Har inte råd att vara Utbränd/deprimerad

Förstår att du har en tuff situation! Det är ju inte så att det bara är ens arbete som kan göra en utmattad, utan hela ens livssituation, stress, oro osv.
Men jag tror inte att det alla gånger är bra att gå in i en passiv sjukskrivning, den riskerar att förvärra måendet genom att isolera och passivisera samt göra dig mer stressad kring ekonomi, hur livet ser ut där ute osv. Så länge du kan och orkar tror jag det är bra att arbeta. Kan du klara dig på halvtid samt a-kassa? För då kanske du kan "hålla" där ett tag, dvs inte arbeta mer än så. Och framför allt försöka hitta strategier att klara vardagen. Kan tonåringarna ta sig själva till sina aktiviteter? Kan de hjälpa till med saker hemma, såsom enklare matlagning, tvätt och liknande? Hade det funkat med planeringen att utgå från att det är heltid du ska arbeta, så minskar kanske stressen i och med att ni kan göra en planering som funkar även om du arbetar över?

Fast då får du ju börja med att kontakta facket. Om du regelbundet jobbar fyllnadstid så ska arbetsgivaren inte kunna neka till att de har ett behov av att anställa dig på fler timmar. Arbetsgivaren har också ett rehabiliteringsansvar. Om problemet är att du inte vet när din arbetsdag slutar så är de skyldiga att försöka ge dig förutsägbart schema. 
Dra ner på barnens aktiviteter, organisera samåkning etc för att minska arbetsbördan med skjutsande. Försök att inte göra det här svårare än det måste vara. 

Man får inte bli ut ränd i Sverige idag. Man får max 3 månader, sen är det oftast tvång på att man ska ut i arbete igen. Jag klarar att studera (nöd o näppe) och valde det istället. Då får jag mer fritid hemma än om jag jobnay, och klarar mina studier under de slumpvisa energitoppar jag har.

Det har jag funderat på att göra faktiskt. Men tydligen får man inte ens träffa en arbetsförmedlare längre. Man ska ringa nån växel. Men jag vill ju prata med någon på orten och bolla bra alternativ. 

 Så hur gör man? Vem pratar man med?

Har du ansökt om bostadsbidrag?Kolla upp detta.

Barnen får väl pausa sina aktiviteter ett tag då? Antar att du inte tycker det går? Varför?

Jodå jag har bostadsbidrag. 

Nej jag tycker inte barnen ska sluta med sina aktiviteter då det är bra att sporta istället för att bara hänga omkring och hitta på jävelskap.

Anser du att du bör vara sjukskriven istället för att jobba halvtid för att ta hand om barnen och hjälpa till med deras aktiviteter? Det är inte syftet med en sjukskrivning.

Nej det anser jag int. men jag har fått diagnosen deprimerad/utmattad. Men nu jobbar jag ändå för att jag måste ha pengar 

Fast något måste ju förändras i din situation. Om du fortsätter som nu kommer du inte ha något val till slut alls. Och det behövs nog åtgärder från alla håll. En mer förutsägbar jobbsituation, mindre ansvar på fritiden och mindre ekonomisk oro. Det kommer inte lösa sig av sig självt, du måste själv ta tag i problemen. Ingen säger att barnen ska sluta helt med aktiviteter, men de kanske kan samåka, dra ner på någon aktivitet,.äldre ansvara för att yngre syskon hämtas/lämnas. Etc. 

Vi försöker med samåkning så mkt det går. Jag söker även annat jobb men det är inte det lättaste. Mina barn hjälper till mycket faktiskt o lagar mat o tvättar o sånt. Så de är ju bra.
känns som jag skulle behöva komma bort ett tag. Bara slappna av. Men ja livet är hårt

Håller med