Barnens farfar dricker/är bakfull när de är hos dem...

Jag hade inte lämnat mitt barn där om det inte är nyktert. Då menar jag inte att de inte kan ta ett eller två glas vin till maten, men de ska vara "opåverkade".

Nej, klart du inte överdriver eller har fel! Jag tycker du är snäll som ens låter dem ha barnen där. Mina barn hade inte satt sin fot hemma hos sina farföräldrar om en av dem varit alkoholist.

Precis så känner vi ju...Om man kan ta ett vinglas till maten far ingen illa av...Men han brukar alltid behöva chaufför dagen efter och det ska alltid rännas ut med båt och skoter osv...Och såna saker gör han ju rejält bakfull...Det vill jag och min man verkligen inte att våra barn ska vara med på...Litar inte på en som varit jätteberusad på kvällen/natten och sen sätter sig i en båt dagen efter :(. Därför var min man tvungen att ta detta snack en gång för alla...Men de känner att vi överdriver detta...Förmodligen för att de alltid haft det så...Han dricker varje ledig helg och det är så det bara är...Alltså ett normaltillstånd hemma hos dem :(.

åhhh jag lider med dig. Jag har samma problem. Fast att min svärfar dricker i när min son är där. Sist var julafton. Han tappade min svägerska barn (från stolhöjd). 
Jag tycker jätte mkt om min svärfar förutom detta. Han är förskolelärare och borde veta bättre också tycker jag.
Min man tycker också illa om det, men tar inte upp detta med dem. Jag har sagt ifrån att snart kommer det går fel och då kommer jag säga ifrån och då kommer jag bli svarta fåret. Jag tycker inte att det är fel att dricka vid sitt barn eller barnbarn om man nu gör det i rimliga mängder och man inte blir full. Ett glas vin till maten är inget fel.
Tyvärr blir det min svärmor som blir lidande. Min man blir jätte arg när jag tar upp detta för han tycker jag bara tjata om detta. Men det är ett problem i mina ögon.
Just nu vet jag inte vad jag ska göra alls.

Anonym det är lättare sagt än gjort. :(

Mina föräldrar fick inte passa våra barn mer pga mammas alkoholproblem. 
Hon tog det ungefär likadant som dina svärföräldrar.
Men jag ansåg att dom få gånger dom var där så kunde hon väl hålla sig nykter. Kunde hon inte det så har hon problem. Nu var hon ju alkoholist, även om hon aldrig erkände det själv, tyvärr.
Hon var jätte ledsen på mig och arg.
Barn förstår, mina barn förstod iallafall att mormor inte var som hon skulle. Dom tyckte inte om det.  

När vet man att någon är alkoholist?
vart sätter man gränserna?

Jag tror min svärfar är lätt påverkad. Efter två öl så är han vinglig.
Men sen vet man ju inte om han små super.
Mina föräldrar har mött honom på stan och min mamma säger att hon alltid tycker han luktar sprit.
Ja jag håller med henne, men inte alltid.

Om du tycker det är så jobbigt, varför befinner sig barnen där då? Jag har alltid trott att det var föräldrarnas uppgift att skydda barnen från de som de ansåg skadligt.

Nej det är ju det jag vet att de flesta inte alls hade låtit barnen vara där...Deras farmor är jättesnäll och ger dem väldigt mkt uppmärksamhet när de är där och självklart skyddar hon dem. Däremot har ju hans alkoholproblem pågått i 40 år så hon är väl så van att han dricker så det verkar inte vara konstigt att man tar båten eller skotern dagen efter bara man "verkar" fräsch...Här hemma rör vi inte bilen dagen efter en fest oavsett hur fräsch man än känner sig. Min man har dragit sig för att prata med dem för han mamma målar upp en fasad av att allt är så perfekt och när det inte är det så raseras allt och hon känner sig misstrodd och misslyckad som farmor. Hon menar att hon vaktar barnen så vad spelar det för roll om han är bakfull i soffan? Han pratar inte med vår dotter och ser henne inte ens...När vi var på miniweekend tillsammans med dem i somras så skulle vår dotter sova i deras hotellrum och han tog en öl till maten...Sen var han uppenbarligen och smygdrack på deras rum medan vi andra satt kvar vid matbordet...för han blev bara mer och mer berusad i alla fall. Då kändes det inte roligt att se det och sen veta att han skulle behöva chaufför dagen efter...Det behöver man inte kl.11 dagen efter om man bara druckit en öl. Både han och svärmor säger alltid att han ju bara drack en öl till maten...För de vet att det låter bra...Men i själv verket är det inte så det går till. Alla vet det men ingen törs prata om det. Nu har han i alla fall lovat att aldrig dricka när barnen är där. Ändå känner jag mig jätteorolig för att han ändå smygdricker under natten som han brukar göra och sen berättar han inte det och svärmor blundar för det för att slippa se det och låter honom sätta sig bakom ratten i bilen, eller i båten, skotern...:(. Usch...inte kul detta...

Jag tycker att när man inte kan vara utan, då har man problem med alkoholen. För dig och mig är det rätt lätt att acceptera och inte dricka om någon skulle be oss. Men om man ändå gör det för att man inte kan vara utan eller för att man "förtjänar det". Då är det ett problem. Men det är vad jag anser. Vet inte vad gränsen är.
Min mamma har varit alkoholist i hela mitt liv. När jag växte upp var hon periodare. Sen höll hon upp i ett år och sen började hon dricka igen, först en dag varje helg, sen hela helgen, sen en dag i veckan o varje helg och sen drack mer än hon var nykter. Sista tiden hade jag ingen kontakt med henne, för jag orkade inte. 
Jag lät min mamma passa barnen för att hon inte skulle bli ledsen o sårad och kanske dricka ännu mer, men min pappa, som idag är nykter alkoholist, och jobbar aktivt på KFL berättade för mig att genom att jag låter henne passa dom, så ger jag mitt godkännande till hennes drickande. 

Självklart ska vi skydda våra barn...Det är ju därför min man har pratat med dem...De har aldrig farit illa av att han har druckit...ÄN...Det är ju det vi vill förhindra. Sen älskar min man sina föräldrar och vår dotter älskar sin farmor och det vore tragedi om vi började säga att hon inte får vara hos sin farmor :(. Tänk dig själv för ett barn som älskar en person...att aldrig få vara där...Man vill ju därför lösa det på bästa sätt förstås...
Han är ju en människa även om han har alkoholproblem :). Med känslor och som är snäll.