Hej,
Jag vet att jag är några år för sen, men vill ändå säga att jag fick reda på , i september förra året att min mamma hade ALS, det har självklart tagit hårt på alla närstående. Jag jobbar som personlig assistent åt henne , och ser därmed hur hon försämras.. nu senaste har jag märkt att hon blivit mycket försvagad i högerhanden t.ex. Vi är en sån familj som inte pratar känslor, vilket jag personligen tycker är både jättehemskt och på samma gång lite skönt. Det känns hemskt att säga så men jag känner så och jag kan inte hjälpa det. Jag är snart 21 år och arbetar 5-6 dagar i veckan hos min mamma, och har fått så mycket ansvar på mig att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen.
De påstår att det är en ovanlig sjukdom, men sen jag fick reda på att min mamma hade ALS så har det kommit fram att många omkring där vi bor också har eller har haft den.
Läkarna kan inte svara för om det är en ärftlig variant eller inte, så det går ju en del tankar på "tänk om" men försöker att inte tänka så mycket på migsjälv, utan mer på mamma.. men tyvärr så orkar man ju bara så mycket.
Sänder en tanke till alla därute som har fått lida så mycket på grund av ALS