Hur många julklappar till barnen?

Har bara ett barn, så det blir kanske lite mer än för de som har 3-4 barn att fördela pengarna på. 

I år tror jag det blir 6-7 saker. Men jag tänker mer på vad han önskar sig och hur mycket det kostar istället för antal presenter. Han är 11 år nu och småpryttlar vill jag inte varken ge eller ha i hemmet. 

Det blir grejer till datorn och kläder, någon cool grej att sätta på väggen, kanske ett minikylskåp med roliga drickor i att ha sitt rum. 

De får en lite större present var (typ större lego-sats), en bok, ett par klädesplagg och något roligt eller gott. Försöker göra det ungefär lika när det kommer till värde, men kan sätta in pengar på deras personliga konton för att balansera.

Som vissa andra skrivit, bättre med få genomtänkta saker än en massa bara för att. I år får mina barn 7 klappar var + 2 av släkten + 1 var från varandra. Det brukar vara 4-5 + 1-2 spel som de får tillsammans. + att de får 2 klappar var av släkten men nu har de så olika intressen så de får bara egna saker. De har också gjort bra önskelistor med många nyttiga saker som gör att jag köper någon extra. Till födelsedagen brukar de få 3-4 saker + 1 från syskonet. 

Tänker inte så mycket på summan, men det brukar alltid finnas en lite större som t.ex. ny dator, ny telefon. Men det behövs ju inte varje år men att det är någon klapp som blir lite mer "huvudnummer". Brukar också alltid finnas med något mer nödvändigt som de faktiskt brukar uppskatta förvånansvärt mycket som t.ex. ett extra stort och tjockt badlakan, lite finare sängkläder och liknande. 

Vår 18-åring får troligen några paket sockar, för det är vad man får om man inte orkar säga vad man önskar sig.

Men han är nöjd med det han har, så varför ska man köpa bara för att köpa?

I år kommer de få 14 st var och en gemensam. Sen kommer de få från närmsta släkten också men där vet jag inte antal.

Så du kräver en "beställningslista" för att kunna handla julklappar? 

I många familjer är önskelistor bara just önskelistor, inte något man måste skriva för att få en julklapp. 

Men visst, han är 18 och nöjd så det kanske inte spelar så stor roll. 

Så du kräver en "beställningslista" för att kunna handla julklappar? 

Så träffande! Min pappa har suckat i alla år över att min mamma tolkar önskelistan som en inköpslista och jag har blivit likadan
Nu får inte vår dotter alltid allt som står på listan men rätt mycket betar vi av.
Just i år ligger det 8 paket och väntar. Kan bli några till. Det på listan som vi inte har köpt har vi pytsat ut till andra som vill handla klappar åt henne.

Ingen aning om vare sig hur många paket det är eller för hur mycket. Vi har handlat saker som de behöver på ett eller annat vis har nytta av. Den stora presenten är fjällresan vi gör så de är fullt medvetna om att det inte blir så mycket klappar (men det blir fler än de räknat med). Det är varsin billig mobiltelefon (första egna telefonen) med skal till, böcker (gemensamma presenter), nya skidhandskar, den årliga tandborsten (de har fått en varje jul så det är tradition). Sen blir det väl något klädesplagg från mormor också och eventuellt någon annan present. 

Några av de jobbigare minnena jag har från min barndom var när familjen inte snackade ihop sig så man fick samma sak av flera personer.

Tre år på raken fick jag SAMMA present av min pappa och min styvfar, och var tvungen att bestämma vems present som skulle lämnas tillbaka. Vilket är rätt jobbigt när man har komplicerad relation med båda och den ena parten bor 30 mil bort och inte firar jul ihop med en. Så då blev det ju alltid styvfars present som fick lämnas tillbaka och så skulle man bo med den surgubben efteråt.

Och det var inte ett paket kritor det gällde då utan min huvudsakliga present, som ett hängsmycke, en freestyle osv. Alltså saker som man inte gärna vill ha två av i lådan men hemskt gärna en. Och jag fick inte mycket julklappar överhuvudtaget jämfört med andra.

När jag var mindre var det släkten som köpte dubbelt eller tre av samma leksak och då fick man bara behålla alla för ingen brydde sig om att byta/hålla reda på kvitton.

Så JA jag har varit noga med önskelista och vad jag säger till vilken mor/farförälder så att vårt barn ska slippa ha det så, för det var bara riktigt deprimerande. Och sen tycker jag inte man ska köpa till någon som är helt nöjd med det de har. Vi köper hellre saker till vår son när han kommer på att han behöver något.

Är han nöjd med att inte få några presenter är det såklart bra att inte köpa några, men du skrev ju att han inte önskade sig något. Att inte önska sig något är inte samma sak som att inte vilja ha presenter. Min dotter på 17 år önskar sig inte heller något, hon vet helt enkelt inte vad hon vill ha, men det betyder inte att hon inte vill ha presenter. Nyss var hon "tvungen" att skriva en önskelista (för lillebror är 5 och "skrev" en och då är det klart att hon gör det också) och då skrev hon en liten spontan dikt om att hon önskar sig en överraskning.
Även om man inte behöver någonting är det ju ändå fint att få något bara för att, utan något behov. Man blir ju glad av att någon visar omtanke och funderar vad man kommer att tycka om.

Inga leksaker? För mig betyder julklappar till barn leksaker, leker inte barn med leksaker längre?

Förstår inte varför någon lägger sig vilket antal julklappar en förälder ger sitt barn. Finns väl viktigare saker att engagera sig i, Är de kanske avundsjuka?

Alltså.
Alla familjer har OLIKA förutsättningar inför denna jul, liksom alla de föregående och de i framtiden. 
Trådar som denna får mig att fundera på varför det är så viktigt att veta att man är enligt normen.
Köper jag tillräckligt många paket till mina barn? För få, för dyra, för billiga?

Man köper det man kan och förmår. Förhoppningsvis köper man inte julklappar för mer än ekonomin tillåter (särskilt inte detta år). 

Våra barn brukar få betydligt fler julklappar och för högre summa än de får i år. Detta eftersom vår ekonomi tillåter det. Eller ja, tillät. I år behöver ungefär 50% av vår budget för klappar gå till inflationen... Eftersom mat, godis och belysning är viktigare än sakerna de öppnar. 

Det betyder dock inte att våra barn får för lite. Troligen bara att de fick alldeles för mycket innan denna jul, och nu ska komma ner på en mer balanserad nivå för vad LAGOM är enligt oss.

Det jag vill säga är - varför bry sig om vad andra gör och anser vara rätt? Det är väl ändå det vi vill lära våra barn att inte göra? Inte jämföra sig med tex influencers perfekta liv osv...

Tycker inte fler julklappar alltid är bättre. Hellre då att man köper några färre men av högre kvalitet eller sånt som barnen faktiskt vill ha. Kommer ihåg en jul när jag var tonåring och vi firade med mina kusiner. Kusinerna fick bokstavligen ett berg av julklappar och de orkade inte ens öppna alla. De tröttnade halvägs igenom. En sån gång känns det ju bara som slöseri på pengar. Jag kommer ihåg att jag inte ens var avundsjuk för att de fick fler presenter, det kändes bara lite äckligt, liksom. 

Jag kommer ihåg att jag inte ens var avundsjuk för att de fick fler presenter, det kändes bara lite äckligt, liksom. 

Själv minns jag det året jag fick mitt dockskåp i födelsedagspresent (dec) och sen på julafton kom alla möbler inslagna i olika paket. Jag hade hur mycket som helst att öppna och var överlycklig. Skulle gärna ge dottern massa paket men som den tonåring hon är önskar hon sig lite dyrare grejer och då blir det färre saker.

Det var tydlig i trådstarten varför TS bryr sig. Och inte konstig att man bryr sig om man har folk på sig jämt som kritiserar.

Vi hade köpt ett par men lämnat tillbaka dom nu för barnen har varit dumma senaste tiden så i år blir det inga.

I normala fall brukar det ligga ett par stora legobyggen under granen men i år blir det inget sådant då vi åker iväg. Vi frågade i våras barnen om de ville ha många presenter eller att vi åkte iväg och gjorde något och de valde då skidresa. Lego kommer de säkerligen få ändå under året (det och mjukisdjur är vad de leker med, tvillinggrabbar på 9 år).