Är detta ett normalt beteende från en vän?

visa henne den här tråden? 
Tycker du förklarat det bra i din TS. 

I värsta fall får du vara "taskig" och tala om att hon tillhör inte din familj. Hon är en vän, men hon beter sig som att hon tillhör den innersta cirkeln, så att säga, men det gör hon ju inte. 
Att hon pratar med barnen som om hon vore förälder, att hon blir sur när du/ni umgås med andra - hon måste inse att det finns gränser men hon verkar helt gränslös. 

Tycker du och din man ska prata med henne tillsammans, inte du ensam. 

Läskig kvinna den där Emelie. 
Låter som om hon har nästlat sig in i er liv helt och hållet.
Tänker på denna formulering:
Hon har fått kontakt med ALLA i min närhet, tränar på samma ställe, jobbar i samma bransch.

Jag skulle i er situation ta ett par steg tillbaka.
Fortsätta göra saker med andra utan att bjuda med henne. Lägga upp det som ni vill ha det och bjuda med henne när ni vill. Inte falla i fällan att bjuda med henne när hon känner sig förbisedd. Utan vara tydliga med att nu umgås vi med A och B. Vi kan träffas en annan gång. 
Sätta gränser för henne när hon tar för många steg in i er familj. Berätta att ni inte vill att hon pussar på barnen eller använder personliga namn. 
 
Jag har varit med om liknande människor. Som klivit in i en familj och gjort den till sin. Som tom tror att den är hennes och att mannen i familjen egentligen är kär i henne men inte vågar visa det. 

Förmodligen blir hon upprörd om ni tar dessa steg tillbaka. Men det är hennes känslor att hantera. Ni hjälper inte henne genom att hela tiden ge efter. 

Glömde förresten lägga till att hon inte blir arg på de andra kompisarna som umgås med oss. Det är bara mig och maken (främst mig) som hon blir förbannad på.
Sedan går hon och pratar om mig med andra. Och lägger fram "sin historia" om att vi ses utan henne. 
(Trots att det är en spontan träff och inte så utstuderad som hon verkar tro) 

(sss)
Problemet är att hon inte tar till sig det. Jag har pratat med henne. Min man har också sagt åt henne och frågat vad det är med henne när hon blir sur när vi umgås med andra. 
Som sagt så blir det likadant nästa gång. Det här har hållt på under en väldigt lång period. Det blir inte bättre. 

Vi kommer få prata med henne igen. Det har hänt nu igen under senaste veckorna. 
Som du säger, hon känns gränslös. Att förklara att hon inte är i innersta cirkeln kommer nog trigga henne rejält, kan jag tänka mig. Kanske behövs. 

Huala igen:
Det finns faktiskt en del av mig som börjar tro att hon inbillar sig saker (som att vi smyger bakom ryggen med att träffa kompisar och att hon "kommer på oss" med det).
Det där exemplet som du tar upp skrämmer mig faktiskt lite. Hon pussade mitt yngsta barn på munnen som bebis. Jag sa stopp och att "sådant gör vara vi i närmaste familjen". Hon slutade meb gjorde andra saker. Nu pussar hon på kinden, säger älskar dig och förväntar sig att mina barn ska svara tillbaka.
Angående min man.. låt oss säga så här: dör jag, så kommer hon hänga här mycket. Det är jag rätt övertygad om. Jag tror att hon ser honom (och en annan manlig vän) som den optimala maken. Hon pratar mer med honom än mig när hon hälsar på (som är rätt ofta). 

Hur mycket vet de andra då? NI måste nog förklara även för dem hur hon beter sig just mot dig/er. De andra kanske inte har märkt det. 

Kanske att din man måste bli osams med henne för att hon ska sluta hänga så hos er. Om det nu är honom hon suktar efter behöver hon ju tycka mindre bra om honom. Viktigt att han aldrig är ensam med henne för vem vet vad hon påstår till andra, har skett då. 

Ni måste styra upp hur ofta hon får lov att komma till er. 

Ni kan rita som man gör till barn. Rita en cirkel med ni familjen, som streckfigurer i innersta cirkeln. Sen nästa cirkel kanske är mormor/morfar mfl. Tredje cirkeln kanske är några andra vänner ni har och sen sätter ni henne i typ 4:e cirkeln. 
Använd teckningen och sitt med henne som ett förskolebarn. 

Är hyfsat säker på att Emelie kommer tagga ner om hon har en egen man. Så gräv djupt i både din och din makes bekantskapskrets och hitta någon att försöka lära ihop henne med. Det blir tidsödande men värt det om ni lyckas.

om nu nån orkar vara med henne, hon verkar rätt jobbig. 

Vi har diskuterat det med ett annat par, varav killen förstår och fattar inte vad hon gör. Men han är också så rädd att hon inte ska gilla honom, han ska ju "lösa situationen" så att hon inte blir sur på honom också. Problemet är att han är lite som en elefant i en porslinaffär och krånglar till det ännu mer för mig. Han är rar och vill väl, men är lite osmidig i sådana här situationer. 
Hans flickvän vet, men tycker att hon kan få komma. Hon verkar inte riktigt förstå det där konceptet med att "ibland måste vi kunna umgås med andra också", vilket skapar diskussioner mellan det paret sinsemellan. 

De andra paren är lindade runt hennes lillfinger för hon ställer upp så mycket för dem (lite hennes metod har jag märkt). Jag vågar inte prata med dem om det. Min man är en blandning. Han ser båda sidor. "Hon ställer upp så mycket, men fan vad komplicerat saker blir". Han är inte rädd att ryta i. Då sitter hon tyst, säger ingenting. Hon gillar inte när han säger åt henne. 
En gång fick han skälla på henne när han och jag satt på restaurang på vår bröllopsdag. Hon höll på att smsa mig och skälla på mig över en kommande sak med en annan vän, vilket gjorde honom förbannad. Han ringde upp henne och spenderade 15 minuter av vår middag med att skälla på henne i telefon och säga "Varför skäller du på henne men inte på <den andra vännen>?" Det var trevligt att få den stunden tillsammans. Suck. 

Men en tid senare är allt detta som bortblåst.

Haha, jag tror hon är i tredje cirkeln då. Så pass insyltad än hon i mina barns liv. Men jag tror hon själv anser sig i minst andra cirkeln. Men bra tips.
Oj, vi har försökt hitta någon åt henne. Hon är inte intresserad av någon! Hon ger aldrig någon en chans och hittar fel på alla. 

Om hon nu blir arg eller sur, vad är problemet med det? Låt henne blir det, bry dig inte. Om hon skickar arga sms, läs dom ett par dagar senare, inte när du är ute på middag. 

Hej

Denna vän låter väldigt gränslöst, verkar ha behov av att vara i centrum och har valt er familj till detta ändamål. 

Men ni måste ju sluta gå med i denna gränslöshet.
Bestäm hur NI vill ha det så får hon hitta sin plats utiftån det. Ge inte efter för hennes barnsliga uttryck. Det förstärker ju bara beteendet.

Sluta att vara så rädda för hennes känslor.
Hon blir sur och arg. Och? Vad spelar det för roll. Det är hennes känslor att ansvara för.
Hon skickar massa sms. Stäng av telefonen eller ställ in så att du inte ser att smsen kommer.

Sluta dalta med en vuxen kvinna.
Ni har pratat med henne men jag tror att ni behövdr sätta ordentliga gränser och hålla er till dem.
Sluta vara rädd för lite känslor.

Så här tänker jag. Lägg undan mobilen när ni umgås med era vänner eller på tu man hand. Sitt inte och smsa med henne under umgänget. Vill hon prata kan ni ta det senare.

Om hon blir sur, låt henne vara sur, börja inte förklara eller diskutera. Om hon snackar skit om er är det inte så mycket ni kan göra åt saken, förutom att dra ned på umgänget ytterligare.

Fortsätt umgås i de konstellationer ni vill utan att ta hänsyn till om hon vill vara med (då får väl hon styra upp nåt själv). Är ni trötta på henne är det ok att tacka nej till umgänge ("tyvärr, vi är upptagna då / vi har annat inbokat / nej tack, vi vill umgås med bara par B denna gång"). Vill ni sedan umgås med henne vid ett annat tillfälle är det bara att bjuda in eller tacka ja om hon föreslår nåt.

Om hon börjar tjafsa eller vara passivt aggressiv när ni väl umgås, säg att det är dags att gå hem och att ni får ses en annan gång. Varför slösa bort sin lediga tid på tjafs.

Funderat på ditt dilemma.
Seriöst får jag kalla kårar av det du beskriver. Framförallt att hon hänger så mycket hemma hos er och ser sig själv som en del av er familj. Men även av det manipulativa sättet att göra sig behövd på ett sätt att övriga familjer inte vill stöta sig med henne. På mig låter det som någon form av personlighetsstörning åt narcissism/sociopati hållet. Men här gissar jag bara.

Ni måste backa ut ur detta! Börja med att sätta gränser inom er familj. Vilka dagar hon får komma, vad som gäller för besökets längd osv. Ni får använda argument som Vi vill ha familjetid. Vi ska äta en supé på tu man hand. Nu ska vi lägga oss och se på film. Tänker att det är viktigt att göra det "mjukt". För av det du skriver får jag känslan att hon kan ställa till det om hon blir rakt konfronterad.

Man kan tro att hon försöker nästa sig in för att ta din man såsmåningom. Just att sura mot dig men vara trevlig mot honom snabbare.
Även om hon är överallt i ditt liv arbete, träning osv så stopp. Nej. Hon får hänga med sina vänner och släppa taget om er. Hade aldrig orkat med en så gränslös människa. 
Prata med henne båda samtidigt. Ligg lågt på Insta ett tag, blockera kontaktvägar. 
Hon verkar tro att hon liksom äger er eller dig iaf. 
Eftersom hon trots allt har egna vänner så är det ok att strypa kontakten tycker jag. 

Håller med

Hon verkar vara ute efter din man av vad jag läser. Du säger att det är en helt annan historia, men är det verkligen det?

Det har gått några veckor nu. Har haft annat att tänka på. Jag har tagit rådet att faktiskt bara låta telefonen ligga och träffa folk ändå. Utan henne.
Har haft ett par gemensamma kompisar här, med deras barn, några ggr. Emelie har ringt samtliga ggr. Men inte mig, utan mamman i den andra familjen. Frågar vad hon gör m.m. Hon vet vad de gör. Hon vet att de träffar oss. För hon ser våra bilar när hon åker förbi våra hem. 
Kompisen (helt ovetandes om allt) säger att vi ses. Emelie är arg på mig, det märker jag. Hon är kort mot mig, tilltalar mig knappt när vi möter på varandra. Och hon är även kort mot maken! (Kors i taket) Han tilltalar henne ändå och säger till mig (mellan oss två) att hon kan "fan bete sig som en vuxen människa" när våra barn är i närheten. 
Jag skakar på huvudet åt allt, förstår verkligen inte varför hon blir så upprörd över att vi ses utan att bjuda in henne. Hon kan ju träffa det ena paret utan att bjuda in fler. Så varför inte tvärtom? 
Hela den här situationen år så svår. När vi blev vänner för många år sedan var det inte på det här sättet. Det har kommit senare. Och det är synd. För när allt fungerar så har vi verkligen roligt ihop. Tyvärr börjar de ske allt mer sällan, pga sådana här situationer.

Jag tycker hon låter som en psykopat och vill ta över ditt liv med din man.

Att hon inte reagerar på när ni (du och din man) talar om för henne att hennes beteende inte är ok. Hon reagerar bara på vad du och din familj gör med andra förstärker den åsikten från mig.

Vad säger era andra vänner om det beteendet?

För er skull så blockera henne så ni kan få tillbaka ett bra liv med vänner utan att vara rädd för hennes humör/åsikt/reaktion.