Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Förlåt mig, men ja klarar inte mer. Du har fått mig att känna mig så värdelös och utbytbar som en gammal socka. Du e ingen bra man för mig och ingen ska få mig att tro att de e så mycket fel på mig att ja vill ta mitt liv. Jag slår mig fri från helvetet och hoppas att ja en dag ska finna riktig kärlek.. tills dess ska ja överleva..

Jag hatar åldersskillnaden mellan oss.

Om du hör mig, ge mig ett tecken att du fortfarande tänker på mig. Jag sörjer det som inte blev. Ingen annan är som du.

Kom till mig och krama om mig, jag känner mig vilsen

Jag kanske börjar komma över dig ändå. Men samtidigt vill jag inte det, för du har varit nästan hela mitt livsinnehåll i över två år - förmodligen utan att du har vetat om det. Om jag inte kan intressera mig för dig längre, vad blir det då kvar? Total tomhet, total gråhet... 

Samtidigt är det så fruktansvärt synd att det inte kunde bli vi, för vi skulle ha passat så bra ihop. Och till skillnad från andra män som jag svärmat så här starkt för, så SKULLE DET faktiskt ha kunnat bli verklighet. Du är inte en filmstjärna eller världsartist, utan du finns i min verklighet, och många skulle nog betrakta dig som "vanlig" - även om du har ett relativt bra och välbetalt jobb. Om jag hade träffat dig innan din fru gjorde det, eller i alla fall  innan ni skaffade barn...

Men - om "om" inte vore, så skulle jag vara Kejsarinnan av Kina också... Meningslöst att älta sådant. 

Jag känner mig vilsen. Vad känner du?

Han har ägnat ett år åt att försöka sänka mig och senaste månaden har försöken verkligen intensifierats. Folk som han trodde var lojala mot honom har subtilt räddat mig och spelat dubbelagenter så ännu står jag. Om du vill hjälpa mig så får du gärna på ett subtilt sätt få honom att inse att han inte kan lita på dig. Inte för konfrontativt utan väldigt smygande. Någon gång i helgen kanske skulle kunna vara startskottet. Om han i slutändan står helt utan allierade kan det vara så att han bokstavligen förgör sig själv men det kanske inte finns någon annan utväg.

Vi ses om några veckor. ( Livs levande :-P )

Eller det var nog en dålig idé. Det är nog bättre att han inte förgör sig själv.

Ännu en jul i antågande och jag har INTE! Fått julklappen jag önskat mej i över 20år
... och jag som trodde att nu äntligen när du såg mej skulle bli vi två.. men nu..
vet jag ingenting

När man tror att allt gått över, att känslorna försvunnit. Och så träffas vi igen.

Och hugget i magen när du kramar din fru. Önskar det var jag. På något sätt är det ändå en bekräftelse på att det aldrig kan bli vi. Tyvärr, eller lika bra. Kommer aldrig sluta tänka på dig.