-
-
Svar på tråden får ångest av att jobba... på alla jobb
-
Vet inte, jag har aldrig jobbat på något!Anonym (mia) skrev 2011-04-17 22:34:20 följande:Låter intressant, bibliotek kanske har "lagom" stress eller? Jag var ett par veckor på praktik under utbildningen, men inte mer. Det verkade vara en väldigt lugn miljö med trevliga personer.
Jag valde att jobba med som informatör och skriva texter och fotografera. Det är riktigt kul, men svårt att få heltid ens om man vill. Nu är jag ju inte så intresserad av att få heltid egentligen, så det är ingen fara. -
-
Nej det är kvalificerat arbete, endast socionomer, behandlingsassistenter och beteendevetare brukar få arbeta där. Det är ju som att arbeta i en hemmiljö. Även om det ska vara behandling så är det inget man gör hela dagarna, utan en stor del av tiden så gör man sånt som man gör i en familj. Det passar mig bättre än ett vanligt jobb, känns inte lika jobbigt att gå iväg när jag ska till mitt "andra hem" och min "andra familj". Det är ett mysigt jobb, men ibland kan jag få lite ångest över att man inte gör MER. Vill göra riktigt behandlingsarbete hela tiden för att känna att jag faktiskt arbetar. För det känns inte som ett jobb när man bara umgås med folk hela dagarna. Det är trevligt, men jag kan mer än så.Anonym (mia) skrev 2011-04-17 22:33:09 följande:Jag har läst sociologi som huvudämne. Va intressant, jobbar du där fortfarande, trivs? Men är det okvalificerat arbete, eller får du "socionomlön"? Så jag blir lite uttråkad, även om det egentligen är ett sådant jobb som ÄR bra för såna som mig. Man kan ju inte få allt perfekt.
-
-
Ja, precis, ibland vill man ju göra mer av det som intresserar en.... Men just nu känner jag bara att jag behöver hitta ett jobb där man kan jobba kvällstid eller på timmar så att jag slipper söka 8-17-jobb....vilket jag vantrivs med.Anonym (ida) skrev 2011-04-17 23:22:43 följande:Nej det är kvalificerat arbete, endast socionomer, behandlingsassistenter och beteendevetare brukar få arbeta där. Det är ju som att arbeta i en hemmiljö. Även om det ska vara behandling så är det inget man gör hela dagarna, utan en stor del av tiden så gör man sånt som man gör i en familj. Det passar mig bättre än ett vanligt jobb, känns inte lika jobbigt att gå iväg när jag ska till mitt "andra hem" och min "andra familj". Det är ett mysigt jobb, men ibland kan jag få lite ångest över att man inte gör MER. Vill göra riktigt behandlingsarbete hela tiden för att känna att jag faktiskt arbetar. För det känns inte som ett jobb när man bara umgås med folk hela dagarna. Det är trevligt, men jag kan mer än så.
Så jag blir lite uttråkad, även om det egentligen är ett sådant jobb som ÄR bra för såna som mig. Man kan ju inte få allt perfekt.
Men klarar du dig på lönen på timmar då? Om det finns tillräckligt med timmar lediga och de betalar en ok slant så klarar man sig kanske? Jag har ännu kvar mig gamla tjänst, för jag är precis klar med utbildningen, men ska börja söka jobb inom beteendevet. nu snart.... Om man får iaf runt 20.000kr på en heltid, kanske man kan jobba på timmar...då är timlönen så att man klarar sig... Vad kallas tjänsterna, är det behandlingsassitent? -
Ja då anställs man som behandlingsassistent. Grundlönen är ofta runt 20-21 000 i månaden för heltid, men som timanställd får man ofta mycket ob-timmar. Klarar man på att endast jobba helger egentlgen. Jobbar inte heltid men kommer upp i 20 000 oftast ändå. Bra deal.Anonym (mia) skrev 2011-04-18 01:59:01 följande:Ja, precis, ibland vill man ju göra mer av det som intresserar en.... Men just nu känner jag bara att jag behöver hitta ett jobb där man kan jobba kvällstid eller på timmar så att jag slipper söka 8-17-jobb....vilket jag vantrivs med.
Men klarar du dig på lönen på timmar då? Om det finns tillräckligt med timmar lediga och de betalar en ok slant så klarar man sig kanske? Jag har ännu kvar mig gamla tjänst, för jag är precis klar med utbildningen, men ska börja söka jobb inom beteendevet. nu snart.... Om man får iaf runt 20.000kr på en heltid, kanske man kan jobba på timmar...då är timlönen så att man klarar sig... Vad kallas tjänsterna, är det behandlingsassitent?
-
Jo det är sant. Men hur lägger du fram då att du är en ganska tystlåten person? "eh du, jag skulle vilja säga att jag är ganska tyst av mig så vi kommer kanske inte prata så mycket när vi ses"Anonym (ida) skrev 2011-04-17 13:39:21 följande:Alltid en början.
Sen underlättar det om man är ärlig om sitt problem inför sina vänner. Då har de mer överseende och kanske kan tänka sig att göra saker mer på ditt sätt så att du känner att du klarar av det.
Jag tror vissa av oss är medfött defekta kanske. Hela familjen är normala och friska, sen kommer jag med alla möjliga sorters psykiska problem på en gång. hihi låter ju kanske lite knepigt. Har dina vänner nångång sagt till dig rakt ut att dom inte tycker att du pratar så mycket och är lite tråkig? :/
-
Det där lät ju inte helt fel.Anonym (ida) skrev 2011-04-18 03:01:58 följande:Ja då anställs man som behandlingsassistent. Grundlönen är ofta runt 20-21 000 i månaden för heltid, men som timanställd får man ofta mycket ob-timmar. Klarar man på att endast jobba helger egentlgen. Jobbar inte heltid men kommer upp i 20 000 oftast ändå. Bra deal.
Vill med käna 20 000 och bara vara timmanställd.
Men jag skulle samtidigt inte klara av att få hoppa in då och då. Så dom tex ringer en måndag och frågar om jag kan jobba tisdagen. För så va det när jag arbetade på ett hotell i ett par månader, man kände sig ju aldrig ledig. Väntade alltid på att telefonen skulle ringa och då ledde det till att jag aldrig vilade upp mig när jag var hemma. Jag vill nog veta hur jag ska arbeta iallafall en vecka, helst två innan det är dags.Känar inte din man lite mer då så du kan arbeta kanske 40% eller liknande och sen vara hemmafru resterande?Anonym (tråkigtliv) skrev 2011-04-17 22:43:35 följande:Jag är 27 och känner igen mig delvis Jag är iofs längre på en arbetsplats som längst 4 år, men d har jag samtidigt haft andra jobb elle pluggat. Det som gör att jag orkar med mitt jobb nu ä just att jag även plugar och ser det som ett hopp om framtiden. När ja tänker efter så är ja nog rädd att mitt job ska bli mitt liv Ja tycker det är fruktansvärt att ja är på mitt arbete mer än med min familj och mitt barn. Kan få ångest för det, det är som om man lever i jobbet.
Ens jobb blir ens liv och har man inte ett jobb man stortrivs med känns ens liv meningslöst ibland. Jag skulle gärna vilja vara hemmafru men sambon känar inte tillräckligt och sen är jag rädd för hur andra ska reagera :S. Sen OM (nu vill jag ju inte tro det) sambon skulle lämna mig bara sådär så står jag ju där utan inkomst..skrämmande. :-P
-
Min man har precis börjat jobba igen, men han är bara timanställ än så länge vet vi inte hu mkt hanAnonym (något fel är det) skrev 2011-04-18 08:48:45 följande:Känar inte din man lite mer då så du kan arbeta kanske 40% eller liknande och sen vara hemmafru resterande?Anonym (tråkigtliv) skrev 2011-04-17 22:43:35 följande:Jag är 27 och känner igen mig delvis Jag är iofs längre på en arbetsplats som längst 4 år, men d har jag samtidigt haft andra jobb elle pluggat. Det som gör att jag orkar med mitt jobb nu ä just att jag även plugar och ser det som ett hopp om framtiden. När ja tänker efter så är ja nog rädd att mitt job ska bli mitt liv Ja tycker det är fruktansvärt att ja är på mitt arbete mer än med min familj och mitt barn. Kan få ångest för det, det är som om man lever i jobbet.
Ens jobb blir ens liv och har man inte ett jobb man stortrivs med känns ens liv meningslöst ibland. Jag skulle gärna vilja vara hemmafru men sambon känar inte tillräckligt och sen är jag rädd för hur andra ska reagera :S. Sen OM (nu vill jag ju inte tro det) sambon skulle lämna mig bara sådär så står jag ju där utan inkomst..skrämmande. :-P
kommer tjäna. Men lite mindre kan jag kobba nu ivfl och det känns skönt Denna veckan ska jag sjukanmäla mig för jag känner mig utbränd .
-
Jag var ett par veckor på praktik under utbildningen, men inte mer. Det verkade vara en väldigt lugn miljö med trevliga personer. 
Så jag blir lite uttråkad, även om det egentligen är ett sådant jobb som ÄR bra för såna som mig. Man kan ju inte få allt perfekt.
hihi låter ju kanske lite knepigt. Har dina vänner nångång sagt till dig rakt ut att dom inte tycker att du pratar så mycket och är lite tråkig? :/
.