Ni som skiljer er pga sexbrist

1) För att man klarar mycket mer än man tror. Att klara sig utan sex med en kvinna är inte ens svårt. Och här pratas det om att man får sex men för sällan.

Skäms inte! Tyck inte synd om dig själv! 

Lös bara problemet. 

Att du vill ha sex med din fru varje dag är förövrigt inget problem. Det är en tillgång. Däremot är det ett problem att du inbillar dig att ditt liv behöver ha sex med henne varje dag för att vara bra. Du borde istället vara tacksam över att du har en fru du vill ha sex med varje dag.

Framtung. Ofta är det andra problem som behöver pratas om och annan typ av intimitet i relationen som kvinnan saknar för att alls vara intressetad av att jobba på sexbiten. 

Att mannen berättar att han tycker han får för lite sex och sen blir sur när det inte bemöts med mer sex är inte att "prata" och problemlösa. Det är att förvänta sig att andra ska rätta sig efter ens behov. 

Det kan ju faktiskt  vara så att relationen i övrigt är perfekt och det är därför han trots allt stannar kvar i relationen. 
Det kanske bara finns ett problem i relationen och det är att hennes sexlust avtagit och inte hans?

Vem har sagt att han blir sur för att det inte hjälpte med att vara ärlig?  Han kanske bara blev ännu mer sorgsen och knäckt?
Han kanske bara hoppades på att hans känslor skulle tas på allvar?

Tycker du att man ska bita ihop och lida i det tysta och, särskilt som man, bara hålla fasaden utåt och vänta på ålderdomen?
Är inte det den verkliga intimiteten att våga visa sina känslor även om man också då visar sig svag?

Det är som att säga till en som svälter
Skäms inte! Tyck inte synd om dig själv!
Lös bara problemet.
Att du vill ha mat varje dag är förövrigt inget problem. Det är bara inbillning. Du borde istället vara tacksam för att du har aptit, tänk vad många som har anorexia..

Man ska inte lida för en sådan sak. Gör man det behöver man göra upp med sitt inre och utvecklas.

Sen kan man gilla det eller inte men ingen kvinna gillar en svag man varför hennes attraktion för honom kommer att minska om han visar svaghet. Det måste man vara medveten om.

Fast du måste väl ändå inse att till skillnad från mat som man behöver så gott som dagligen så behöver man inte ha sex med sin fru varje dag. Det är ett påhittat behov som inte har grund i verkligheten.

Vem har pratat om sex varje dag? En gång i veckan vore för mig en dröm!
Givetvis så övetlever man utan sex, men kanske inte förhållandet. Och stannar man kvar så dör man sakta inombords. Och Luke, det är också symboliskt , man dör inte inombords på riktigt, jag vet, men det är en omskrivning för att försöka förklara för andra hur det känns..
Att ha sex eller inte, är till skillnad från att äta, starkt sammanknippat med att bli bekräftad på att man duger. Hela ens identitet bygger ju på att man duger till partner. Blir man då varje dag påmind om att man inte duger så tär det ner en till slut. 
En man tänker i snitt på sex 6ggr per timme har jag läst någonstans och om då sex är någonting negativt i mannens liv, så tänker han alltså automatiskt negativa tankar i snitt var 10e minut under hela sin vakna tid, dag ut och dag in..

Klart man ska prata om behovet av sex och viljan att ha mer sex. Men få män är beredda på att prata med kvinnan om varför det blivit så. 

Finns i princip inga perfekta relationer. Det kan vara att kvinnans lust bara dör. Men mest sannolikt är att något har lett fram till det. Oftast pressad på mer (otillfredsställande) sex. Fel sorts sex. Det som ses som definitionen av sex är ofta något mindre tillfredsställande för kvinnan. Läser man statistik om hur nöjda kvinnor är med sexlivet i Sverige så vill de flesta kvinnor ha mer sex som leder till att även de får orgasm. Dvs inga snabbisar. Och dessutom vill kvinnor lösa knutarna i relationen innan de har sex. 

Det är en lång diskussion i sig. Men en man som vill klaga på för lite sex har inte öppnat sig för möjligheten att kvinnan kanske redan tycker att det är för mycket sex. 

Det jag vill poängtera är att du utgår från att du ska lufta dina känslor. Men är du beredd på verklig kommunikation och problemlösning, öppen för att du kanske måste gå med på mindre sex istället om du ska möta kvinnans behov också? 

Som Luke skriver. Tjat om sex leder ytterst sällan till just det. 

Jag måste först säga att jag inte tycker att du är dålig. Att tänka som du gör är fullständigt normalt. Men likväl är det inte ett tankesätt som är vidare konstruktivt och något man behöver kämpa sig förbi.

Jag tänker säkert på sex 6 ggr i timmen. Jag har sex med min fru max en gång i månaden. Likväl tänker jag positiva tankar om sex.

Och nej, jag ser inte sex som något tecken på att jag duger. Jag vet att jag är bra oavsett hur ofta vi har sex. Det är inte sammanlänkat.

Själva problemet är just att man ser sexet som en bekräftelse istället för ett fysiskt behov. Man ska inte ha sex för att få bekräftelse. Inte heller se brist på sex som ett personligt misslyckande. Man behöver bygga sig starkare än så.

Helt sant.

Skulle kunna säga "vi gör båda vad vi kan men det räcker inte, vi kan inte ge varandra vad vi behöver", men tänker att det blir för komplicerat för barnen.

Det för jag inte Autokorrekt delade dåligt. Jag säger att otrohet och svek är en egen anledning till varför förhållanden tar slut. Även brist på intimitet.

Fast går det öht att säga att någonting är en anledning till otrohet?

Jag skulle snarare vilja påstå att många olika saker kan vara anledning till missnöje... men hur man sen väljer att hantera sitt missnöje har inte med problemet att göra öht utan beror mest på vem man är som individ... där vissa väljer otrohet väljer andra andra alternativ.

Det här är så sant. Man måste inte ha sex varje dag även om det är härligt i perioder. Men att aldrig ha sex i ett förhållande gör att man som du skriver varje dag blir påmind om att man inte duger ens för den som säger sig älska en. Och det tär vansinnigt mycket på självförtroendet och hela det psykiska måendet. 

Fast nu verkar ju du, utifrån en tidigare post i den här tråden, varit med om tjatsex och övergrepp. Det är som att vi pratar om frukt och du pratar bara om äpplen medan jag pratar om bananer. Samma övergripande ämne men inte samma detaljer.

 Det är inte samma utgångsläge som att jag (som inte varit med om övergrepp) anser att sex är en viktig del av min relation. Om min lust nu helt märkligt mattas av från att jag har varit game 2-7 gånger i veckan till att inte vilja alls förväntar jag mig faktiskt att min man tycker något om det. Jag tycker det är fullt rimligt att han vill prata om det och tillsammans hitta en lösning. Der är inte ok av mig att lägga över det på honom att han är onormal för att han vill ha sex. Det är inte heller samma sak som att han tjatar på mig, kräver ngt av mig eller att JAG VÄLJER att ställa upp för att han ska bli nöjd osv. Klart som han att man tappar respektive lust av tjatsex. Men man kan ju också INTE låta förhållandet innehålla det.

Skulle vi gå, säg tre år, med sex en gång i månaden enligt min önskan och han vill 2-7 gånger i veckan så är det ett problem i relationen. Även omvänt. Då är vi inte nöjda. Min älskling är min prioritet. Jag är hans. Då måste man ju vilja att den ska vara lycklig och nöjd.

JUST FÖR ATT han älskar mig kommer han inte att lämna mig. De flesta par tror jag väljer att harva på i kärlekslösa relationer just för att man älskat varandra länge, delar ett långt liv osv. Betydde ni mindre än ni gör (ni som inte vill ligga och måst dåligt av det) skulle ni blivit dumpade för länge sedan. Just för att det finns /har funnits kärlek med stannar era partners. Eller kanske för att de om de tjatar på er får ligga och problemet aldrog löser sig egentligen. Nu släcker bara bränder!

JUST FÖR ATT  min man älskar mig tjatar han aldrig någonsin eller kräver av mig, han förför istället.  JUST FÖR ATT jag älskar min man (på riktigt) gör jag allt jag kan för att odla min lust. Aldrig kommer han att leva utan sex och intimitet om han vill ha det och behöver det. Förutsatt då att han INTE begår övergrepp! Om jag inte kan möta upp honom på någon nivå som är rimlig för oss båda (kompromiss) så är att göra slut ok.

Om vi övergår till att aldrig mer ha sex är det absolut en sak som kan göra att vi växer isär som par. Jag kommer inte att leva resten av mitt liv med honom om han lägger ner allt i vårt sexliv. Vi behöver inte fysiskt ligga med varandra (saker kan ju komma i vägen) men vi måste vilja ligga med varandra. Viljan är A och o. 

Så bra skrivet. Du bryr dig och förstår!