska gå så fort som möjligt innan det blir tråkigt ( ? )  och  man måste bestämma sig i samma sekund man dejtar om detta är något att ha  - Gissa resultatet?  Just det..  folk nöjer sig ...För stt av nån outgrundlig anledning är det livsfarligt att vara singel... även för nån månad eller ve och fasa ett halvår.....då är man pinsam och incel och man kommer aldrig mer få ligga...

    Chilla Gunilla liksom... herregud..  

    Samma med klassikern skaffa barn snabbt..  efter 2 månader är man gravid men har insett att han är totalt olämplig på alla sätt... . gissa vad...Han kommer vara ditt barns pappa resten av livet..    bravo.. verkligen.... snyggt jobbat...  

    HALLÅÅÅÅÅÅÅÅÅ VAKNA! 


    Även om du väljer en partner med omsorg kommer du antagligen ändå tröttna på honom efter 7-10 år. Jag begriper mig faktiskt inte på det fåtal, ofta äldre, människor som pallar att leva tillsammans ett helt liv. Det måste ju bli fruktanvärt enformigt i längden, alltid se samma man varje dag och inte vilja eller våga ha sex med någon annan... nästan som celibat ju.

    Har typ 1 vän som lever med en man som hon tänkt leva hela livet med, men när vi pratas vid så erkänner hon att hon drömmer om att hitta någon annan man som ser och bekräftar henne mer. Sex är tydligen också en bristvara i hennes förhållande. Det lär finnas många kvinnor som egentligen vill ha något annat, men nöjer sig, även de som valt med omsorg.
  • Anonym (Utdaterat)
    Anonym (Hedvig) skrev 2025-11-01 13:50:41 följande:
    Jag tror inte att det finns en sån inställning, det kan vara att det verkar så.

    Att göra slut för att man stör sig på en sak, att den andre är tråkig tror jag inte alls att skäl till att förhållanden tar slut. Sen är det ju jättestor skillnad på om man är barnlös och inte bor ihop mot gemensamma barn och hus osv.

    Att man känner att man slänger bort sitt liv på nån som bara vill gå hemma i sjaskiga kläder, inte vill göra saker som man själv vill, nån som är grinig för jämnan och inte värdesätter en. Nån som låter en dra hela lasset själv, dom här exemplen däremot är skäl som finns och borde vara skäl till uppbrott oftare imo. Såklart när man tydligt påtalat det och ingen vilja till förändring visar sig.

    Beskrivningarna på FL är när det finns tydliga problem, att då råden kommer om uppbrott är troligen för att vi är många här som upplevt det och vet att det inte kommer att bli bättre. Att man inte kan få till förändring med någon som inte har intresse av det. Att separera är ju inget universalknep liksom, men ofta har man gått för länge innan man avslutar, det är onödigt.
    Precis så. Jag har valt att vara ombytlig med män i mitt liv för att så många män slutar se och bekräfta kvinnan efter ett tag, och slutar ta hand om sig själv och sitt utseende, slutar hjälpa till med hushållssysslor och barn osv.

    Lovar att det finns många kvinnor som inget hellre vill än att bryta upp och hitta någon ny eller leva ensam, men inte "kan" för barnens skull eller för att mannen har hållhakar på henne. Vi kan tacka feminismen för att kvinnor får leva som de vill och känner för idag, men vi har fortfarande en lång bit kvar.
  • Anonym (Utdaterat)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-11-01 13:50:01 följande:
    Det är inte utdaterat med riktiga relationer med kärlek. Alla fungerar inte som du. 
    Jo, det är det. Det är få kvinnor på FL som har valt ett livslångt förhållande med en partner. Här finns mest kvinnor som haft flera män i sina liv och som till sist valt att leva ensamma för att inga bra män finns. Och FL lär vara ett tvärsnitt av hur folket i Sverige är och tänker.
  • Anonym (Utdaterat)
    Anonym (Solar) skrev 2025-11-01 14:12:26 följande:
    Jag håller delvis med dig. Man har ett antal partner i livet och sen när man tappar attraktionskraften, orken till ännu en relation eller för den delen skapar sig ett fungerande liv utan partner. Dom flesta hamnar där tillslut.

    Ändå tänker dom flesta att det är för alltid när man går in i en ny relation, och ofta får barnen betala en stor del av priset i form av olika konstellationer av bonusfamiljer som ändras efter mammas och pappas tillfälliga kärleksliv. 
    Jag har då aldrig tänkt att ett förhållande ska vara för alltid, det vore samma för mig som att sitta i fängelse att tvingas leva med en och samma person hela livet, och jag tror att de flesta kvinnor idag tycker så. Är egentligen inte den sortens förhållande konstruerat av män som velat ha kontroll över "sina" kvinnor?

    Än idag brukar män anse att när barnet är fött så ska man hålla ihop för dess skull. Män betraktar än idag kvinnor som "sina", egentigen fruktansvärt att de vill binda en människa till sig för resten av livet. Alla människor ska få vara fria att välja, och man trodde att feminismen hade banat väg för att även kvinnor skulle få göra det, men som sagt, vi har en bra bit kvar, och det är män som måste släppa sina kontrollbehov och inse att vi lever 2025.
  • Anonym (Utdaterat)
    nekrosvilljag skrev 2025-11-01 14:07:26 följande:
    Hahahahaha! Då hade varken Sverige eller svenskarna funnits vid det här laget, samhället hade varit upplöst för länge sedan.
    Hur menar du då? Vad har svenskars existens med att göra hur många partners man har i livet?
  • Anonym (Utdaterat)
    Fjäril kär skrev 2025-11-01 14:19:39 följande:
    Själv var jag gift i 15 år med en man jag var djupt innerligt kär i under alla år. Och det var ömsesidigt och med ett lika fantastiskt sexliv.. vi hade nog fortfarande varit gifta om inte omständigheter hade gjort att vi skilde oss..   

    Det finns många som är gifta I många år just för att dom INTE tröttnat utan fortfarande älskar varandra och har ett rikt liv tillsammans och inte kan tänka sig att skiljas
     
    Jag betvivlar dock att det finns så många långlivade förhållanden där man kan prata om djup kärlek mellan paren. Ibland är kvinnor tillsammans med män för att föräldrarna och släkten vill att det ska vara så, förutom att man är ihop "för barnens skull". Dessa kvinnors lidande syns inte utåt eftersom de håller masken om att de egentligen är olyckliga i förhållandet. Att du fixade att vara ihop med en man i hela 15 år, fine, det hade absolut varit maxgränsen för hur många år jag hade pallat att leva med samma man, och så lär det vara för de flesta kvinnor.
  • Anonym (Utdaterat)
    nihka skrev 2025-11-01 14:24:00 följande:

    Människor har alltid "gjort slut", men nu kan man följa det hela på TV och sociala medier så det märks mer.


    Och det är bara bra, så att det blir mer accepterat och så att kvinnor känner att de kan lämna förhållanden de inte trivs i. Jag är glad att vi lever i ett progressivt samhälle, trots allt.
  • Anonym (Utdaterat)
    Anonym (Förh) skrev 2025-11-01 14:43:56 följande:

    Tror det är viktigt att om ett förhållande så hålla länge så ska man inte ses hela tiden. Viktigt att vara ifrån varandra ibland och tror ärligt att det sämsta är att ha samma arbetstider och på det bo ihop. Ska man bo ihop så är skiftarbete att föredra alternativt att en eller båda har något intresse som gör att de är ifrån varandra nögra timmar var vecka. 


    Säger sig självt att man till slut ledsnar på sin partner om man är ständigt med varandra. Är väl också en orsak till att många idag är särbos för de vet att det inte skulle fungera att bo ihop. 

    Jag har en särbo sedan 3 år och tanken är väl att vi kommer att flytta ihop i framtiden men jag vet att det kommer att fungera då vi jobbar olika samt att vi kan vara ifrån varandra och behöver inte umgås hela tiden. 


    Särbo är väldigt underskattat men väldigt bra. Man kan ses när man vill och känner för det och har samtidigt sitt eget krypin där man får vara ifred och rå om sig själv.

    Många tänker inte på det i början av ett förhållande, Men med tiden brukar man börja störa sig på varandras beteenden, som att den ene går omkring och pruttar och fiser i tid och otid, kliar sig under armarna, hyvlar kälkbacke på osten, äter upp sådant som skulle varit till middagen, käkar chips i sängen, snarkar högt eller något annat. Endast sådana irritationsmoment kan för många vara skäl nog att bryta upp.
Svar på tråden Har vi skapat ett göra-slut-samhälle?