Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Till en flirt:

Jag skulle så gärna vilja spendera mer tid med dig, umgås, prata, mysa.. Sliter i mitt hjärta att du är så fin, så lätt, underbar att prata med och så fruktansvärt upptagen.
Jag vill inte ändra på något i våra liv mer än att få ha dig mer vid min sida, du betyder mer än bara en flirt vid sidan om och varje minut utan dig känns som en mardröm. Skit, du gör mitt liv levande igen men samtidigt satte du mitt liv på kant när du bevisade att det inte var lika stabilt som jag trodde. 
Jag älskar inte dig men jag är förälskad i dig... 

Till en jag trodde var min vän:

Det gör mig ledsen att din bitterhet och din avundsjuka inte kan unna mig den lycka jag känner, speciellt eftersom du vet vad jag fått gå igenom i måååååånga år för att hamna där jag är idag! Tråkigt att det inte gick bra på din utredning (vet inte om det är helt kört eller inte eftersom hon ej vill svara eller ens veta av mig just nu) men jag kan inte göra mer än att verkligen hoppas för din skull att ni får ert efterlängtade barn på ett eller annat sätt! Jag har alltid stått på din sida och alltid önskat dig allt det bästa så när du säger att jag är egotrippad, dryg och elak så skär det i hjärtat på mig eftersom jag trodde att man som vänner delade både glädje och sorg! När jag fick missfall var det dig jag ringde och grät till eftersom jag alltid känt att jag kunnat vara ärlig mot just dig om mina känslor, det var inte meningen att krossa dig och dina förhoppningar om en ev graviditet. Jag kan inte sätta mig in i hur det känns att försöka i över ett år och jag vet att jag ska vara glad att det inte tog lång tid för oss, men det betyder inte att jag inte har rätt att sörja det lilla liv som aldrig fick gro, det betyder inte att jag inte känner till skräcken och paniken över att aldrig få bli mamma. Jag är evigt tacksam över att jag är där jag är idag för resan har som sagt varit lång och smärtsam även om vi inte försökt att aktivt bli gravida så länge innan det slog in men hela resan har spelat ett spratt på mitt psyke och ett missfall är inget jag önskar min värsta fiende ens! Jag förstår att du efter dina dåliga besked kanske inte kan känna glädje för min skull, eller om du inte vill höra om hur barnet sparkar eller hur vi mår men du behövde inte slänga ur dig alla elakheter som du sa! Det är förjävligt att du får gå igenom det du går igenom men om jag inte blivit gravid hade du inte varit mer gravid för det. Jag förstår inte ens i min vildaste fantasi hur du kan vända ord som "jag förstår" eller "jag håller tummarna" eller "det är er tur, ni förtjänar det" till att bli något negativt! Det gör mig ledsen att min allra högsta dröm och önskan skulle kosta mig en vän...men med facit i hand hade jag inte gjort något annorlunda....hoppas du kan ta dig ur bitterheten för du är en otrolig människa med så mycket fina och goda egenskaper, det vore synd att låta de onda andarna äta upp dig!

En f.d vän som saknar dig!    

Till X:

Du är en av de absolut finaste människor jag träffat. Du har så otroligt vacker hjärna, ett stort hjärta och sexig kropp. Jag kan inte ens komma ihåg när jag varit så avkopplad som när jag fått vila pannan mot din axel. Jag önskar så att jag var fri så att vi kunde lära känna varandra bättre. Jag vill skrika ut till världen hur fantastisk jag tycker att du är men vågar inte ens berätta det för dig för jag är rädd att jag ska skrämma bort dig. 
En dag är jag fri. Jag hoppas att du fortfarande är det då och att du fortfarande vill träffa mig då. Du är fantastisk och jag tror att jag älskar dig. 

Jag önskar att du bara kunde säga "Ja, jag vill ha ett barn till. Vi fixar det här. Nu gör vi det!" Jag vet att vi båda tvekar, men om du bara sa så, så skulle JAG också våga.

Jag är 22. Han 30+

Till mormor:

Jag saknar dig så! Jag önskar att jag kunde prata med dig, jag önskar att jag kunde få åka hem till dig och fika. Saknar lukten av ditt hem och jag saknar allt som har med dig att göra! Vi kommer att ses igen men just nu saknar jag dig så himla mycket!

Till lillebror.

Var rädd om dig. Skulle det hända dig något dör jag!

Till min sambo:

Tack för allt! Du är den mest underbara människa som finns och jag kan verkligen inte förstå hur du vill vara med mig. Men tack för att du är det! Jag hade inte levt idag om det inte vore för dig. Jag hade heller inte varit den glada och förstående människa jag blivit.
Tack för att du visat mig att kärlek vid första ögonkastet finns och att det varar för alltid! Tack för att du alltid är på min sida, även när jag har fel! Jag älskar dig!
( friar du inte i jul spöar jag skiten ur dig )

Åh vad roligt!

Till min (gifta) hyresvärd:

Jag dör om jag inte får ligga med dig, det vet du.
Och jag vet att du vill. Dina kyssar är allt jag drömmer om just nu, du är den enda man som är värd att kallas man.
Hur ska vi lösa det här, ingen av oss vill såra din fru.

JAG VILL HA DIG!! Det är andra gången i mitt snart fyrtioåriga liv jag känner så här, låt det bli sant.

Som svar på det mail min partner skickade mig i eftermiddags där han skriver att han inte vill ha barn och att jag bestämt mig utan respekt för hans åsikt....

"Vad ska jag göra för att jag ska ha respekterat din åsikt? Gå emot min vilja och tro på en framtid genom att göra en abort som jag varken kan eller vill göra för att du ska vara nöjd? DU har knullat med mig, du vet hur barn blir till och då får man ta sitt ansvar när dem blir till! Ja, du har två barn och det gör mig jävligt ont att se hur underbar du är mot dem och veta att du inte vill ha det barn som växer i mig!

Så vad är ditt ultimatum? Att jag behåller barnet, du lämnar mig och vi aldrig mer hörs. Eller att jag gör abort och vi kan ha en framtid?

Men hur f*n ska jag kunna ha en framtid med en man som inte vill ha fler barn? När jag inte har några egna och vill ha? Vi kanske har en framtid i 4 år tills mina studier är klara, sen då? Ska jag lämna dig då och såra dig och dina barn för att DU inte vill ha fler barn?

Vart är DIN respekt för MIN åsikt?"

Jag hatar dig mamma, inte bara för att du tvingade mig att ha blöja för att jag kissade i sängen ibland, men också för att du inte kunde låta bli att ta kort på mig i min förnedring. Du njöt av dte och jag krympte som människa. Hittade bilderna när jag städade upp efter dig och kom ihåg hur det var.

Till mitt (hemska) EX flickvän:

Han var otrogen mot mig. Han var otrogen mot hon efter mig. Och han har førsøkt vara otrogen mot dig med mig (och sækert andra också). Sløsa inte din tid på honom.
Den dær kænslan du har långt ner i magen om att han en dag kan komma att gå før långt och inte bara hota om att slå. Tryck inte bort den. Lyssna på den. Var stark!