• Mon 24 Jun 2019 15:00
    795 visningar
    13 svar
    13
    795

    Ensamstående mamma

    Hej. Letar desperat efter ett råd eller stöd .... Är gravid i V8 , killen lämnade mig direkt efter jag sagt att jag är gravid . Men de e inte så stort problem , tycker jag . Annat som oroar mig är att jag kommer inte kunna behålla mitt jobb om jag föder och måste leta efter ett nytt boende ( vilket jag antar kommer inte va så lätt att hitta pga att de e brist i Stockholm och att jag kommer inte se så lockande ut som ensamstående mamma med en bebis och bara föräldrapenning som inkomst ????) . Jag är verkligen förvirrad och förtvivlad , börjar tveka på om jag verkligen vill behålla barnet . Fast jag vet att jag kommer nog inte klara av aborten och depressionen efter det. Har nån varit i en liknade situation elr kan tänka klart ( inte som jag med tanke på alla hormoner ) ? Finns det nån möjlighet för oss med bebisen att skaffa ett bra liv , elr kommer jag bara gå på gatan sen ......... ????

  • Svar på tråden Ensamstående mamma
  • Mon 24 Jun 2019 15:51
    #1

    Varför måste du leta nytt boende? Var bor du nu då? Du får väl krypa till korset och flytta hem till föräldrarna igen. 

  • Anonym (adam)
    Mon 24 Jun 2019 16:00
    #2
    +1

    Abort. Världen är hård nog som den är. Sätt inte ett barn till världen under de omständigheterna. Ge ditt barn möjligheten att få växa upp i en riktig familj tillsammans med en mamma och pappa som älskar varandra och som kan försörja sig själva.

    Din tid kommer.

  • Mon 24 Jun 2019 16:03
    #3
    Anonym (adam) skrev 2019-06-24 16:00:22 följande:
    Abort. Världen är hård nog som den är. Sätt inte ett barn till världen under de omständigheterna. Ge ditt barn möjligheten att få växa upp i en riktig familj tillsammans med en mamma och pappa som älskar varandra och som kan försörja sig själva.

    Din tid kommer.
    Fast vänta nu. Man kan växa upp lycklig med en förälder. Dock är jobb och bostadssituationen inte den bästa för ts. Det är viktigare enligt mig så jag skulle nog också säga abort just för att ts varken kommer ha jobb eller bostad och i Sthlm växer dom inte på träd och det är INTE billigt att hyra i andra hand heller. 
  • Mon 24 Jun 2019 17:08
    #4
    viseversa skrev 2019-06-24 15:51:23 följande:

    Varför måste du leta nytt boende? Var bor du nu då? Du får väl krypa till korset och flytta hem till föräldrarna igen. 


    Bor inte själv nu , så när barnet kommer är det inte längre rimligt/möjligt att stanna där .
  • Mon 24 Jun 2019 17:11
    #5
    Viviswed skrev 2019-06-24 17:08:29 följande:
    Bor inte själv nu , så när barnet kommer är det inte längre rimligt/möjligt att stanna där .
    Var bor du då? men ditt ex? Bor du hellre på gatan med en bebis menar du?
  • Anonym (Va?)
    Mon 24 Jun 2019 17:57
    #6

    Jobb och bostad är väl ändå det viktigaste att ha när man skaffar barn? Har man inte det, ska man inte ha barn. En pappa är också bra att ha till barnet. Gör abort för barnets skull.

  • Anonym (Sofia­)
    Mon 24 Jun 2019 19:50
    #7

    Att bli förälder är jobbigt och påfrestande även när man är 2, har fasta jobb och eget boende. Efter barn nummer 2 sprack det för oss. Sen blev jag gravid med nummer 3 genom en "ooops-händelse" och blev ensamstående Mamma till honom. Det redan jobbiga känslorna från att ha varit 2 multipliceras med 20 när man är ensam.

    Jag tänker inte säga åt dig vad du ska göra men man ska vara medveten om och väl införstådd med vad man ger sig in på. För när barnet kommer är det dels slut på fritiden för några år framöver, dels ett dygnet-runt-jobb som man ska klara av helt själv och dels vara beredd på eventuella fajter i rätten med killen som man valde att göra till Pappa emot hans vilja.

  • Anonym (S)
    Mon 24 Jun 2019 19:55
    #8

    Jag var i en liknande sits en gång i tiden och valde då abort, även fast jag var en sån som alltid sagt att jag aldrig skulle klara av det. Men det gör man ju. Och jag har inte direkt ångrat mig heller, även om det var väldigt väldigt jobbigt då. Jag kan tänka att om jag inte gjort den aborten hade jag nog aldrig träffat min man och fått de barn vi har nu.

  • Anonym (!)
    Mon 24 Jun 2019 20:19
    #9

    Skärp er, ni troll som hänger här inne för att få chansen att skrika abort till höger och vänster!

    Abort är något som var och en känner själva om de vill göra. Inget som man trycker ner i halsen på andra. Det är inte som att gå och snyta sig. Det kan ge långvariga emotionella men.

    I Sverige har vi ett bra skyddsnät och ensamstående mammor behöver inte gå och göra abort här mot sin vilja, det finns olika lösningar på bostadsproblem osv.

    Ts, vad har du för utsikter på arbetsmarknaden? Har du lätt att få nytt jobb? Har di tänkt utbilda dig? Kan du tillfälligt flytta till föräldrar eller någon annan släkting om du behöver?

  • Mon 24 Jun 2019 22:14
    #10
    Anonym (!) skrev 2019-06-24 20:19:19 följande:

    Skärp er, ni troll som hänger här inne för att få chansen att skrika abort till höger och vänster!

    Abort är något som var och en känner själva om de vill göra. Inget som man trycker ner i halsen på andra. Det är inte som att gå och snyta sig. Det kan ge långvariga emotionella men.

    I Sverige har vi ett bra skyddsnät och ensamstående mammor behöver inte gå och göra abort här mot sin vilja, det finns olika lösningar på bostadsproblem osv.

    Ts, vad har du för utsikter på arbetsmarknaden? Har du lätt att få nytt jobb? Har di tänkt utbilda dig? Kan du tillfälligt flytta till föräldrar eller någon annan släkting om du behöver?


    Fan , tack , det var det som jag behövde . Är så jävla trött på att höra att jag måste tänka på pappan , vad han kommer känna ifall jag lämnar barnet , på det vad jag ? dum i huvudet ? utsätter barnet för , att de e helt okej att ta bort barnet för då kommer jag KANSKE träffa en man som kommer vilja ha barn med mig . Fuck them all ????, vrf ska jag prioritera bort mitt barn för nån jävel . Jag kan ge mitt barn tillräckligt kärlek för båda föräldrar . Jag vet att det kommer va tufft , men är redo att kämpa för mitt barn , för jag vill verkligen ha det . Ska börja plugga på distans till vintern , kan väl bo med en kompis som oxå är ensamstående mamma så kan vi hjälpa och stödja varandra . Allt är möjligt bara om man vill det .

    P.S jobbar på en restorangen så länge och trotts att jag kommer nog inte kunna behålla min anställning , så kan jag säker få bra referenser vilket är mkt viktig för restorangen är välkänd och ligger i Östermalmshallen .
  • Anonym (Va?)
    Mon 24 Jun 2019 22:44
    #11
    Viviswed skrev 2019-06-24 22:14:00 följande:

    Fan , tack , det var det som jag behövde . Är så jävla trött på att höra att jag måste tänka på pappan , vad han kommer känna ifall jag lämnar barnet , på det vad jag ? dum i huvudet ? utsätter barnet för , att de e helt okej att ta bort barnet för då kommer jag KANSKE träffa en man som kommer vilja ha barn med mig . Fuck them all ????, vrf ska jag prioritera bort mitt barn för nån jävel . Jag kan ge mitt barn tillräckligt kärlek för båda föräldrar . Jag vet att det kommer va tufft , men är redo att kämpa för mitt barn , för jag vill verkligen ha det . Ska börja plugga på distans till vintern , kan väl bo med en kompis som oxå är ensamstående mamma så kan vi hjälpa och stödja varandra . Allt är möjligt bara om man vill det .

    P.S jobbar på en restorangen så länge och trotts att jag kommer nog inte kunna behålla min anställning , så kan jag säker få bra referenser vilket är mkt viktig för restorangen är välkänd och ligger i Östermalmshallen .


    Ditt språk och din reaktion tyder på en omogenhet som heter duga. Ingen verklighetsförankring alls. Det är inte en docka du ska uppfostra och ta hand om.
  • Anonym (Sofia­)
    Mon 24 Jun 2019 22:56
    #12
    Viviswed skrev 2019-06-24 22:14:00 följande:

    Fan , tack , det var det som jag behövde . Är så jävla trött på att höra att jag måste tänka på pappan , vad han kommer känna ifall jag lämnar barnet , på det vad jag ? dum i huvudet ? utsätter barnet för , att de e helt okej att ta bort barnet för då kommer jag KANSKE träffa en man som kommer vilja ha barn med mig . Fuck them all ????, vrf ska jag prioritera bort mitt barn för nån jävel . Jag kan ge mitt barn tillräckligt kärlek för båda föräldrar . Jag vet att det kommer va tufft , men är redo att kämpa för mitt barn , för jag vill verkligen ha det . Ska börja plugga på distans till vintern , kan väl bo med en kompis som oxå är ensamstående mamma så kan vi hjälpa och stödja varandra . Allt är möjligt bara om man vill det .

    P.S jobbar på en restorangen så länge och trotts att jag kommer nog inte kunna behålla min anställning , så kan jag säker få bra referenser vilket är mkt viktig för restorangen är välkänd och ligger i Östermalmshallen .


    INGEN har sagt att du är dum i huvudet ! Du är helt fri att fatta precis vilket beslut du vill !

    Men ber man om råd från mer erfarna föräldrar som vet vad det handlar om så får man vara beredd på ALLA råd och inte bara sånt som passar en själv...

    Ditt språkbruk får mig dessutom att undra om du verkligen är myndig ? "Varför ska jag prioritera bort MITT barn för nån JÄVEL" ? Ett barn är ERT det vill säga DITT och PAPPANS ! Inte bara ditt !! Det kommer svensk domstol att göra dig uppmärksam på senare om du inte förstår det själv.....
  • Tue 25 Jun 2019 08:46
    #13

    Ditt språkbruk visar att du reagerar på människor som säger åt dig att tänka på pappan och/eller göra abort. Vem som helst hade blivit arg av det.

    Du har skrivit att killen lämnade dig så fort han fick veta att du var gravid - där gjorde han sitt val.

    Självklart är det bra med en tryggad uppväxt för ett barn, men med kärlek och vilja att lösa det kommer man långt.

    Du verkar redan ha tänkt ut lite lösningar dessutom! Med goda referenser från ett jobb och en utbildning kan det såklart lösa sig. Jag hoppas boendet löser sig med! Du har många månader på dig att lösa det.

    Känns det inte rätt att göra abort, så ska du inte göra det. Det är ditt eget val.

Svar på tråden Ensamstående mamma