• susye
    Äldre 23 Jun 01:38
    118664 visningar
    86 svar
    86
    118664

    Att förlora ett vuxet barn, någon mer som gjort det?

    Jag förlorade nyligen min 21-åriga son.
    Allt skedde så plötsligt o oväntat.
    Är fortfarande lite i chock o i förnekelse tror jag.
    I ena stunden förstår jag att han är borta o i nästa känns det helt overkligt.
    Känns så SJUKT att gå till en grav där det på gravstenen står min egen sons namn.
    Det ska INTE vara så.
    Barn ska inte gå före sina föräldrar.
    Känns som om många tycker att änglaförälder är man bara om man förlorat små barn.
    Men ett barn är alltid ens barn oavsett ålder så jag kallar mig (tyvärr) änglaförälder.
    Kan bara säga att SMÄRTAN är den värsta man kan uppleva o den måste jag leva med resten av mitt liv. Gråter
    Finns det fler som förlorat barn som är lite äldre?
    Inte bara vuxna men lite äldre typ tonåren o uppåt.
    Behöver prata med er som förlorat barn i tonåren eller som vuxna.
    Orkar du så hör av dig.

    Kram från en mamma till 2 barn på jorden o en i himmelen

    Du fattas oss min änglason Hjärta HjärtaHjärta

  • Svar på tråden Att förlora ett vuxet barn, någon mer som gjort det?
  • susye
    Äldre 23 Jun 20:01
    #11
    NattensStjärnglans skrev 2010-06-23 16:21:59 följande:
    Usch... kan inte sörja på samma sätt som du eftersom du fick ha din son hos dig iaf ett antal år. Förlorade min son när han fortfarande låg i magen. Men sorg är förskräcklig. Hoppas att du kan få tid och rum att sörja. Jag ska skänka en tanke till din son. Kram
    sorg är alltid sorg.
    beklagar förlusten av din son
  • susye
    Äldre 23 Jun 20:02
    #12
    mojsan skrev 2010-06-23 18:13:57 följande:
    Hejsan!!

    Beklagar förlusten av din/er son.
    Smärtan är lika stor, liten el. stor spelar ingen roll!!
    Man kanske sörjer lite olika bara,
    men ens barn är alltid ens barn!!!

    Vår flicka var ganska liten, 2år&3mån.
    Jag är med i en förening som heter FEBE,
    den är för alla som förlorat barn, oavsett ålder & orsak.
    Huvudföreningen finns i Kista, men det finns även
    lokala föreningar ute i landet.
    Dom finns även på nätet,
     www.febe.net 

    Hoppas att du kan finna någon att tala med,
    och som orkar lyssna.
    Lycka till!!
    Många varma styrkekramar........

    /maria, mamma till
    änglaprinsessan Alice
    tack för rådet om FEBE
    ska kolla upp det

    beklagar sorgen efter din lilla tjej
    prata om sorgen efter ett barn kan man nog göra med alla som förlort ett barn oavsett barnets ålder

    kram
  • Äldre 24 Jun 13:00
    #13

    Hej...jag finns för dig det vet du...och du finns där för mig och det är jag så tacksam för. Skönt att få prata med dig som förstår och vet hur det är.

  • susye
    Äldre 24 Jun 15:59
    #14
    Misery skrev 2010-06-24 13:00:11 följande:
    Hej...jag finns för dig det vet du...och du finns där för mig och det är jag så tacksam för. Skönt att få prata med dig som förstår och vet hur det är.
    detsamma söta goa rara du Hjärta
  • susye
    Äldre 2 Jul 01:17
    #15

    3 månader
    1/4 år
    O jag har klarat det hittils
    Men hur?
    Ingen aning

    Du finns med mig i varje andetagmin änglason HjärtaHjärtaHjärta

  • Äldre 15 Jul 00:51
    #16

    Jag e bara 18 år o har inte barn.. men jag beklagar verkligen sorgen :(
    Det e självklart inte bara småbarn som ska få kallas änglabarn.. oavsett hur gammal man än är kommer man alltid vara den lilla flickan/pojken i sina föräldras ögon.

    Massa kramar till dig..

  • susye
    Äldre 15 Jul 12:37
    #17
    bellzan skrev 2010-07-15 00:51:11 följande:
    Jag e bara 18 år o har inte barn.. men jag beklagar verkligen sorgen :(
    Det e självklart inte bara småbarn som ska få kallas änglabarn.. oavsett hur gammal man än är kommer man alltid vara den lilla flickan/pojken i sina föräldras ögon.

    Massa kramar till dig..
    tack jag behöver alla kramar jag kan få Hjärta
  • 0okiwi­o0
    Äldre 19 Jul 21:39
    #18

    Beklagar verkligen!
    Livet kan vara riktigt orättvisst :(
    Skickar massor utav styrkekramar.
    {#emotions_dlg.flower}

  • susye
    Äldre 19 Jul 21:52
    #19
    0okiwio0 skrev 2010-07-19 21:39:16 följande:
    Beklagar verkligen!
    Livet kan vara riktigt orättvisst :(
    Skickar massor utav styrkekramar.
    {#emotions_dlg.flower}
    tack, det behöver jag
  • Remsan
    Äldre 20 Jul 13:28
    #20

    Jag har inte förlorat ett vuxet barn. Min dotter var 15 månader gammal när hon dog. Och jag upplevde precis samma sak som du... Overklighetskänslan... Det oförståeliga i att stå framför en gravsten och se hennes namn i guldbokstäver... vetskapen om att "Aldrig mer"... Aldrig mer skulle jag få möta hennes blick, höra hennes röst, se henne leka med sin bror...

    All kärlek och värme till er i allt det svåra och ogripbara...

    Sanna


    "Bara ett andetag bort - Boken om mitt osynliga barn" litenupplaga.se/644
Svar på tråden Att förlora ett vuxet barn, någon mer som gjort det?