Finns det jobb för mig?

Inom kultursektorn/ humaniora kan de ha stor förståelse för att du inte fick något arbete inom humaniora. De vet hur svårt det är att få det och får inga fatasier om att du är en person bara vill studera för studerandets egen skull.

Så alla arbetsställen som har med humaniora och kultur att göra, alltså ett ekonomi/adminjobb inom den sektorn, kan vara värt att försöka få. 

Tyvärr måste du nog börja söka i hela Sverige, om du redan har sökt på din hemort.

Du får bli hur trött du vill, jag säger bara vad jag tycker.

Och jo, du kan mycket väl få en anställning inom städ oavsett.
Jag har jobbat som arbetsledare med ansvar för rekrytering i den branschen tidigare och nog anställde jag även personer som ts.

Alla jobb är bättre än inget. Även om du inte verkar förstå det.

När jag sökte till en utbildning på 70-talet var det inträdesprov, och koll på vad ma hade gjort innan. Jag var bara 20 år men hunnit med att jobba med utvecklingsstörda, kört ut telegram (så hette det då), plockat disk, delat ut reklam och jobbat Au pair i en hotellreception. Jag tror att allt det där bidrog till att jag kom in på utbildningen.

Och jag tror att många arbetsgivare skattar praktisk erfarenhet högre än höga betyg. Särskilt om det finns intyg på att man "utfört sina uppgifter till full belåtenhet, och vi kan rekommendera" en till vilket jobb som helst.

Ja men självklart är arbetslivserfarenhet värt mycket, absolut.
Men det gör inte att en person som ts skulle vara chanslös.

Jag minns mycket väl telegrammens tid, är tidig sextiotalist själv.
Det var allt lite charmigare än dagens grattisar på exempelvis FB.

Ja, och jag säger vad jag tycker om sådana påståenden! Det är inte slasktrattsjobb, varken inom lokalvård eller sjukvården/hemtjänsten. 

Jag vet mycket väl att alla jobb är bättre än inget. Det var därför min bana började inom marknadsundersökningar och telemarketing trots utbildning i början på 00-talet när situationen var lika illa som nu. Been there, done that. Då sorterades jag bort pga bristande erfarenhet, nu pga ålder mär jag söker nytt jobb även om jag har ett jag trivs med men som tyvärr betalar lite för dåligt när man är ensam med två barn i början av tonåren. 

On du går med i fackföreningen Unionen så har de tydligen Träffa företag" -event ibland.

På företags hemsidor kan det också finnas sådana möjligheter någon gång.

Kom på en sak till. Under tiden som du söker jobb är det bra att göra något meningsfullt resten av tiden. Man kan ju inte söka jobb hela sin vakna tid. Jag vill slå ett slag för att vara volontär någonstans. T ex stadsmissionen eller någon annan organisation som hjälper utsatta.

Du kan också ta uppdrag som kontaktperson t ex, kommunen ordnar sådant åt personer med behov. Kolla upp det.

Inget av dessa alternativ ger någon lön, men är bra att ha med på cv och bidrar till din egna personliga utveckling. 

Det här med kontaktperson är vanskligt.

Det handlar om sköra personer som inte klara av att upprätthålla vanliga vänskapsrelationer. Om man bor kvar i regionen eller har möjlighet att träffas på helger ibland går det ju bra. Men att knyta kontakt för att sedan överge den personen är ganska grymt.

Man får också tänla på att det är väldigt dåligt betalt.

Jag jobbar på myndighet i kultursektorn. Ditt cv är inte helt ovanligt. Att du har flera utbildningar räknas till din fördel när du jobbat inom det du utbildat dig till. Att du gått nio år på universitetet och sommarjobbat ger snarare intrycket att du gillar studentlivet och tycker det är kul att plugga. Projektanställningar är ofta vägen in. Jobb finns, men du behöver verkligen flytta på dig. 

2 outbildade tummade ned TS.

Tre med dig.

Vet du inte att man bokstaverar kortare tal i skriven text förresten?

Kan man göra både och. Det jag reagerade på är att man tummar ner en som är utbildad och söker jobb. Sådant kan fanimej bara hända på FL.

Har väl mer med att TS hade rätt höga för att inte säga orimliga krav på de jobb som hon vill ha och utan nån som helst jävla arbetslivserfarenhet så är man inte i den positionen att ställa den typen av krav. Sen är examen i humaniora (det är där hon har sin enda master) oftast lallarutbildningar som är kul att ha men sällan eller aldrig leder till arbete inom det man är utbildad till. Hon uppfattas helt enkelt som en prinsessa på ärten och sen när folk påpekar att hon fått tumme ner så kommer fler som ett brev på posten (när det var ett statligt verk). Sen har vi nog alla träffat på människor som haft utbildningar men ingen koll på verkligheten och de brukar vara problematiska i yrkeslivet.

Några av de mest framgångsrika i min bekantskapskrets har jobbat hårt och är mycket begåvade men har inte mer än gymnasieutbildning i en del fall bara 2årigt gymnasium.. Men de jobbade redan under gymnasietiden och tjänar idag riktigt bra, långt över snittet och låg bra till lönemässigt redan som 25åringar men som första jobb kunde det vara som paketutdelare på posten... Svårt att jobba hemma några dar i veckan då.

Ett arbete har flera komponenter, exempelvis intressant innehåll, goda anställningsförhållanen och bra chef/medarbetare. Det är inte alla som enbart går på kronor och ören.

Men jag håller med om att TS mäste anpassa sig till den nuvarande situationen på arbetamarknaden.

Såklart. 

Som han som blörjade på posten med paket utdelning och sen hamnade på ett större amerikanskt mjukvarubolag där han har hand infrastrukturen för Norden. 

Mao väldigt intressant innehåll för honom och där han bara hade en chef som är väldigt vettig.

Hur är anställningsförhållanden då? Tja 6 veckor extra semester var 6e år är rätt najs. Att få 80% av ens lön istället för 35% som blir praktiken när man har hög lön är ju riktigt trevligt ur jämställdhetssynpunkt. Arbete efter 20:00 så stod bolaget för middag. Bra för de som hade möten med huvudkontoret i US.