Behöver bara någon att prata med, har du en stund över?

Hur vet du att hon inte vill veta? Troligtvis borde hon märkt något på honom ändå . Otrogna killar har sitt lilla speciella beteende 

För att fasaden är väldigt viktig för henne, kärnfamiljen. Jag vet att de har det okej i sin familj, men någon vidare kärlek dem emellan är det inte. Det rullar på, slentrian. Skulle hon få veta detta hade hon må fruktansvärt dåligt men jag tror inte hon har varit stark nog att lämna. Men hon hade kämpat för att det skulle se bra ut... Hon skulle aldrig förlåtit varken mig eller honom (såklart). Jag hade nog berättat om han spelade mig ett spel från början, låtsades vara singel, men jag har vetat om henne hela tiden. Jag har gjort lika mycket fel som honom!

Jag tror faktiskt inte hon märkt något. Han har inte jobbat över eller varit borta andra konstiga tider, han har aldrig fipplat med telefonen i smyg osv.

Så du letar anledningen till att inte behöva berätta. Känner du henne väl, med tanke på att du vet hur hon hade reagerat ?

Tycker oavsett vad du tror eller vet att man alltid har rätt att veta trots anledning hit och dit. 

Gå på vad du själv hade velat. Hade du velat veta? Ja , berätta då. Vad gör det om du blir ovän med henne? Jag tror mest du är rädd för att bli ovän med honom.

Ja...

Ja ja, du tycker som du gör och jag tycker som du gör. Jag kommer inte berätta, han kommer inte berätta!

Det ligger kanske lite i att jag inte vill berätta för henne, för hans skull!

Känner henne inte. Behöver inte leta anledningar, jag vill inte berätta och det räcker som anledning för mig!

Hade du tyckt som mig hade du inte gjort så.

Jag såg faktiskt precis en film som handlar om detta tidlösa drama: Mannen, hustrun och älskarinnan. Väldigt, väldigt bra! Den visar hur mannen verkligen ÄR kär i sin älskarinna, och när han är med henne menar han verkligen att han ska lämna frun - men sedan KAN han inte lämna sin familj ändå, när det kommer till kritan. Se den, ni som är i samma situation: man känner igen sig! 

www.imdb.com/title/tt0051204/

Fast varför? Det är ju barn inblandade. Varför ska TS förstöra deras trygghet, om hon ÄNDÅ inte får mannen? Det vore ju bara ren ondska. Och frun mår inte bättre av att få veta detta heller - utan precis tvärtom. Låt den familjen vara ifred nu, TS.

kan ej citera?? Egentligen en ganska klassisk story men.. Vi träffades under en utbildning och klickade rätt snabbt och började ses utanför studierna som vänner. Iom att ingen av oss var tillfreds med tillvaron i övrigt så blev det likt en fristad att umgås. Minns jag rätt var perioden ca 1-1,5 år.

Vi var inte ifrån varandra under tidens gång. (Även fast vi kom överens om att det vore det bästa) Så gick det inte. Iallafall så bor vi ihop sedan några år tillbaka och har det bra. Det är såklart en process att gå igenom men jag skulle påstå att det gjort oss starkare tillsammans idag. Men med det sagt, jag hade inte gjort det för vem som helst. 

Men så fint att höra!

Han har hört av sig, han saknar mig och vill ses. Det var så fruktansvärt svårt att gå emot sig själv och säga nej! Jag vill ju inget hellre!!!
Han sa att det blir vi, nu var det bara lite renoveringar först. Det blev väldigt tydligt att han förhalar och inte väljer oss. Det gjorde det aningens lättare...

Du känner henne inte, men vet ändå precis hur hon skulle reagera, att yta är viktigt et.c.? Ändå tror du inte han pratar skit om henne och manipulerar dig?
Oj. 

Min exman och jag träffade på varandra under utbildningstiden. Han var i ett längre förhållande. Vi pratade och pratade på kafferaster och utanför universitetet, och blev ömsesidigt förälskade i varandra
Han berättade det först, jag uppmuntrade honom att se sin hemmarelation och verkligen ge den en chans.
Vi gjorde INGENTING med varandra. Inga kramar, inga kyssar, inget sex, inga hemliga möten, inga upphetsande sms.... ingenting. Jag tänkte att de skulle fortsätta, förväntade mig inte någonting alls.

Han separerade efter någon månad. Sedan inledde vi ett förhållande. Vi var ihop i 20 år, fick 3 barn och är fortfarande varandras nära vänner. Fin man!
Han var aldrig otrogen på något sätt under våra år.

Man måste kunna skilja guld från kattguld, och inte gå med på en massa skit och tomma ord från egocentriska killar som egentligen bara vill ligga och ha mer spänning.

Det är ju så löjligt uppenbart. 

Lite renoveringar först....?!?!?
Varför renoverar de om de så säkert skall separera? För att "höja värdet"?

Ja precis!

Fan, jag börjar inse att det varit en hel massa lögner! Vill inte tro det om honom... Vi har känt varandra så länge! Vilket jävla as- det kan inte vara sant!!!

Fast båda sidorna kan vara sanna. Han kan vilja skilja sig och vara kär i dig men ändå aldrig våga göra det. Han kan älska henne och vara kär i dig. Sen säger det såklart något om hans karaktär om han är otrogen utan intentionen att skilja sig. Denna storyn är nämligen i min värld bara försvarbar om man träffar ?the one? och inte kan värja sig mot känslorna och faktiskt skiljer sig. Inte att man kände attraktion, var otrogen, fast man älskar den där hemma och inte tänker skilja sig. Det är ett skitstövelbeteende. Sen är vi såklart alla människor som felar, absolut, men att hålla någon på halster som har känslor för en medans man går hem till någon annan krävs en extrem typ av egoism anser jag. 

Han vill inte leva resten av sitt liv med henne, säger han, men behöver rätt tillfälle för att lämna. Han hoppas jag finns kvar då...

Han är "the one" för mig men jag förstår precis vad du menar! Tack för ditt empatiska inlägg :)