Vad gör man åt "bitbarn" på dagis?

Jag har lite samma fast min son blir riven istället.
Långa djupa rivsår. Men vi accepterar det inte
och efter att det hänt två dagar i rad pratade jag med
chefen för förskolan och hon blev lika arg som jag,
hon sa att det var bra att sådant här kom fram.
Hon pratade med personalen och hela förra veckan
var det lugnt. Nu hände det i måndags igen
ochdå sa jag ifrån ordentligt, ser jag att han
är riven igen under den här veckan pratar jag
med chefen igen och kräver en ändring.
Det borde du också göra, för som den chefen sa,
både föräldrar och barn har rätt att känna sig trygga med dagis.

Tack för ditt svar Sicali!
Det ligger någonting i det du skriver, absolut. Det borde vara en självklarhet att jag och Fanny känner oss trygga när hon är där. HUR det ska gå till har jag ingen aning om faktiskt, men det är mitt mål.

Jag får prata med personalen igen imorgon, hon som jag pratade med idag skulle prata med resten av personalen imorgon.

Hur det går till är upp till dem
att komma på, i samråd med bitarens föräldrar
men du måste säga till på skarpen imorron
att du inte går med på det här längre.
Ditt barn är litet och skall naturligtvis inte
utsättas för bitmärken var och varannan dag.
Som nån sa, vi vuxna hade aldrig accepterat en
sådan behandling på vårt jobb, varför skall då våra
små barn göra det?
Nu var jag inte hälften så självsäker som jag låter i början
men efter att ha frågat runt lite och pratat men chefen
så känns det som att man har lite mer att komma med.
Man vet lite mer vilka rättigheter man har.

Hej på dig.. Jag har en son som var den som bet på dagis =/ o jag tycker att du ska prata med personalen om problemet. Jag tycker att d är konstigt att dem inte säger till dig vad som har hänt o att du får upptäcka d själv. Min son bet ofta en pojke o d blev väldigt ohållbart, jag mådde så dåligt över att han bet o pojkens föräldrar för att deras son alltid kom hem med bitmärken.. Vi hade ett möte o sen tog vi upp d på föräldramötet o vi hade väl kommit på en lösning för att min son ändå skulle kunna gå kvar på dagis, för jag var på vippen att ta honom därifrån för jag gruvade mig för att hämta honom varje dag för jag visste ju att d hade hänt något.. Vi visste att resurserna var små men dem skulle försöka punktmarkera honom.. D låter hemskt allting men d funkade, o vi pratade mkt. Jag tog även kontakt med den andra pojkens föräldrar o vi pratade. D kändes mkt bättre o min son slutade bitas, o när hans kusin började på samma avdelning var allt som bortblåst.Phu!! Jag vet inte om min son kanske var otrygg på dagis o kunde inte komunicera på något annat sätt. Men jag tycker att du ska ta upp problemet o säga att d inte är acceptabelt.. Kram

din flicka måste bita tillbaka!! barn är barn.. jag har märkt att när barn står på sig och biter eller slåsr tillbaka slutar oftast mobbaren.. det är väll så oxå när barn blir äldre.. dom ger sig på nån får man en smäll tillbaka så backar dom o tänker det funkade inte!!

vi hade en pojke som bet vi pratade o pratade sa nej o bla bla gjorde verkligen allt.. pratade med pojkens föräldrar tills pojken själv vart biten och fattade att det gjorde ont och slutade bitas helt.. han gav sig aldrig mer på killen igen..

man blir oftast på pedagogiskt när det gäller barn utan att tänka att det är oftast "djungels lag"
det är bevisat att pojkar eller barn brottas med varandra för att vissa vem är starkast vem det är som bestämer.. vem man kan köra över eller inte..

Bita tillbaka rekommenderar jag som barnskötare inte. Ett barn som regelbundet rivs eller bits ska punktmarkeras. Resurserna är små, men det går att göra mycket.
Vi gjorde så om vi hade barn som var på andra, att den av oss som jobbade mellan-tid den dagen, hela tiden kollade var barnet höll hus. Bett kan ske på 1 sekund, men det blev absolut färre risker.

Sicali: Att bett o riv förekommer NÅGON ENSTAKA GÅNG kan hända. Personalen har inte ögon i nacken, men händer det ofta ska "plågoanden" punktmarkeras. Hoppas chefen ger personalen resurser också o inte bara krav, men annars var det bra att du sa till. Sa du till personalen först? Det ska man göra.

Håller inte med om att det bara är upp till förskolan att ordna detta. Tycker även du ska vara med när man diskuterar saken, både för din, ditt barns o de andras skull.

Min son har autism och även om han inte bitit eller rivit regelbundet o väldigt sällan, har jag berättat på föräldramötet om honom. Sagt att om han gör "småbarnsbeteende"; han är 4.5 år; får personalen säga att det är han till föräldrarna. Menar bett o riv då. Har även sagt att personalen får ge dem mitt nr om de vill veta mer om autism. Detta blev mycket uppskattat och händer det nåt i framtiden, har vi en bra grund.
Det kan ju va så att det bitande/rivande barnet är under utredning eller köar till utredning för nåt liknande. Då är man inte alltid beviljad resurs eller så har man inte fått nån än. Personalen får inte säga om barnet har nåt handikapp, om det inte syns. Innan vi hade diagnos hade personalen min tillåtelse, att tala om att det var min son som ev. bitit, pga. han nästan inte pratar. Hade problemen blivit stora, hade jag legat på om resurs.

Jag tror också att punktmarkering är det som hjälper och det är det som jag har erfarenhet av efter att ha jobbat som vikare på en förskola.

Däremot var det VÄLDIGT noga med att alltid berätta för föräldrarna att barnet blivit bitet eller bitit någon annan. Föräldrarna ska inte behöva upptäcka bitmärken, eller blåmärken från från andra skador, utan att veta vad som hänt.

Man talade däremot ALDRIG om vem barnet blivit bitet/rivet/skadat av.
Föräldrarna ska inte behöva konfrontera varandra själva, utan det ska gå via förskolan.

Tack för era svar!

Fanny kommer däremot inte bita tillbaka, då borde hon redan gjort det, och det är heller ingenting jag vill uppmuntra henne att göra, tvärt om.

Men punktmarkering låter däremot som ett alternativ. Nu ska jag ju snart lämna henne (kl 7.30) och då tänker jag föreslå att dem får ha någon som följer efter det här barnet som biter Fanny (och de andra barnen).

Tidigare imorse så började jag gråta, för det känns så himla otryggt som det är nu när hon är på förskolan.

Och även om dem har en personal som kollar extra på barnet som bits idag, så kommer jag att behöva klä av Fanny på dagis när jag hämtar henne, för jag vill se om det är något nytt märke. Vettigt? Vet inte, men jag är så trött på att hitta nya märken hemma varje gång.