Fick en utskällning😥
Jag känner så mycket igen mig i dig TS, tror vi är litet lika. Jag är en duktig flicka som alltid vill göra rätt, och jag är en ansvarsfull person som lätt får dåligt samvete även om ingen ens märkt något jag gjort fel. För någon månad sedan var jag i ett flygplan. Jag hade bestämt mig för att varje halvtimme resa mig upp och sträcka på benen för att undvika blodpropp för är gravid. mitt i resan var det litet turbulens och vi ombads spänna fast bältena. sedan blev det lugnt. Jag slumrade till och vaknade en stund senare, allt var jättelugnt och helt utan att ägna det en tanke tog jag bort bältet (har förvärkar och det gör jätteont om något sitter mot magen). Jag tänkte att det var konstigt att det var så lugnt men hade helt glömt att man skulle ha bälte på sig. Såg på klockan och oj, det hade gått mer än en halvtimme, bäst att sträcka på benen. Reste mig i godan ro och började med stretchövningar och tåhävningar vid min plats. Såg mig om för att inte vara ivägen om de kom med vagnen. Plötsligt kom en jättearg manlig flygvärdinna och tog tag i mig och skällde ut mig (ja det var på riktigt en utskällNing, jag fick inte en syl i vädret). Jag blev helt chockad för jag är medelålders och har nog inte blivit skälld på eller att någon tagit tag i mig sedan jag var barn. Samtidigt förstår jag att det handlar om min säkerhet så jag sa inte emot utan satte mig självklart direkt. Inget är viktigare än min och framför allt bebisens säkerhet såklart! Men jag var tankspridd och hade helt glömt bort att bältet skulle vara knäppt och att det finns en liten liten lampa som ska visa det (inte alls van vid att flyga). Jag är inte arg på honom, även om det kanske var litet onödigt eftersom jag skulle lyssnat direkt om de bara sagt det i högtalarna (som de gjorde senare när folk började röra på sig otåligt) eller han sagt det med vanlig röst. När han hade gått drog jag ner sovmasken igen och låtsades sova, men bakom masken bara rann tårarna för jag kände mig så dum. tårarna rann och rann en lång stund. Men säkerheten går förstås först, särskilt när det gäller barn.