• ie84
    Äldre 27 Jul 20:20
    15616 visningar
    21 svar
    21
    15616

    Nyligen förlorat ett barn

    Hej

    Det man inte vill ska hända händer ...finns här någon som nyligen förlorat ett barn? Jag och min sambo förlorade vår lilla flicka i v 25 för tre veckor sedan.Idag hade begravning för henne, livet är så grymt och orättvist men det var en fin stund vi hade med vår lilla Astrid. Jag skulle gärna vilja komma ikontakt med flera som nyligen förlorat ett litet barn.

    Mvh //

  • Svar på tråden Nyligen förlorat ett barn
  • Erikan­erikan
    Äldre 31 Jul 00:27
    #11

    Å... En stor kram till dig!

    Vi förlorade vår pojke som var allvarligt sjuk, 13 juni. 15 juni födde jag honom i vecka 23+4. Vissa dagar är fruktansvärda, andra hemskare och andra fina. Vill du skriva mer och utbyta tankar så får du gärna skicka ett brev :).

    Stor kram till dig och din dotter!

  • Äldre 2 Aug 16:52
    #12

    hej..Grattis till Astrid och beklagar verkligen sorgen,gör ont att läsa att du går igenom det jag gått igenom,önskar ingen människa det..

    För 8 månader sen dog våra flickor i vecka 22,för 8 månader sen trodde jag aldrig att jag skulle vara där jag är i dag men jag har tagit mig så mycket längre än vad jag trodde var möjligt,dom tunga dagarna finns alltid,dom går det nog inte att komma i från men med tiden kommer ett litet hopp och man kan ändå tänka fina tankar om det som varit,att det som hände är både det sorgligaste och det vackrast man kan vara med om..

    Det är inte så här man trodde livet skulle bli när man insåg att man var gravid,aldrig att jag föreställde mig att välja barnvagn skulle bytas ut mot att välja gravsten..

    var rädd om dig!!
    Många kramar!!

  • Äldre 2 Aug 17:00
    #13

    Grattis till Astrid och beklagar att ni inte fick ha henne kvar. Vi miste vår son Max den 3 juni, vi fick ha honom i dryga månaden.

    Tyvärr finns det alldeles för många av oss änglaföräldrar men det har också vart det som hjälpt mig att hålla mig ovanför ytan. Vetskapen att jag inte är ensam. Andra som delar mina känslor och sorgen, hur vi blir bemötta eller inte bemötta alls.

    Många kramar

  • Erika f
    Äldre 2 Aug 18:04
    #14

    Hej,

    Vi förlorade vår pojke Max i v 42 den 28 januari i år. Han var så fin när han kom ut och det var så ofattbart att han dött precis innan förlossningen. Läkarna har inte kunnat hitta något fel utan det räknas som psd i magen.
    Ibland känns det så overkligt att man undrar om man verkligen varit gravid då vi är tillbaka på ruta 1 och det bara finns kvar lite kort och Max grav.

    Det som har hjälpt oss otroligt mycket var när jag kontaktade spädbarnsfonden (www.spadbarnsfonden.se). De är lite olika aktiva över landet men gå in där och se vad som är på gång i din del. De har samtals- grupper (bland annat) ett par gånger per år för de som någon gång har förlorat ett barn. Att träffa andra i samma situation och prata om vad som hänt, andras reaktioner, begravning och så vidare stärkte oss jättemycket. Det kändes väldigt konstigt i början att prata om Max för helt främmande människor men det blev det bästa för oss då alla vet precis var man är och vad man går igenom.

    Många kramar

  • ie84
    Äldre 2 Aug 21:52
    #15

    Tack snälla för fina ord!!

    Det är bara så hemskt att det finns så många som förlorat barn!!

    Har redan kollat in spädbarnsfonden och tycker det verkar intressant!!

    Månha kramar!!

  • Äldre 2 Aug 22:51
    #16
    ie84 skrev 2010-08-02 21:52:53 följande:
    Tack snälla för fina ord!!

    Det är bara så hemskt att det finns så många som förlorat barn!!

    Har redan kollat in spädbarnsfonden och tycker det verkar intressant!!

    Månha kramar!!
    håller bara med, det är så orättvist så det finns inga ord.

    Själv är jag så tacksam över nätet, att jag hittat fler som går igenom detta helvetet även om det är jobbigt att se att vi blir fler och fler.

    Hur går det för dig/er? Vad va det som hände?
  • Äldre 9 Aug 01:18
    #17

    Beklagar att ni inte heller fick behålla eran Astrid. Våran Astrid dog i samband med förlossningen den 20 april, hon föddes i v 41 efter en helt okomlicerad graviditet och förlossning. Det är helt fruktansvärt att ta sig vidare, men man har inte så mycket att välja på.  Hoppas ni kan finna lite ljus i vardagen och att ni orkar ta er vidare. Kram


  • susye
    Äldre 9 Aug 02:20
    #18

    Tittar bara in o beklagar er sorg o ger dig en kram.
    Har inte förlorat ett litet barn utan min 21 åriga son den 2 april i år.
    Kram

  • Patrik 272
    Äldre 1 Dec 23:41
    #19


    Hej.. Jag och min sambo förlora nu den 29e November vår lilla Melissa. Melissa blev tidigt bedömd som ett svårt tillväxthämmat barn, prematur. Men hon kämpa ändå på i magen ett bra tag utan att igentligen blivit allt för påverkad av en dålig moderkaka och försämrad näringstillförsel. Men i vecka 25 den 28e Okt bedömde dem tillståndet så pass illa att de ville ta ut henne med kejsarsnitt. Allt gick jättefint och bra och Melissa fick en jättefin start och förvånade ALLA att en sån liten tös på 420g kunde klara så mycket..

    Hon fick såklart ligga i kuvös med respirator och dylikt och hade inga större motgångar första veckorna. Hjärtan va fint, lungorna fina, hon andades mest själv och öppna ögonen fort så allt såg lovande ut trots att vi visste att det skulle bli en tuff tid. Men mot slutet började det bli tufft för henne med att hon inte längre vill ta åt sig näring, vätskeflödet blev sämre och samlades i buken och magen svullna upp som en ballong. Trots en operation kunde läkarna inte förklara varför men slutorden blev att tarmarna slutat fungera och inte kunde cirkulera vätskan och trycket på magen satte de andra organen i fara och Melissa blev sämre och i Tisdags blev det så illa att det fanns inte mer att göra.

    Lidandet hade blivit för stort för henne och hon hade i 1 månad och 1 dag kämpat tappert och överraskat alla stort med sin kämparanda. Livet e värt att kämpa för, ja den frasen har Melissa satt sin prägel på.
    Vi lät henne somna in i vår famn och hon somna tryggt och fridfullt... Det finns inget tyngre än att förlora sitt barn, detta va mitt första barn och det sluta såhär. Går inte beskriva med ord hur ont det gör men samtidigt en lättnad att hon slipper lida nå mer. Hon fick en ärlig chans i livet och hon tog alla med storm och kommer minnas som en kämpe och den underbaraste dottern någonsin.

    Nu väntar begravning och så. Ingen kan nånsin ta Melissas plats i våra hjärtan för hon lever vidare som en hjälte och en symbol för att man skall aldrig ge upp hur motstridigt det än kan se ut i livet. Älskar dig Melissa nu och för alltid och du kommer för alltid leva vidare i vårt hjärta. Vi hann med en fars dag du och jag och du blev döpt på sjukhuset. Nu väntar en sista vila för dig men du kommer aldrig va ensam!!!!
  • Äldre 12 Dec 16:09
    #20

    Hej!
    Jag och min man förlorade vår lille son för exakt 16 dagar sen...
    Förlöstes med akut kejsarsnitt men det räddade inte lille Liam som hade nån gång under sista veckan i min mage drabbats av massiva hjärnblödningar. Han klassades som hjärndöd några timmar efter förlossningen och dog kl 23.01 samma dag som han föddes....

  • Äldre 23 Dec 00:13
    #21
    jojjo108 skrev 2015-12-12 16:09:32 följande:

    Hej!

    Jag och min man förlorade vår lille son för exakt 16 dagar sen...

    Förlöstes med akut kejsarsnitt men det räddade inte lille Liam som hade nån gång under sista veckan i min mage drabbats av massiva hjärnblödningar. Han klassades som hjärndöd några timmar efter förlossningen och dog kl 23.01 samma dag som han föddes....


    Jag beklagar att er lille Liam inte fick finnas mer, blir så ledsen när jag läser det. Jag förlorade en pojke i magen för snart fyra år sen. Jag tänker fortfarande på honom nästan varje dag, men livet är bra igen! Det trodde jag inte då!

    Liam kommer alltid att finnas i era hjärtan, ta hand om er! Många kramar!
Svar på tråden Nyligen förlorat ett barn