Sambo säger att hon inte känner något längre.
Jag har varit tillsammans med min sambo i över 11 år. Vi träffades i tidig ålder under gymnasietiden och föll för varandra direkt. Det gick ganska fort efter vi träffades som vi blev tillsammans. sen dess har vi hunnit vara med om en hel del skratt, och gråt. Upp och nedgångar. Vi har köpt lägenhet tillsammans. Skaffar husdjur. Fått nya jobb och förlorat familjemedlemmar. Allt möjligt har vi delat tillsammans. Jag har känt av på det senaste att något är fel. Så till slut vågade jag kläcka frågan om något är fel mellan oss. Hon verkar tveksam men säger att hon inte känner något längre som par och att hon tycker om mig som person men att hon inte har några kärlekskänslor kvar. För mig känns det konstigt att man bara kan tappa det sådär. Men jag försökte ändå vara lugn och lyssna och försöka förstå. vi har haft en väldigt bra historia tillsammans men det känns konstigt att helt plötsligt slänga bort dessa åren tillsammans. Vi har inte bestämt något och har båda sagt att vi får fundera ordentligt. Jag har tänkt på om det kan bero på att vi har bott tillsammans nästan hela relationen och inte fått lov att upptäcka oss själva. Kanske är det något som påverkar? Vi har ju egentligen inte någon identitet utanför oss som par - kanske är det så att hon behöver tid för sig själv? vad kan jag göra för att göra det här lättare, framförallt för henne? Jag sa till henne att jag ändå ser små glimtar från henne och att vi trivs tillsammans, skojar med varandra och håller huvudet högt. Men hon säger att hon själv inte känt av det. det har varit lite av och till från den dagen hon började högskolan. hon nämnde själv att hon jämför oss med andra hon träffat på högskolan och hur de har det. Vad är det bästa jag kan göra? Avvakta - ta lite avstånd - eller ändå visa att jag vill att det ska funka men på ett försiktigt sätt? Vad hade ni gjort?för mig känns det helt obegripligt då vi båda hade planer på att bilda familj och diskuterat eventuella namn på våra framtida barn mm. För mig finns det ingen framtid utan henne i bilden. Jag vet att det förmodligen är väldigt själviskt att tänka så - hennes känslor är ju minst lika viktiga som mina. Men jag kan inte låta bli att känna en ångest över detta och att jag gjort något fel som orsakat detta. Hela vår ungdom har spenderats tillsammans - Det känns så tråkigt om det skulle ta slut.