Hej allihopa!
Idag har varit en riktigt kass dag och jag behöver gnälla av mig och få stöd av folk som förstår hur jobbigt det också kan vara att vara transplanterad ibland...
Idag var jag på provtagning, skulle ta om mitt Takrolimus eftersom det låg på 56! sist!
De har sänkt dosen så idag var koncentrationen "bara" 22!
Jag är innerligt trött på att det svänger så som det gör och idag mådde jag jättedåligt!
Jag har haft diaré i några dagar pga av den höga koncentrationen vilket har lett till att jag blivit rejält uttorkad även om jag har varit noga med att dricka ordentligt och mycket dessa dagarna.
Jag orkade knappt ta mig till sjukhuset för provtagning och på väg hem fick jag stanna bilen och gå ut och andas för att jag mådde så dåligt,kunde knappt andas.
När jag om hem så tog jag min medicin och efter 5 minuter så spydde jag mitt på golvet!
Jag orkar inte längre, jag är trött och andfådd och det känns som att jag har en rejektion på G
Jag pratade med läkarna i Lund och de sa att om jag mådde dligt skulle jag söka akut i Kristianstad.
Jo tack, jag ringde upp min sköterska i Kristianstad och alla kardiologer förutom en var borta idag och han hade inte tid så jag drar mig för att åka till akuten.
AT läkarna vill inte ta i ig med tång, för mitt hjärta kan ju hoppa ut ur bröstkorgen på mig och landa i deras knä...
Jag får avvakta till imorgon och se hur det känns, men om det fortsätter så här så har ag nog inte mcket till val än att söka akut, vänta där i 6 timmar för att sedan ändå bli skickad till Lund och tillbringa Julen på sjukhus
Jag har mått dåligt i lite mer än ett år nu, sedan Matea föddes, den graviditeten tog verkligen på krafterna, det blev så tätt mellan barnen, bara 18 månader och det var inte planerat.
De sa att ur medicinsk synpunkt var det ingen fara med en graviditet till så snabbt eftersom första hade gått så bra, jag behöll ju barnet för jag skulle aldrig självmant välja abort, det strider mot allt jag tror på och jag älskar mina flickor mest av allt i hela världen.
Men nu sitter jag här och mår skitkasst, jag vill bara vara frisk för min familj, orka vara glad och leka med mina barn, finnas för dem, älska dem och ta hand om dem!
Näää, jag ville bara få ur mig detta, förlåt om jag gör er deprimerade med mitt kassa inlägg!
God Jul och kram på er allihopa/Marija