Sambon och jag starkt oense om hemmet.

Hittar nån slags mellanväg.
Om man vill fortsätta leva tillsammans förstås.
Om en vill bo i ett kliniskt rent och icke-plottrigt hem och den andra är extrem bohem och sprider ut sig så kanske det inte är rimligt.
Men om viljan finns så kan ni säkert hitta en modell som funkar. Kanske kan hen få ha lite stökigare i ett visst rum, men att i köket tex så ligger det inte post på micron, det hänger inte kläder på köksstolarna?
Och att man har en lagom nivå på "plock" och städ.

Kompromissa. 

Om möblerna används till något är det svårt att göra sig av med dem, men det finns de som använder möbler som prydnadssaker mer än funktioner. Om detta är fallet hos er, kan din sambo nöja sig med färre prydnadssaker?
Jag får en bild av ett sådant generiskt hem som bygger på med omsorgsfullt utvalda loppisfynd och auktionsinrop. Ett sådant går att skala ner ordentligt och dessutom tjäna pengar på att sälja retroböset vidare. 

Man behöver nog få bättre koll på vad den andre har för smak och behov.
Övermöblerat och plottrigt kan ju vara allt från genom tänkta stilleben, till blindhet för röra...

Smak och känslighet för intryck varierar. Och också budget....

Inred ett rum var i er egen smak så har båda fått sin vilja igenom.